Vid slutet av 1920-talet hittade tvĂ„ blockletare frĂ„n Boliden ett stort kopparkisblock pĂ„ Nattberget som ligger 46 km vĂ€ster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparĂ„dern men provbrytningar visade att malmen var nĂ„got för lĂ„ghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle pĂ„börjas. Med tillgĂ„ng till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid RönnskĂ€rsverken. Bredvid gruvan vĂ€xte ett mönstersamhĂ€lle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som lĂ„g alldeles i nĂ€rheten.

I ett globaliserat samhÀlle spelar förflyttning av varor och mÀnniskor ennyckelroll för vÀxande ekonomi och vÀlstÄnd. För att undvika diskriminering,segregation och utanförskap mÄste varje medborgare i samhÀllet kunna delta idenna globaliseringsrörelse. Detta medför att den gemene mÀnniskan stÀllsinför fler förflyttningar och mer resande. För stora grupper av mÀnniskor, inteminst för synskadade och blinda personer, innebÀr detta en stor utmaning somkan upplevas svÄr att klara av.Taktila plattor Àr ett av mÄnga hjÀlpmedel för att öka tillgÀngligheten ochsjÀlvstÀndigheten för blinda och synskadade personer. Dessa plattor anvÀndsför att skapa ledstrÄk dÀr naturliga sÄdana saknas, exempelvis pÄ perrongerdÀr vÀggar och andra kanter saknas.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar pĂ„ platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. HuvudmĂ„let med studierna av Ă€mnet Ă€r att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillĂ€mpa dessa pĂ„ min plats: den gamla Cementafabriken pĂ„ ÖvĂ€gen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskĂ€llan i detta Ă€r den amerikanske landskapsarkitekten James CornerÂŽs teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrĂ„; ?Field Operations? i New York.Eftersom Ă€mnet tĂ€cker in vĂ€ldigt mĂ„nga aspekter och problemstĂ€llningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksomrĂ„det har förvĂ€rvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostĂ€der.

PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: MÄlsÀttningen med detta projekt var att undersöka vilka trÀdslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som pÄverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet Àr en önskan frÄn Skogstyrelsen i Höör att fÄ en bÀttre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna dÄ allt fler skogsÀgare vÀljer naturlig föryngring pÄ sina marker. Syftet med undersökningen Àr att skogsvÄrdsstyrelsen med stöd frÄn vÄra resultat, ska kunna ge ett bÀttre stöd och rÄd till markÀgare som övervÀger naturlig föryngring. Projektet ska Àven kunna ge stöd vid uppföljning och tillrÀttarvisning av markÀgare som ej fullgjort sina lagstadgade Ätaganden, att nÄgot mÄste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala SkÄne. Kommunerna ligger pÄ grÀnsen mellan gran och lövbÀltet varför de lÀmpar sig vÀl för studien.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.

Hos grisgÄrdar ingÄr zink som ett fodertillskott för att uppfylla det fysiologiska behovet hos grisarna. Dessutom kan zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) anvÀndas vid smÄgrisavvÀnjningen för att förebygga avvÀnjningsdiarré. Zinktillskotten i fodret gör att zinkhalten i grisstallgödseln blir högre och via stallgödseln kan sÄledes betydande mÀngder zink tillföras Äkermarken. En hög zinkhalt i Äkermarken kan pÄverka mikroorganismer, markdjur och vÀxter negativt vilket försÀmrar jordens funktion som producent av livsmedel. Speciellt kÀnsliga anses mikroorganismerna vara.

Kuriska nÀset Àr en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, omrÄdet Àr en nationalpark och sedan Är 2000 upptaget pÄ UNESCOs vÀrldsarvslista över skyddsvÀrda natur- och kulturomrÄden.Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga potentiella hot mot Kuriska nÀsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats pÄ teorier utifrÄn ett hÄllbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har ocksÄ studerats huruvida dessa teorier efterstrÀvas i Litauen respektive Ryssland. Med hÄllbar utveckling efterstrÀvas att inte tÀra pÄ naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlÀgga hoten har en jÀmförelse mellan Kuriska nÀset och Gotska sandön genomförts.Naturen pÄ Kuriska nÀset Àr varierande, stora skogsomrÄden, öppna vidstrÀckta sandomrÄden, sanddyner med eller utan vegetation Àr de mest förekommande landskapstyperna. HÀr Äterfinns ocksÄ nÄgra av Europas högsta sanddyner.

Med rötter i 1970-talets kvinnorörelse, under parollen ?Det personliga Àr politiskt?, satte konstnÀren Mary Kelly moderskap, barnafödande och barnomsorg under lupp i samband med sitt verk Post-Partum Document, 1973-1979. För mÄnga kvinnliga konstutövare som gjorde sitt bÀsta för att, via konsten, frigöra sig frÄn sociala roller och nedÀrvda beteendemönster, möttes hennes initiativ att ge en bild av denna för dem bromsande moderlighet, med förvÄning.Mary Kelly delade konceptkonstens politiska patos för en distanserad reflektion över den kulturella diskursen men hon bytte den lingvistiska analysen mot psykoanalysen. Hennes rÄmaterial var den subjektiva erfarenheten: kroppen, dess rÀdslor och sexuella drivkrafter samt de institutionella och kulturella konventioner som tillfogades den. Hennes analysmetoder och omfattande teori banade vÀg för en mer akademisk, socialkonstruktivistisk feminism som gav ringar pÄ vattnet efter att Post-Partum Document premiÀrvisades i London Är 1976.

Denna uppsats utgĂ„r frĂ„n författarens intresse för en hĂ„llbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgrĂ€nsats till skogslandskapet, dĂ„ detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet Ă€r att jag som författare bĂ€ttre ska förstĂ„ vad som Ă€r skogens vĂ€rden och funktioner och hur en mĂ„ngfunktionell skog kan uppnĂ„s i led mot en hĂ„llbar utveckling. MĂ„let har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets vĂ€rden, metoder för mĂ„ngbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av bĂ„de mĂ€nniskor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmĂ€ltning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande pĂ„verkan pĂ„ skogen, som dock skiljde sig Ă„t betydligt mellan olika delar av landet.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Syftet med denna rapport Àr att granska skillnaden mellan energikategorierna i miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM. Eftersom amerikanska LEED bygger pÄ det brittiska BREEAM finns det mÄnga aspekter som liknar varandra. BREEAM utgÄr ifrÄn de nationella standarderna i första hand. Om sÄdana inte finns Àr det de europeiska som anvÀnds. Klassningen av byggnaden visar hur bra byggnaden Àr jÀmfört med de krav som finns nationellt.

2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.