Sök:

Sökresultat:

160 Uppsatser om Flytt av träd - Sida 10 av 11

Finska krigsbarn

1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.

MarkexploateringsfrÄgor i gruvsamhÀllen : En studie av minerallagen, miljöbalken och plan- och bygglagen

Det hÀr examensarbetet tar upp en del av den problematik som uppstÄr dÄ gruvverksamheten kommer in pÄ tÀttbebyggt omrÄde. Arbetet bestÄr av att studera stadsomvandlingen av Kiruna och Malmberget utifrÄn tre valda problem: en samhÀllsekonomisk bedömning, miljöskada samt skyddszon mellan gruva och samhÀlle.Avsikten med den samhÀllsekonomiska bedömningen har varit att belysa huruvida de prövningar som görs för gruvverksamheten tar hÀnsyn till de ekonomiska konsekvenser som en statsflytt innebÀr.  För gruvan görs förvisso en ekonomisk bedömning av fyndighetens förutsÀttningar, men inga berÀkningar pÄ hur mycket intrÄnget som en avveckling och flytt av bebyggelse och infrastruktur innebÀr.Det andra problemet handlar om rÀtt till ersÀttning för miljöskada för dels isoleringen av östra Malmberget och dels randbebyggelse till gruvan. Störningen som förekom i östra Malmberget var en isolering av omrÄdet gentemot övriga omrÄden pÄ orten, medan randbebyggelsens störningar utgjordes av förfulad omgivning, buller och skakningar samt en oro till följd av gruvverksamheten.  De störningar som inte ansÄgs vara orts- eller allmÀnvanliga kunde ge ersÀttning för miljöskada. I undersökningen sÄ kom vi fram till att isoleringen av bebyggelsen i östra Malmberget inte var orts- eller allmÀnvanlig, dÀremot sÄ ansÄgs störningen för randbebyggelsen vara det, dvs. rÀtt till ersÀttning förelÄg inte.Det tredje och sista problemet tar upp en skyddszon mellan gruvan och samhÀllet.

Polarbjörnens uppvÀxt: en undersökning av Polarvagnens etablering, utveckling och pÄverkan i Dorotea kommun

Bland det första man ser nÀr man kommer in i det lilla inlandssamhÀllet Dorotea i södra Lappland, Àr en husvagnsfabrik som funnits dÀr sÄ lÀnge jag levt. Hur stor arbetsplats och hur bra det gÄtt för fabriken har varierat över tid. En sak som Àr sÀker Àr att fabriken Àr starkt sammanbunden med hela kommunen. I dagslÀget Àr företaget AB Polarvagnen, eller som det numera heter SoliferPolar AB, Äterigen pÄ uppgÄng och den största privata arbetsgivaren i kommunen. I dag finns till och med ett nybyggt museum över företagets utveckling.

Fragment av en resa : mellan tvÄ kulturer

Att sÀga att man har ?en nationalitet? Àr för mÄnga nÄgot man kÀnner nÀr man Àr född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av nÄgon anledning tvingats lÀmna sitt hemland? Hur Àr det att inte kÀnna sig hemma i sitt vÀrdland, men att heller inte kÀnna sig hemma i det land man en gÄng tvingats lÀmna? Hur Àr det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag sjÀlv har filmat frÄn Kosovo sommaren 2005. Jag har ocksÄ analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, vÄren 2006.

Nya vÀgar till empowerment : Argentinska arbetares mobilisering för att ta sig ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen 2001

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rÀdda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de Ätertagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anstÀllda ockuperade och Ätertog sina fabriker nÀr de gÄtt i konkurs och de tidigare Àgarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lÄng och hÄrd kamp rÀtt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma nÀrmre detta Àmne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda pÄ vad Ätertagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN : ? EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.

Optimering av ureainsprutning för SCR katalysator

Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utslÀpp av kvÀveoxider, partiklar, kolvÀten och koldioxid innebÀr att tillverkarna mÄste förbÀttra renheten pÄ avgaserna som slÀpps ut. Ett sÀtt att göra detta Àr efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar pÄ det sÀttet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kvÀveoxiderna och bildar oreglerade Àmnen. För att fÄ hög omvandlingsgrad av kvÀveoxiderna i katalysatorn Àr det viktigt att man har en jÀmn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts pÄ ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.

ANALYS AV FLYTTSTRÖMMAR -En studie om migration och platsattraktivitet

Migration Àr resultatet av en vÀxande globaliserad ekonomi och ett utökataktivitetsmönster vilket stÀller högre krav pÄ individens rörlighet. Migration bidrarbÄde med för- och nackdelar för samhÀllsutvecklingen i ett land, en region och pÄ enplats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrÄn vilkaomstÀndigheter och förutsÀttningar som ligger till grund för uppkomsten avflyttströmmar, sÄ kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplastill vad det Àr som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stÀrkerplatsattraktiviteten genom omrÄdesfaktorer. Dessa omrÄdesfaktorer pÄverkaruppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgÀngliga för attfrÀmja en fortsatt befolkningstillvÀxt samt hur platsen pÄverkas avbefolkningsförÀndringar som uppstÄr i och med migrationsprocesser.

Produktionsprocessen : för valsservice hos Metso Paper AB

För att skaffa sig en uppfattning om det framtida servicebehovet av sym- och sugvalsar har antalet valsar som Metso Paper AB tillverkat tagits fram ur en databas. De övriga valstyperna som t.ex. tambourvalsar anses vara konstanta. Ur databasen har specifik information om valsarna tagits fram som t.ex. tillverkningsÄr och valstyp.

Kinakontakt ? flytt eller expansion? : SÄ utvecklar östgötska teknikföretag sina relationer med Kina

Att företag i Sverige pĂ„verkas av den enorma tillvĂ€xt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom pĂ„verkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmĂ€rksamhet i media, vara uppenbart. DĂ„ bilden som presenteras i media ofta Ă€r onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartlĂ€ggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet Ă€r att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen pĂ„verkas av dem. Undersökningens omfattning har begrĂ€nsats genom att en geografisk avgrĂ€nsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det Ă€r vanligare och viktigare med import Ă€n export och det Ă€r relativt mĂ„nga som har nĂ„gon grad av högre engagemang dĂ€r.? Varför har dĂ„ dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns tvĂ„ övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina.

Byggnadsutformning med avseende pÄ en verksamhets arbetssÀtt: Applicerat pÄ RÀddningstjÀnstens nya stationsbyggnad i Kiruna

NÀr nya arbetsplatser ska uppföras krÀvs det en undersökning kring den gÀllande verksamhetens arbetssÀtt. MÄnga gÄnger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. IstÀllet bör hela verksamhetens flöden undersökas för att fÄ en bild av hur mÀnniskorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som Àr bra, vad som Àr mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns Àven en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klÀmms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats fÀrdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena Àr mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.

Insourcing, en framtidslösning? : Hur insourcing kan vara ett alternativ till internationell outsourcing

Outsourcing, att flytta egenÀgd produktion till en extern leverantör kan vara ett effektivt verktyg som hjÀlper företag att minska sina kostnader, fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet eller etablera sig pÄ en ny marknad, om det anvÀnds rÀtt. Innan beslutet om outsourcing ska tas Àr det viktigt att tÀnka igenom och eventuellt anvÀnda sig av befintliga beslutsmodeller för att fatta beslut baserat pÄ rÄdande förhÄllanden. Det finns flera typer av beslutsmodeller, varav tvÄ tas upp i rapporten: flödesorienterade och ekvationsorienterade beslutsmodeller. Att ha produktionen lÄngt ifrÄn sin övriga verksamhet dÀr regelbundna kontroller inte kan göras, kan i lÀngden orsaka problem. Leverantören har kontrollen över tillverkningen och kÀnslig information riskerar att spridas.

Försök med amsuggor i svenska besÀttningar : ett mindre fÀltförsök

I Sverige ökar antalet levande födda smÄgrisar, vilket har lett till en ökad smÄgrisdödlighet. 80 % av de smÄgrisar som försvinner fram till avvÀnjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smÄgrisdödligheten och har bedrivit forskning i mÄnga Är. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gÄ till vÀga med flytt av ammor i tvÄ steg. Syftet med vÄr studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smÄgrisar pÄverkas i vÄrt system. Och om det lönar sig att anvÀnda amsuggor rutinmÀssigt ute i besÀttningarna. Försöket genomfördes i tvÄ besÀttningar med tvÄ-veckorsystem och fem veckors ditid.

Byte av kontorstyp : en organisationsförÀndrings pÄverkan pÄ produktivitet och trivsel

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lÀmnar enskilda kontorsrum för att övergÄ till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anstÀllda ofta minskar vid denna typ av förÀndring och att det kan ge bÄde positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anstÀllda blir delaktiga vid organisationsförÀndringar för att behÄlla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanstÀllda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet pÄverkas pÄ grund av förÀndrad kontorstyp. Vi har i vÄr studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förÀndrats hos handlÀggare och utredare pÄ FörsÀkringskassans Nationella FörsÀkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes dÄ de vÄren 2013 bytte kontorstyp frÄn egna kontor till kontorslandskap.

Att skriva Àr ocksÄ att tiga. : En kvalitativ innehÄllsanalys av nyhetsrapporteringen om Kambodja/kampuchea i Dagens Nyheter och New York Times under perioderna 17-22 april 1975 samt 7-12 januari 1979

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀllor de tvÄ tidningarna Dagens Nyheter och New York Times anvÀnt sig av i bevakningen av Kambodja. TvÄ dramatiska hÀndelser Àr i fokus.Den första hÀndelsen intrÀffade den 17 april dÄ gerillarörelsen, Röda Khmererna, tÄgade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvÀrlden bröts inom loppet av nÄgra timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev pÄtaglig i medierna. Ingen visste sÀkert vad som hÀnt.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->