Studien Àr en kvalitativ undersökning pÄ tre olika förskolor. Syftet Àr att undersöka hur fem förskollÀrare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftsprÄk hos förskolebarn i Äldrarna 1-6 Är, hur dessa pedagoger upplever att barn lÀr sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftsprÄk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssÀtt skiljer sig Ät men att det Àven finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lÀr sig. Arbetet med skriftsprÄk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

Vanliga arkoffsetfÀrger innehÄller pigment, trioglycerid, mineraloljor eller vegetabiliska oljor, naturliga hartser, alkyder och tillsatser sÄsom torkmedel, antioxidanter och vaxer.TryckfÀrger för olika ÀndamÄl torkar genom skilda processer. ArkoffsetfÀrger torkar i tvÄ steg. Först sker oljeabsorption och sedan sker en kombination av oxidation och polymerisation. I detta steg Àr det bindemedlet och oljorna som förlorar dubbelbindningar, kortare molekyler reagerar och bildar lÀngre molekylkedjor, vilket resulterar i att fÀrgen torkar. Den kemiska torkningen initieras av luftens syre.

Trygghet Àr en subjektiv upplevelse som pÄverkas av mÄnga olika faktorer och pÄverkar mÀnniskors hÀlsa och beteenden. En individs hÀlsa pÄverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att omrÄden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet pÄverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsomrÄde som tryggt men det Àr vanligare att boende i flerfamiljshus i större stÀder upplever otrygghet. I stadsdelen RÄby i VÀsterÄs finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och förÀldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information Àr minst lika viktig att ge till barnets förÀldrar/anhöriga. Uppsatsen Àr baserad pÄ 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi tvÄ teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrÄn utvecklings och ÄldersnivÄ.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka dagsljusets gestaltande förmÄga i inglasade miljöer. Hur det Àr möjligt att anvÀnda dagsljuset i samverkan med vÀxtlighet samt fÀrg, form och textur hos miljöns fysiska element för att pÄverka den rumsliga upplevelsen. Ljus i ett rum Àr pÄtagligt nÀrvarande, nÄgot som inte gÄr att ta pÄ men pÄ samma gÄng kan dess strÄlar ibland uppfattas nÀrmast som materia. Ljuset Àr variationsrikt och en avgörande förutsÀttning för visuell gestaltning. I det hÀr arbetet har jag fÄtt anvÀnda mig av synsinnet som ett mÀtinstrument genom att visuellt utvÀrdera upplevelsen och hur dagsljuset beter sig i nÄgra inglasade miljöer. I kombination med min personliga upplevelse av platsen har Àven kvantitativa mÀtningar av ljusets styrka gjorts.

Ett yrke till sjöss innebÀr vÀxelvisa borta/hemma perioder vilket innebÀr en speciell situation för sjöfararen nÀr det gÀller att förena yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan Àven antas fÄ konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa pÄ vilket sÀtt avlösningssystemet kan pÄverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod anvÀndes eftersom jag ville förstÄ och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter.

Bakgrund: Dagens samhÀlle har förÀndrats pÄ mÄnga sÀtt och tidsbrist Àr det gott om. Följden blir att samhÀllets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha mÄnga positiva hÀlsoeffekter som kan förbÀttra bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka olika hÀlsoeffekter som dans kan bidra till pÄ bÄde fysisk, psykisk och social nivÄ. Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar anvÀnts.

Det första hÀstdjuret utvecklades för ungefÀr 55 miljoner Är sedan (StÄhlberg, 2003). De tidigaste fynden av domesticeringen, som texter och konst med hÀstar, dateras till slutet av 3000 f.Kr. (Postgate, 1986; Zarins, 1986; Piggott, 1992; KuzŽmina, 1994a,b, 1996; Littauer & Crouwel, 1996). Eftersom hÀsten inte har varit domesticerad mer Àn ett par tusen Är finns det vilda beteendet kvar hos hÀsten vilket kan skapa problem dÄ mÀnniskan vill trÀna sin hÀst (Bekoff, 2004). HÀstens naturliga beteende, som ligger djupt rotat i generna, jÀmfört med hur vi önskar att hÀsten ska bete sig, kan vara ganska olika (Bekoff 2004). Som mÀnniska mÄste man lÀra sig om och ta hÀnsyn till hÀstens naturliga beteende för att samarbete mellan hÀst och ryttare ska fungera.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstĂ„ parallella processer som pĂ„gĂ„r samtidigt; att se platsens förutsĂ€ttningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang dĂ€r bestĂ„ndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivĂ„er. Denna tes har jag fĂ„tt möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44. Arbetets syfte Ă€r att sammanlĂ€nka förstĂ„elsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen Ă€r att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det Ă€r biotoperna i sig som bĂ€r och leder konceptutvecklingen för idĂ©, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger ocksĂ„ svaret i en annan skala: FrĂ„ga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förĂ€ndringar, utan att idĂ©n gĂ„r förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system bĂ„de i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET SveavĂ€gen 44 innehĂ„ller dessa kvalitĂ©er och att arbetssĂ€ttet kan inspirera till liknande angreppssĂ€tt i andra projekt. Att se vad man har, för att fĂ„ det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Studien jÀmför tre grupper av farmakologiska preparat som kan Ästadkomma kontroll av östrus hos honkatt, progestiner, GnRH-agonister och melatonin. Progestiner Àr hormoner som verkar kontraceptivt genom att ge negativ feedback pÄ bÄde hypofysen och hypotalamus. Vid behandling med progestiner minskar östrogen- och progesteronnivÄer. GnRH-agonister liknar det naturliga hormonet GnRH. StÀndiga GnRH-pÄslag desensibiliserar hypofysen och GnRH-receptorerna nedregleras vilket leder till att det endogena GnRH blir verkningslöst, och varken LH eller FSH kan frisÀttas. Melatonin Àr ett naturligt hormon som pÄverkar dygns- och Ärsrytmen. Vid kontiuerligt melatoninpÄslag luras det endokrina systemet in i en Ärstidsbunden anöstrus. Efter en kort bakgrund om vikten av en effektiv, reversibel östrushÀmning och en översikt av honkattens reproduktion redovisas fakta om de tre farmakologiska substanserna. Aspekter som tas i beaktande Àr frÀmst anvÀndarvÀnlighet och biverkningar.

I den senaste PISA undersökningen frÄn 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, lÀsning och naturvetenskap hos femtonÄringar runt om i landet. Sverige var det land som försÀmrat sina resultat mest av alla deltagande lÀnder inom samtliga omrÄden. Detta tyder pÄ att nÄgot mÄste göras. Vi har studerat hur man kan vÀcka intresse för Àmnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumÀrke och pÄ vilket sÀtt försöker de anvÀnda sig av varumÀrket för att bredda sina karriÀrmöjligheter?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumÀrke och hur det kan anvÀndas för att bredda idrottarens karriÀrmöjligheter.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssÀtt, detta för att kunna skapa en djupare förstÄelse inom Àmnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att fÄ en djupare och bredare informationstillgÄng.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumÀrke, personligt varumÀrke, varumÀrkesuppbyggande och karriÀrmöjligheter Àr.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men Àven nÄgra generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

Idag Àr skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebÀr att man arbetar pÄ orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete Àr att vi vill fÄ kunskap om skiftarbetets pÄverkan pÄ trÀningens effekt och ÄterhÀmtning. Vi vill ta reda pÄ hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och ÄterhÀmtning i samband med skiftarbete. NÀr vi skrivit arbetet har vi utgÄtt frÄn ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa Àmnen.