Sökresultat:
268 Uppsatser om Flytande läsning - Sida 13 av 18
Personalisering för mobila anvÀndare med avseende pÄ anvÀndarvÀnlighet : Personalization for mobile users in terms of usability
Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.
En studie om förbÀttrad lagerlayout och artikelplacering : En fallstudie pÄ ett medelstort produktions- och ÄterförsÀljningsföretag
Bakgrund: Lager Àr en betydelsefull del i företags supply chain. Det Àr hÀr produkter tillfÀlligt lagras och hÀmtas i avsikt att kunna fullfölja ordrar till verksamhetens kunder. Vid planering av lagerlayouten ska flödet av produkter underlÀttas, det förekommer dock ingen universell lösning för artikelplacering i varje enskild organisation. Beprövning av artikelplaceringen Àr betydelsefullt eftersom det möjliggör en reducering av interna transportavstÄnd, tillgÀngliggör produkter och dÀrigenom sparas tid i orderplocksprocessen.Syfte: Syftet med denna avhandling Àr att identifiera den lagerlayout och artikelplacering som Formac har i nulÀget. Vidare ska de problem som Àr associerade med dessa pÄvisas och dÀrefter analyseras förbÀttringsförslag i syfte att öka produktiviteten i orderplocksprocessen.Metod: Kvalitativ och kvantitativ data samlades in via ostrukturerade- och semi-strukturerade intervjuer samt direkta observationer.
Rosor för det XXI:a Ärhundradet : En intertextuell analys av Iosif Brodskijs ?Zakri?at i zachlopo?ut petuchi...? och Anna Achmatovas ?Poslednjaja roza?
I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.
Fukthaltsma?tning av biobra?nsle vid Djupeds kraftva?rmeverk i Hudiksvall : Utredning av biobrÀnslen vid Djupeds kraftvÀrmeverk i Hudiksvall
Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.
"Jag Àr inte bara invandrare, jag Àr lÀrare" - en kvalitativ studie om utlÀndska lÀrares identitetsförÀndring under den kulturella och professionella anpassningen
Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.
Att leva som man lÀr? : en socialpsykologisk studie om samspelet mellan miljöchefens privata och professionella roll och förvÀntningarna hen möts av.
I arbetet mot en hÄllbar samhÀllsutveckling spelar nÀringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen Àr personer med ansvar för frÄgorna inom företagen, ett ansvar som Äterfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förvÀntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgÄngspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förvÀntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar dÀrför pÄ tre nÀrliggande forskningsomrÄden.
Borde jag vara rÀdd? : En studie om kameraövervakning i trygghetskapande syfte
Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rĂ„det beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för mĂ€nniskor. Den hĂ€r studien granskar det pĂ„stĂ„endet dĂ€r syftet Ă€r att genom en kvalitativ textanalys, av RisksamhĂ€llet och Flytande rĂ€dsla tillsammans med annat vetenskap-ligt kĂ€llmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen Ă€r ineffektiv vad gĂ€ller brottspre-vention, trots det fortsĂ€tter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat pĂ„ BRĂ
:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar dÀr enkÀter anvÀnds.
Kostbudskap i media En granskning av tvÄ hÀlsotidningars kostbudskap i förhÄllande till Livsmedelsverkets kostrÄd
Mat och hÀlsa uppmÀrksammas allt mer i media och idag finns det gott om hÀlsotidningar som utlovar kostbudskap och mirakelkurer för hÀlsan. Konkurrensen Àr hÄrd mellan tidningarna och för att locka lÀsare gÀller det att skriva texter som vÀcker kÀnslor och som berör. Goda kostvanor Àr viktigt för hÀlsan och Livsmedelsverket har utifrÄn de Svenska NÀringsrekommendationerna utformat fem kostrÄd som ska underlÀtta för mÀnniskor att tillÀmpa goda kostvanor. KostrÄden handlar om frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter, flytande fetter och nyckelhÄlsmÀrkta produkter. Men skriver hÀlsotidningarna, som Àr ett kraftfullt medium för hÀlsokommunikation och som kan pÄverka mÀnniskors livsstilar, nÄgot om Livsmedelsverkets kostrÄd? Det var en frÄga som vÀckte nyfikenhet hos oss som författare till den hÀr studien.
