MÀngden död ved i brukade skogar har minskat med ungefÀr 90 %jÀmfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mÀngden ytterligare. Att lÀmna naturhÀnsyn vid avverkning Àr ett viktigt steg för att bevara biologisk mÄngfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhÀnsyn tas bort efter slutavverkning. PÄ 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhÀnsyn tagits bort, mestadels vindfÀlld tall.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett positivt samband mellan hur ofta en individ besöker tandvÄrden för en undersökning hos tandlÀkare eller tandhygienist och individens tandhÀlsa, mÀtt som antal kvarvarande intakta tÀnder. Har de som gÄr oftare till tandvÄrden för kontroll (undersökning) en bÀttre tandhÀlsa Àn de som gÄr mer sÀllan? Data avseende de individer som besökte tandvÄrden för en undersökning hos tandlÀkare (ÄtgÀrd 101) eller tandhygienist (ÄtgÀrd 102) under perioden 1 januari till 30 juni 2009 har hÀmtats frÄn TandhÀlsoregistret, och kompletterats med nÄgra variabler som i studier och empiri visat sig ha inverkan pÄ individers beteende och hÀlsotillstÄnd, t ex utbildningsnivÄ, för analys i en linjÀr regressionsmodell. Resultat frÄn regressionsanalysen tyder pÄ att det inte finns nÄgot positivt samband mellan en individs tandhÀlsa, enligt vald definition, och antalet besök hos tandlÀkare eller tandhygienist, till skillnad frÄn förvÀntat. Av de faktorer som analyserats har individens Älder, av naturliga skÀl, en stark inverkan, men Àven födelseland/-region och utbildningsnivÄ har betydelse för antal intakta tÀnder hos individen..

NÀr den bÀsta tidpunkten Àr att avnavla barn har diskuterats i mÄnga Är. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för bÄde fullgÄngna, friska barn och för prematura och/eller fullgÄngna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor verksamma inom förlossningsvÄrd resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjÀlp av intervjuer. Sex barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

BAKGRUND:I det hÀr avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusomrÄdet samt vad somstÄr i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptÀckte att pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och dÀrmed blir barnen bemötta pÄ olika sÀtt.SYFTET:Syftet med vÄr studie Àr att tillföra diskussion om det finns nÄgon skillnad i uppmÀrksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lÀrarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan anvÀnt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.NÀr man vill se och fÄnga helheten anvÀnder man en kvalitativ undersökning. MetodenanvÀnds i dess naturliga miljö och mÄlet Àr att fÄ förstÄelse för ett visst omrÄde. Denkvalitativa forskningsprocessens utgÄngspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förstÄelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. SamhÀllet har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstÀrker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar pÄ ett könsneutralt sÀtt..

Utvecklingen i samhÀllet visar pÄ att allt mer kvalificerad vÄrd bedrivs i hemmet och detta stÀller nya krav pÄ de nÀrstÄende och professionella vÄrdgivarna.En förutsÀttning för vÄrd i hemmet Àr att det (oftast?) finns en nÀrvarande nÀrstÄende som kan delta i vÄrden. De nÀrstÄende har en central roll i vÄrdandet i samverkan med professionell vÄrdpersonal.Syftet med studien Àr att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet frÄn professionell vÄrdpersonal? I studien har sex nÀrstÄende intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda samt stödet frÄn vÄrdpersonalen.

RovdjursfrÄgan i Sverige Àr en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss pÄ vargen. Det finns mÄnga olika Äsikter om vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp nÄgra orsaker till de olika Äsikterna. Vargen Àr ett vÀldigt skyggt djur som under naturliga förhÄllanden inte gÀrna nÀrmar sig mÀnniskor. Trots detta har den fÄtt ett oförtjÀnt dÄligt rykte.

NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

SÄvÀl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrÄgor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s grÀns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrÄn en manlig norm. Men vad hÀnder nÀr kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s grÀns- och flyktingpolitik nÄgra könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgÄngspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgÄngspunkterna bygger pÄ ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, sÄ som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt pÄ feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras sÀkerhet och förutsÀttningar under flykten pÄverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

Hur stor den naturliga kvÀveavskiljningen Àr frÄn utslÀpp av kvÀve tills att utslÀppet nÄr havet, Àr vÀldigt svÄrt att mÀta. Den procentuella avskiljningen, skillnaden mellan brutto- och nettobelastning Àven kallad retention, skattas dÀrför ofta med vattenkvalitetsmodeller som försöker beskriva de naturliga processer som sker. BerÀkningsmodellerna Àr en förenklad beskrivning av verkligheten och ett hjÀlpmedel för att fÄ en överblick över t.ex. nÀrsaltsbelastning och retention i ett omrÄde.I svenska vatten, sker kvÀverening frÀmst i sjöar, genom denitrifikation, dvs omvandling av oorganiskt kvÀve i form av nitrat till kvÀvgas och permanent sedimentering av föreningar som innehÄller oorganiska och organiska kvÀve. DÀrför Àr det viktigt att beskriva processer i sjöar adekvat om trovÀrdiga modeller för att förutsÀga flöden av kvÀve ska utvecklas och anvÀndas.MÄlet med projektet har varit att förbÀttra resultatet för berÀkning av kvÀveavskiljning i sjöar för storskalig modellering med S-HYPE frÀmst med avseende pÄ denitrifikation men ocksÄ i djupare sjöar dÀr modellen idag överskattar kvÀveavskiljningen.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehÄll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter Àr framförallt berÀttarinstans, berÀttelsens uppbyggnad, och det i tvÄ av texterna utryckliga temat förÀndring. De valda texterna Àr kortromanen PÄ Chesil Beach av Ian McEwan (2007), novellen ?Döden i Damaskus? av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen Berömmelse av Daniel Kehlmann (2010).Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap Àr valda med tanke pÄ att en av texterna pÄstÄr nÄgot om berÀttarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berÀttelse Àr. De narratologiska verktygen faller sig dÀrför naturliga.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av förÀldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgÄngspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. MÄlsÀttningen med undersökningen var att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod anvÀndes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrÄn tidigare forskning och teorier med hjÀlp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att analysera sambandet mellan attribut och förtroende vid val av försÀljare som tillhandahÄller tjÀnster eller produkter av meriterad karaktÀr. Metod Ett deduktivt synsÀtt med analys av litteratur och vetenskapliga artiklar för att skapa en god översikt av tidigare forskning. VÄr empiri genomförs med en kvantitativ metod genom en enkÀt-/surveyundersökning. VÄra resultat analyseras i SPSS dÀr vi utfört en deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys och faktoranalys. Detta följs av vÄr egen analys, diskussion och slutsats. SlutsatsUtifrÄn vÄr studie kan vi konstatera att valen av attribut som en försÀljare av tjÀnster eller produkter av meriterad karaktÀr gör kan ha en betydelsefull pÄverkan för förtroendeskapandet gentemot en kund. Detta bör enligt oss en försÀljare ta i beaktning dÄ det i sin tur kan ha stor betydelse för genomförandet av en affÀr.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad ett trivsamt arbetsklimat pÄ lektionerna kan innebÀra för gymnasieelever och dÀrmed finna underlag för att klarlÀgga vÀgar mot det samt lÀrarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den vÀxande mÀnniskans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera vÀlkÀnda filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nÄ mÄlet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehÄllet och formerna i första hand inrikta sig pÄ flera urskiljda arbetsförhÄllanden som tillsammans bildar flera tillstÄnd av trivsel. Den röda trÄden löper frÄn grundlÀggande mÀnskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhÀmtande av det nödvÀndiga och delvis pÄverkbara Àmnesstoffet.En generöst vÀlkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lÀrande uppstÄr ur lektionernas vardag och aktiviteter.

Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svÄrt att hitta specifik information. PÄ grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om hÀndelser ett stort problem. För att lösa problemet krÀvs en mer konsekvent anvÀndning av metadata, dÀrför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut pÄ att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord frÄn transkriberade radioprogram. Det ingick ocksÄ i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan anvÀndas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar fÀrdiga nyckelord som förslag till en anvÀndare.

I tidningar som Aftonbladet kan vi lĂ€sa att stress knĂ€cker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av Ă„rets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, dĂ„ de gĂ„r i Ă„r sex.