Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några Flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa Flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur homosexuella Flyktingar från Uganda upplever processen att söka asyl i Sverige. Studien har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer med två kvinnor och två män från Uganda som sökt asyl på grund av hot mot sin sexuella läggning. Intervjuerna har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där de olika teoretiska begrepp vi har använt oss av är kön, sexualitet och heteronormativitet, sociala normer, postkolonial teori samt kapital- och klassteori. Resultatet visar att informanterna hamnat i en svår situation då de skulle bevisa för Migrationsverket att de var trovärdiga i sina berättelser. De upplevde att de i flera situationer kände sig misstänkliggjorda och kränkta.

Sverige är ett av de främsta målländerna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vårdpersonal att möta och vårda en mångfald av Flyktingar bland annat inom primärvården dit de först vänder sig när de har behov av sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa Flyktingars egna upplevelser av primärvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningen hur Flyktingarna upplever vården och bemötandet inom primärvård. Studien är en kvalitativ empirisk studie.

I slutet av 1970-talet började allt fler Flyktingar söka sig till Sverige och det kom att bli behov av ett system för att ta emot och integrera Flyktingar som fått uppehållstillstånd. Efter år 1985 baseras svensk flyktingmottagning på överenskommelser och samarbete mellan Migrationsverket och enskilda kommuner. Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för flyktingmottagningen, och landets kommuner anordnar mottagandet och organiserar samhällsservice för Flyktingarna. Enligt en lista från Migrationsverket är flyktingmottagandet i Sverige inte jämnt fördelat över landet -vissa kommuner tar till exempelvis inte emot några Flyktingar överhuvudtaget.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas flyktingmottagande. Den fråga som uppsatsen har för avsikt att besvara är:? Hur påverkar variablerna medelinkomst, arbetslöshet, åldersfördelning, bostadsbrist, socialistiskt eller borgerligt styre, andelen Sverigedemokratiska mandat i kommunfullmäktige samt andelen tidigare utländska medborgare i kommunen, de olika kommunernas flyktingmottagande?Med hjälp av statistisk sambandsanalys kommer vi fram till följande resultat:? Andelen utländska medborgare som redan bor i kommunen har en stark positiv påverkan på andelen mottagna Flyktingar.

Detta är en studie om introduktionsverksamheten för nyanlända Flyktingar i Lunds kommun, detta utifrån Flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlända Flyktingar avses den grupp som erhållit uppehållstillstånd och vars vistelsetid inte överstiger tre år. Sju stycken nyanlända Flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtänkande applicerades för att analysera resultatet från intervjuerna.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel Flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för Flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter Flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med Flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel Flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för Flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter Flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med Flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska flyktingpolitiken gentemot det ockuperade Norge under andra världskriget samt att ta reda på hur många Flyktingar som kom från Norge till Sverige. Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att besvara syftet. Syftet ska besvaras med hjälp av litteratur från norska och svenska författare samt med arkivmaterial från Norrbottens minne. Andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 när Tyskland anföll Polen. I inledningen av kriget hade nazisterna med sin ledare Adolf Hitler stora framgångar.

I arbetet undersöks psykologers erfarenheter av hur psykisk ohälsa hos andra generationens Flyktingar kan relateras till deras föräldrars exilproblematik och hur föräldrarnas exilproblematik blir relevant i psykoterapin med deras barn. Studien bygger på sex intervjuer med psykologer med erfarenhet av psykoterapeutiskt arbete med ungdomar som själva är födda i Sverige, men vars föräldrar är Flyktingar. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Enligt de intervjuade psykologernas erfarenhet kan flera aspekter av föräldrarnas exil komma att påverka ungdomarnas psykiska ohälsa och detta kan visa sig hos ungdomarna i form av en identitetsproblematik, svårhanterliga känslor och en bristande framtidstro. Konsekvenserna för psykoterapin beskrivs i termer av svårigheter att skapa allians samt behov av mer öppenhet och flexibilitet i förhållande till metod..

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet.

Denna uppsats syftar till att skapa en större förståelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. Utgångspunkten är att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda Flyktingar, hur denna livssituation kan påverkas utifrån de villkor och rättigheter som finns för denna grupp i samhället och hur gömda Flyktingar själva kan uppleva sin situation och dess inverkningar på deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod använts bestående av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, exkludering, behovstillfredsställelse, psykisk hälsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jämförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svår på många olika sätt.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals Flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget Flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av Flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Bakgrund: Immigranter, Flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, Flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om Flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända Flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra Flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa..