Den produktiva skogsarealen i Sverige som Àr grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha stÄr pÄ torr mark (personlig kommunikation Göran KÀmpe, 2015). Problematiken i södra Sverige Àr att gran planteras pÄ allt för torra marker, eftersom att tall anses för osÀkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och nÀr tillvÀxten avtar för granen pÄ torrare marker i sydöstra Sverige med hjÀlp av bestÀmning av stÄndortsindex (SI).  HöjdtillvÀxten har, med hjÀlp av borrning/kapning pÄ olika trÀdhöjder, rekonstruerats i granbestÄnd för en hel omloppstid. Detta har utförts pÄ tvÄ olika lokaler dÀr tall hade varit det naturliga valet och dÀr granen bedöms lida av vattenbrist. FokusomrÄdet Àr ifall höjdtillvÀxten och SI avtar för granen pÄ tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation pÄ granknytning.Resultatet visar att granbestÄnden har ett betydligt högre stÄndortindex i ungskogsfasen jÀmfört med nÀr bestÄndet Àr Àldre.

Sedan 1980 talet har det inom den militĂ€ra utbildningen i vĂ€stvĂ€rlden och dĂ„ frĂ€mst i USA blivitallt mer fokuserat pĂ„ manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen Ă€rmanöverteorin central numera. Den svenska militĂ€rstrategiska doktrinen anger attmanövertĂ€nkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier Ă€r det oftast krigshistoriska exempel som tas iansprĂ„k. Av naturliga skĂ€l Ă€r det oftast de stora krigen och slagen under de tvĂ„ vĂ€rldskrigen somanalyseras.

Beslutsfattandet Àr en av de viktigaste aktiviteterna för mÀnniskan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer dÀr mÄlen Àr skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nÀra till hands för sÄdana situationer Àr Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sÀtt att stödja beslutsfattaren. Ett sÀtt att göra det Àr genom att konstruera beslutsstödsystem.

Parasiter i magtarmkanalen och framför allt nematoder, orsakar vÀrldsomfattande produktionsförluster hos lantbrukets djur. För att kontrollera nematodinfektioner anvÀnds anthelmintika. En överanvÀndning av anthelmintika har resulterat i att vissa nematoder utvecklat resistens. DÀrför Àr det vÀsentligt att vi tillÀmpar en sund anvÀndning av anthelmintika som inte gynnar vidare resistans utveckling. Makrocykliska laktoner Àr den substansgrupp som anvÀnds flitigast.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

VÄr planet har sedan lÀnge varit överbefolkad och fÄtt utstÄ mÀnniskors stÀndigabehov av att exploatera nya omrÄden. Vi blir hela tiden fler och stora stÀder behöverstÀndigt nya lösningar för bostÀder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettomrÄde och ta hÀnsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett omrÄdedÀr bostÀder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett omrÄde i Monterrey, Mexico. OmrÄdet kommer att planeras sÄ att det kan bidra till enförbÀttrad bostadssituation i staden eftersom bristen pÄ bostÀder Àr stor.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smÀrta hos dem Àldre patienter möta svÄrigheter. Dem Àldre patienterna kan ha svÄrt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smÀrta. Samtidigt Àr sjuksköterskans roll vid bedömning av smÀrta viktig eftersom den Àr grunden till optimal behandling av smÀrta hos dem Àldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder pÄ vilka de bedömer smÀrta hos Àldre (>75 Är) patienter inom slutenvÄrden. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Höga flöden och dess inverkan pĂ„ spĂ„rmetalltransporten Ă€r av stort samhĂ€llsintresse med klimatförĂ€ndringarnas redan idag mĂ€rkbara pĂ„verkan. Ökad nederbörd och dĂ€rmed vattenföring kommer leda till att spĂ„rmetalltranporten i vĂ„ra svenska vattendrag kommer att förĂ€ndras pĂ„ sikt. Stora och snabba förĂ€ndringar, som exempelvis klimatförĂ€ndringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö Ă€r typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt pĂ„verkan pĂ„ metallers dynamik i vatten. Även de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i vĂ„ra vattendrag, Ă€ven kallat brunifiering, vilket gör vĂ„ra vattendrag allt mörkare i fĂ€rg, har troligen med klimatförĂ€ndringarna att göra.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (KalixĂ€lv, RĂ„neĂ€lv, MoĂ€lven, LjungbyĂ„n, Ätran och PipbĂ€cken Nedre) och försöka beskriva dess tillstĂ„nd och förĂ€ndringar i vattenkemin för att se om nĂ„got samband fanns mellan spĂ„rmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade pĂ„ avgrĂ€nsades för möjligheten att kunna studera dessa nĂ€rmare.

