Forskning visar att allt fler har dÄlig kunskap om naturen idag och att mÄnga kÀnner sig osÀkra att vistas i den. För att vÀnda trenden och hjÀlpa mÀnniskor tillbaka till naturen har verksamheten naturvÀgledning uppstÄtt. Den syftar till att förmedla kÀnsla för och kunskap om naturen eftersom allt fÀrre tillgodogör sig detta pÄ egen hand. En av flera naturvÀgledande metoder Àr naturstigar. De Àr sjÀlvguidande och hjÀlper besökaren att tolka naturen i sin egen takt.

Arbetet handlar om att planera ett omrÄde för att tillgodose de behov och förvÀntningar som stÀlls pÄ en tÀtortsnÀra landsbygd. Arbetet presenterar ett förslag till planering dÀr olika intressen samspelar i utformningen och dÀr platsens förutsÀttningar utgör grunden. OmrÄdet Àr belÀget vÀster om Finjasjön vid MjölkalÄnga by och omfattar ca 150 ha. Marken Àgs av HÀssleholms kommun. Som ett led i kommunens arbete med att profilera sig inom hÀst- och ridsportverksamhet vill man skapa möjligheter för etablering av hÀstgÄrdar i kommunen. Detta har tillsammans med strÀvan att tillvarata omrÄdets naturvÀrden, kulturhistoriska bakgrund och förutsÀttningar för rekreation och friluftsliv, utgjort förutsÀttningarna för mitt arbete. Jag har genom studier av platsens förutsÀttningar och historia skaffat kunskap om omrÄdet.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Bakgrund: En cancerdiagnos Àr ofta startskottet för en livskris och pÄverkar mÄnga omrÄden i livet sÄ som familj, kroppsbild och sociala relationer. Att fÄ ett cancerbesked kan skapa ett lidande hos kvinnan. Sjuksköterskans fyra huvudomrÄden Àr att frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, ÄterstÀlla hÀlsa samt lindra lidande. HÀlsa Àr ett centralt begrepp i omvÄrdnad och mÀnniskan kan uppleva hÀlsa Àven om kroppen uppvisar tecken pÄ sjukdom. Hopp och hÀlsa stÀlls ofta i relation till varandra och anses vara ett primÀrt behov hos mÀnniskan och att kÀnna hopp kan leda till att situationen kÀnns mer acceptabel.

Syftet med vÄr undersökning Àr att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller fÄ i en grupp. Vi valde att observera i tvÄ olika klasser i de lÀgre Äldrarna pÄ en F-6 skola. För att fÄ syn pÄ den dominanta rollens egenskaper sÄ anvÀnde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom sÄ nÀra den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först nÀr vi började observera sÄg vi inte nÄgra av de egenskaper som vi trodde karaktÀriserade den dominanta rollen.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).

SprÄket har en central roll i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Inom vÄrden Àr sprÄket en förutsÀttning för samtal, handling och samarbete. Fördomar och stereotypa uppfattningar av mÀnniskor kan bland annat manifesteras genom sprÄket. Detta mÀrks i vÄrden av Àldre dÄ sjukvÄrdspersonal tenderar att tala med hög och gÀll röst, man förenklar sprÄket och anvÀnder en överdriven intonation. I mÄnga fall pÄminner talet om hur en vuxen person talar till ett barn.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningMatematik Àr nÄgot som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de Àven anvÀnder dagligen i naturliga sammanhang.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersĂ€tter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talsprĂ„ket medan de och dem traditionellt tillhör skriftsprĂ„ket. Ända sedan 1970-talet har sprĂ„kvĂ„rdare, svensklĂ€rare och sprĂ„kintresserad allmĂ€nhet debatterat hur och hur mycket talsprĂ„ket fĂ„r synas i skrift. En frĂ„ga som vĂ€ckt och fortfarande vĂ€cker reaktioner Ă€r just huruvida man fĂ„r anvĂ€nda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A pĂ„ gymnasiet innehĂ„ller bĂ„da mĂ„l som innebĂ€r att eleverna ska lĂ€ra sig skilja pĂ„ talat och skrivet sprĂ„k. Trots detta Ă€r lĂ€rarkĂ„ren oense i frĂ„gan kring dom i skrift. I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur sex lĂ€rare stĂ€ller sig till dom i skrift samt hur elever idag anvĂ€nder de och dem.

De senaste Ă„ren har mjölkbesĂ€ttningarna i Sverige förĂ€ndrats. Det mest dominerande sĂ€ttet har varit att hĂ„lla korna bundna men efterhand som mjölkgĂ„rdarna har rationaliserats och blivit modernare har det blivit vanligare att mĂ„nga lantbrukare stĂ€llt om till lösdrift. År 2007 bestĂ€mde jordbruksverket att alla nya stallar som ska byggas för mjölkkor ska vara lösdriftssystem, vilket innebĂ€r att vĂ„ra bundna besĂ€ttningar kommer försvinna i framtiden. Det hĂ€r examensarbetet har stĂ€llt frĂ„gan till mjölkproducenter med bundna kor hur de ser pĂ„ framtiden för sina besĂ€ttningar. Idag (2011) finns det 348 100 mjölkkor i Sverige. Av dem stĂ„r ungefĂ€r hĂ€lften i uppbundna system.

Denna uppsats behandlar frÄgan könsneutrala Àktenskap. NÀrmare bestÀmt sÄ var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna frÄga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frÄgestÀllningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande vÀrderingar som artiklarna producerade samt byggde pÄ. Dessutom tittade jag pÄ vilka kÀllor samt aktörer som framkom i artiklarna och pÄ vilka villkor de fick framtrÀda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar frÄn varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Det finns idag en mÀngd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest anvÀnda Àr det biologiska artbegreppet som innebÀr att en art Àr en population organismer som Àr reproduktivt isolerade frÄn andra populationer. De evolutionÀra processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende pÄ vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som Àr den mest vedertagna innebÀr att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemÀssiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning Àr nÀr artbildning sker inom ett och samma geografiska omrÄde, alltsÄ utan geografisk isolering.