?Snacka inte skit om Gud!? - en studie om en grupp institutionsplacerade pojkar
Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.
KvÀve i LD-processen
KvÀve Àr ett element med bÄde positiva och negativa effekter pÄ ett kolstÄls egenskaper och det Àr dÀrför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvÀvehalten i stÄlet med hÀnsyn till kravet pÄ slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stÄlets slutliga kvÀvehalt pÄverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg dÀr högkolhaltigt rÄjÀrn konverteras till lÄgkolhaltigt rÄstÄl, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. BÄde kol och syre har en stark inverkan pÄ kvÀvets löslighet i flytande stÄl. Ett flertal planerade försök med provtagning under pÄgÄende LD-process och analys med LECOŸ har legat till grund för en kartlÀggning av kvÀveförloppet, sÀrskilt med avseende pÄ konvertering av stÄl som ÄteranvÀnds i processen, s.k.
KaraktÀrisering av jÀsande fumingslagg
PÄ fumingverket i New Bolidens smÀltverk RönnskÀrsverken utvinns zinkklinker ur kopparslaggen frÄn kopparframstÀllningsprocessen. Detta görs genom att reducera slaggen med injektion av kol och luft i slaggbadet. Under de senaste Ären har fumingverket störts av jÀsningar i slaggen som i vissa fall fÄr slaggen att expandera sÄ kraftigt att den rinner ur sÀttningsugnen nÀr den tappas frÄn fumingugnen. I detta examensarbete har slaggen karaktÀriserats för att utreda jÀsningen. Slaghar provtagits frÄn olika steg kring fumingprocessen och analyserats för kemisk sammansÀttning.
Borde jag vara rÀdd? - En studie om kameraövervakning i trygghetskapande syfte
Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rÄdet beskriver att
kameraövervakning skapar trygghet för mÀnniskor. Den hÀr studien granskar det
pÄstÄendet dÀr syftet Àr att genom en kvalitativ textanalys, av RisksamhÀllet
och Flytande rÀdsla tillsammans med annat vetenskap-ligt kÀllmaterial,
undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte.
Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen Àr ineffektiv vad gÀller
brottspre-vention, trots det fortsÀtter installationen av övervakningskameror.
För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran
ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat pĂ„ BRĂ
:s
rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar dÀr enkÀter anvÀnds.
Ingen dör om jag inte svarar pÄ ett mail : Information overload och Interaction overload genom arbetsmailen
I det moderna informationssamhÀllet vi lever i, har tillgÄngen till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit sÄ enkelt att förmedla och ta emot information som det Àr idag. Detta har till stor del underlÀttat inom arbetslivet dÄ det globala avstÄndet minskar och vi har möjlighet att arbeta frÄn ett flertal olika platser. DÀremot kan den andra sidan av myntet innebÀra att vi tar emot mer information Àn vad vi har förmÄga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. NÀr informationen transformeras till nÄgonting negativt och pÄfrestande brukar man sÀga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett nÀrbeslÀktat fenomen till detta Àr det sÄ kallade Interaction overload dÀr man, till skillnad frÄn Information overload, uppmÀrksammar interaktionen som individen utsÀtts för.Arbetsmailen Àr ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av bÄde Information overload och Interaction overload.
BarnrÀttsperspektivet i förskolan
Studiens syfte Àr att undersöka hur barnrÀttsperspektivet utifrÄn Barnkonventionen uppfattas i förskolan. FrÄgestÀllningarna bygger pÄ Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollÀrarna att alla barn har samma rÀttigheter och lika vÀrde? Hur uppfattar förskollÀrarna att barnets bÀsta ska komma i frÀmsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att utvecklas? Hur uppfattar förskollÀrarna barnets rÀtt att komma till tals? Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har anvÀnts för att samla in empirin.
VÄgkraft : Olika möjligheter med vÄgkraft
Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.