Undersökningens syfte Àr att synliggöra lÀrares uppfattning och erfarenheter av nyanlÀnda elever i den svenska skolan, bÄde ur ett lÀrandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar Àven till att se vilka möjligheter respektive hinder lÀraren upplever i mötet med dessa elever samt hur lÀraren bemöter de svÄrigheter som kan uppstÄ. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehÄllsanalysmodell.Resultatet visade pÄ att i en mÄngkulturell skola skapasmöjligheter att diskutera vÀrdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förstÄelsen och toleransen för andra mÀnniskor. NyanlÀnda elever upplevs Àven som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vÄrdnadshavare skiljer sig inte Ät jÀmförelsevis svenskfödda elevers förÀldrar. Det största hindret i verksamheten Àr onekligen bristande sprÄkkunskaper vilket resulterar i ouppnÄdda mÄl, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orÀttvisa betyg.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Återvinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Återvinning.

Personer med funktionsnedsÀttning skall ha samma möjligheter att nyttja vÄr miljösom personer utan sÄdan svaghet. Bostaden och dess omgivning Àr ur dennasynvinkel kanske den viktigaste platsen för oss mÀnniskor att kunna hantera ochanvÀnda sÄsom den behövs, för det Àr trots allt dÀr de flesta av oss spenderarmesta delen av vÄr tid. Att tillgodose en bostads invÀndiga tillgÀnglighet finns detofta goda förutsÀttningar och tekniker för, medan tillgÀnglighet utanför bostadeninte alltid kan ses lika sjÀlvklart. Genom att studera innebörden av olika funktionsnedsÀttningar samt gÀngsestyrande lagar och rekommendationer i anknytning till dessa, presenteras i dennarapport ett förslag pÄ utvÀndigt tillgÀnglighetsanpassat boende för tomten Tollered4:49 utanför Lerum. Den aktuella tomten har en omfattande marksituation sominnebÀr branta sluttningar i flera vÀderstreck. Utredningen har frÀmst fokuserat pÄproblematiken kring vÀgar och vÀgsystem, angöringar, parkeringsplatser ochentrélösningar. Genom att ocksÄ studera och tolka tre svenska bostadsomrÄden som anseslikvÀrdiga och relevanta i förhÄllande till rapportens mÄl, visar det sig att denstörsta bristen i denna typ av omrÄden Àr tillgÄngen till tillgÀngliga entréer ochgÄngvÀgar.

NorrtÀlje Àr en utprÀglad pendlarstad med 18000 invÄnare och som ligger 70 km norr om Stockholm. Staden har i dagslÀget fyra stycken stadslinjer som Àr tillgÀngliga för i stort hela tÀtortens invÄnare. StadslinjenÀtet har förÀndrats flera gÄnger de senaste Ären, frÄn att enbart ha bestÄtt av ringlinjer 2006 har dessa nu brutits upp och i dagslÀget bestÄr nu av enbart dubbelriktade linjer. DÄ staden helt saknar spÄrtrafik sker all pendling till Stockholm med buss och huvudlinjen Àr stombusslinjen 676 med mycket hög turtÀthet.Syftet med detta arbete har varit att hitta brister i stadslinjenÀtet och utifrÄn dessa brister komma med förslag pÄ förÀndringar. Metoderna som anvÀnts har varit att gÄ igenom tidtabeller, göra fÀltstudier och undersökningar samt att analysera resestatistik.I jÀmförelse med andra liknande stÀder stÄr sig NorrtÀlje mycket bra bÄde vad gÀller turtÀthet och trafikeringstid.

NÀr hÀsten domesticerades för cirka femtusen Är sedan förÀndrades dess tillvaro frÄn att leva pÄ stÀppen till att stallas upp i begrÀnsade utrymmen. HÀsten Àr en grÀsÀtare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn Ät att söka föda och nÀr den stallades upp innebar det en begrÀnsning av sitt naturliga födosöksbeteende. Uppstallade hÀstar ska ha en jÀmn yta att stÄ pÄ. Denna ska vara försedd med ett lÀmpligt strömedel av god kvalité som ska hÄllas ren och torr samt ge en god liggkomfort. HÀsten har tre olika typer av sömn; dÄsighet, ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hÀsten ska vilja lÀgga sig ned och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra sin REM-sömn.

Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.

SammanfattningGymnasielĂ€rarens naturvetenskapliga förmĂ„ga att förankra hĂ„llbar kunskap bygger pĂ„ gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen Ă€r enorma, nĂ€r lĂ€raren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mĂ„l. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tĂ€nkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det Ă€ndĂ„ implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lĂ€rande (PBL) har förutsĂ€ttningarna att utveckla och stĂ€rka elevernas initiativtagande förmĂ„ga, analyserande fĂ€rdigheter och innovativa lösningar.

Ett större antal andrasprÄkelever i den svenska skolan stÀller nya krav pÄ undervisningen och pÄ lÀrarna. SvÄrigheter uppstÄr nÀr elever ska lÀra ett nytt sprÄk samtidigt som de ska inhÀmta kunskaper pÄ det nya sprÄket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning dÀr ett enda missat ord kan omintetgöra hela förstÄelsen. Det matematiska sprÄket har sin egen speciella utformning och avviker ifrÄn vardagligt sprÄk. Det kan dÀrför vara ord i textuppgifterna som Àr nya och frÀmmande för elever som inte har kommit sÄ lÄngt i sin svenska sprÄkutveckling.

Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Avsikten med den hÀr rapporten var dels att lÀra mig mer om utformning av vÀgkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till utveckling av vÀgbyggande. Intresset för detta har vÀckts sedan rikliga nederbördsmÀngder stÀllde till översvÀmningsproblem vid E4:an i VÀsterbotten hösten 2012. MÄlet var att ta reda hur nederbördsmÀngderna förvÀntas bli i framtiden och komma fram till förslag pÄ bÀsta möjliga vÀgkroppsutformning efter dessa förutsÀttningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vÀgkropp ut nÀr det gÀller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker anvÀnds idag för bortledning av vatten frÄn vÀgkroppen?2) Vilka utgÄngspunkter anvÀnds idag vid vÀgutformning nÀr det gÀller nederbördsmÀngder och vilka Àr de förvÀntade förÀndringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vÀgkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förvÀntade klimatförÀndringarna? Behöver Àven vÀgens underbyggnad förÀndras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en vÀg i genomskÀrning lÀngs hela den projekterade strÀckan.

InledningVid Unitech Biopharma, Matfors (Sverige) sker tillverkning av rekombinant Kolera Toxinsubenhet B (rCTB-213), vilket Àr en av de aktiva substanserna i vaccinet DukoralŸ.Unitech Biopharma AB Àr ett bioteknikföretag fokuserade pÄ legotillverkning avrekombinanta proteiner och tillverkar rCTB för SBL Vaccin AB Solna, (Sverige).AnlÀggningen dÀr tillverkningen av denna produkt sker har alla nödvÀndiga tillstÄnd(LÀkemedelsverket, LÀnsstyrelsen, Arbetsmiljöverket) och uppfyller gÀllande cGMP-kravsamt Àr godkÀnd av lÀkemedelsmyndigheterna i EU och Kanada, WHO samt i ytterligare ca35 andra lÀnder.DukoralŸ Àr ett drickbart vaccin som stimulerar immunförsvaret i tarmen och skapar ett braskydd mot sjukdomen kolera. Vaccinet ger Àven skydd mot enterotoxinbildande stammar avEscherichia coli (ETEC) vars vÀrmekÀnsliga toxin (LT) delvis liknar koleratoxinet bÄdestrukturellt, funktionellt och immunologiskt[34]. Vaccinet bestÄr förutom rCTB av tre olikastammar inaktiverade Vibrio Cholerae bakterier, vilka produceras vid SBL-vaccin AB, dÀrÀven slutformulering av vaccinet sker.Tillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213 sker genom mikrobiell fermenteringav en genetiskt modifierad produktionsstam av Vibrio Cholerae, dÀr huvudodlingssteget sker i500 liters skala dÀr hela tillvekningsprocessen sker under Good Manifacturing Practise (GMP)förhÄllanden för att garantera en sÀker, effektiv och kvalitetsmÀssigt bra produkt.MÄlet med detta examensarbete Àr att upprÀtta en processbeskrivning förtillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213. Beskrivningen skall baseras pÄ denprocess som görs idag och innefatta respektive processtegs mÄl, teori och kritiska parametrar.Den kunskap som skapas genom att definiera och kartlÀgga (dvs. dokumentera arbetsflödet) ien process har ett stort vÀrde i sig, den Àr dessutom en utomordentlig plattform förförbÀttringsarbete genom att den skapar en gemensam bild av vad som sker i processen i dag.I detta examensarbete sker Àven en sammanstÀllning av produktionen av Monovalent bulkrCTB-213 för perioden februari 2004 - juni 2005.Fakta om hur processen tidigare har betett sig mÄste anvÀndas som bas förförbÀttringsarbete[1].För att se om eventuell förekomst av variation för enskilda variabler kan urskiljas, utvÀrderasprocessdata för variabler som dokumenterats av företaget för batcher tillverkade underperioden februrari 2004 tom.

VÀxtbÀddar och vÀxtjord av idag Àr ingen enkel match att spela för den som författar en markbyggnadsbeskrivning. Kraven pÄ att leverera fÀrdiga resultat i allt högre takt ökar stÀndigt, för att kunna hÄlla huvudet kallt och vara medveten om konsekvenserna av ens eget handlande krÀvs kunskap. En kunskap om sambandet mellan vÀxter och den jord som de skall vÀxa i. Inte bara jord och heller inte bara vÀxter utan att kritiskt förhÄlla sig till hur vÀxter vill vÀxa naturligt och hur jorden medverkar till det pÄ ett hÄllbart sÀtt. Att inte lÄta sig pÄverkas av enkla genvÀgar eller slentrianmÀssiga lösningar, att försöka se till platsens naturliga resurser. Syftet med denna uppsats har varit att studera de förÀndringar som har varit vad gÀller föreskrifter kopplade till AMA (AllmÀn- Material- och Arbetsbeskrivning) och hur de har förÀndrats över tid.

Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.

Tjörns kommun har planer pÄ att bebygga Almön, en halvö belÀgen pÄ nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet Àr avgrÀnsat till omrÄdet som benÀmns Almöstrand, vilket Àr Almöns vÀstra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del bestÄr av skogsmark. Syftet Àr att undersöka hur man pÄ olika sÀtt kan planera vÀgstrÀckningen i omrÄdet, samt placering och utformning av hus, med hÀnsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar frÄn Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har anvÀnts som referens och inspiration till arbetet.