Hendravirus Àr ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar Àr fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hÀstar och frÄn hÀstar har man sett smittspridning till mÀnniskor. Smittspridning frÄn fladdermöss direkt till mÀnniska har inte observerats. Viruset upptÀcktes första gÄngen 1994.

Den vitryggiga hackspetten Àr idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets pÄverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav Àr stora andelar lövskog med mycket död ved. NaturvÄrdsverket har tagit fram ett ÄtgÀrdsprogram för att rÀdda arten.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport Àr att öka förstÄelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie pÄ företaget LKAB, dÀr jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnÄ en djupare förstÄelse för hur relationen ser ut. Jag har Àven utfört en observation vid ett möte som handlade om jÀmstÀlldhet i LKAB dÀr samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien Àr av en kvalitativ karaktÀr, dÀr jag har valt att koncentrera mig pÄ att söka djup snarare Àn bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till Àr att den könsneutrala strategin anvÀnds av bÄde medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Syftet med detta arbete Àr att ge en ökad förstÄelse för problematiken kring skiftarbete, och dÄ frÀmst vad gÀller sömn pÄ oregelbundna tider och hur stress pÄverkar kroppen. FörstÄelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att sjÀlva förebygga ohÀlsa. Faktorer som skiftarbete pÄverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försÀmras vÄr reaktionsförmÄga, rÀkneförmÄga och förmÄga att lösa problem.

En stor del av personalen inom HÀlso- och SjukvÄrden har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det Àr mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och pÄverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjÀlpa kroppen att anpassa sig bÀttre till nattskiftsarbete med hjÀlp av ljusterapins effekter? Ljusterapi Àr, vad vi kÀnner till idag, en sÀker behandling med fÄ eller inga biverkningar.

I dagens samhÀlle krÀvs stora mÀngder bergmaterial för att infrastruktur och byggnationer av olika slag ska kunna utföras, samtidigt ses naturgrus som en allt mer vÀrdefull resurs dÀr uttagen mÄste minska. Det finns alltsÄ ett stort behov av bergkross som Àr det naturliga ersÀttningsmaterialet till naturgrus och intresset för att anvÀnda reststen frÄn blockstensbrytning har i och med det ökat.TÀktverksamheten i Kalmar lÀn har gamla anor och syftet med den hÀr studien var att inventera och dokumentera den reststen som finns i gamla och befintliga tÀkter. Reststensupplagen har sedan med hjÀlp av uppsatta kriterier klassats efter deras olika vÀrden. Modellen som utarbetats Àr ocksÄ tÀnkt som ett hjÀlpmedel vid framtida reststensinventeringar.23 stycken potentiella reststenstÀkter inventerades varav elva stycken visade sig vara exploaterbara. Sju stycken var av mycket stort exploateringsvÀrde och fyra stycken visade sig vara exploateringsvÀrda.

AnvÀndning av mjukvaruverktyg nÀr reverse engineering utförs Àr ett mÄste för att fÄ ett anvÀndbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar pÄ brister som kan uppstÄ nÀr mjukvaruverktyg anvÀnds. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete Àr att de hÀvdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rÀtt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap Àn vad forskarna tror? DÄ dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg sÄ Àr eventuellt inte deras pÄstÄende opartiska och dÀrför Àr det intressant att se om deras pÄstÄende stÀmmer med verkligheten.