Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplattill detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp på Flygplatser runt om i världen som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-systemöver samtliga Flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering påen flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till fråganvarför har inte svenska Flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering på svenska Flygplatser.

Av Luftfartsverkets 19 Flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på Flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaFlygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

Saab har utvecklat en produkt, Remote Tower, som tillåter flygledningen att fjärrstyra en flygplats, det vill säga att övervaka och kontrollera en flygplats på distans. Ett viktigt verktyg för flygledarna är VCS, Voice Communication System, som är Saabs egna röstkommunikationssystem, där både radio- och telefonkommunikation ingår. VCS används för att kommunicera med piloter och markpersonal på flygplatsen. Målet är att i framtiden kunna fjärrstyra fler Flygplatser samtidigt, och då finns ett behov att visualisera de inkommande samtalen från de olika Flygplatserna i realtid. Detta för att undvika ett scenario där flygledaren missar ett samtal.

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av Flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för Flygplatser med en terminal och för Flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta Flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årspassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för Flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

En flygplats består av olika områden och olika aspekter spelar in vid dimensionering av dessa Det är av stor ekonomisk och fysisk betydelse att dimensionering av Flygplatser görs på ett så optimalt sätt som möjligt. Stora delar av flygplatsterminalen har studerats noggrant av Luftfartsverket, men ett område där endast statiska beräkningar har gjorts, och således ingen hänsyn tagits till dynamiken, är Fordonstrafiken på tillfartsområdet.ProblemVår uppgift bestod i att skapa en simuleringsmodell av delar av tillfartsområdet till Luftfartsverket, Modellen skulle ta hänsyn till dynamiken, och med hjälp av modellen skulle maximalt antal fordon som samtidigt vill befinna sig på angöringsområdet tas fram för taxi och privatbilar Angöringsområdet är det område precis utanför terminalen där uppställningsplatser finns för taxi, privatbilar och bussar för att snabbt lämna av eller hämta upp passagerare. Modellen skulle vara uppbyggd så att den fungerar både för Flygplatser med en terminal och för Flygplatser där inrikes och utrikes är uppdelat på två terminalerMetodSom en grund till simuleringsarbetet kartlade vi faktorer som påverkar fordonstrafiken på tillfartsområdet, Parallellt under uppbyggnaden av simuleringsmodellen utvecklades ett användargränssnitt och eftersom det var meningen att modellen skulle användas av Luftfartsverket själva så lades mycket arbete ner på att utveckla ett användargränssnitt där Luftfartsverket lätt kan lägga in och variera indata till modellen Simuleringsmodellen förändrades under arbetets gång och det hela slutade med två modeller, en generell modell som fungerar på de flesta Flygplatser och en modell som var visuellt anpassad för LandvetterResultatFör Landvetter och Norrköping flygplats har vi tagit fram värden för maximalt antal fordon vid angöringen för privatbilar och taxibilar. Dessa värden är framtagna för olika scenarier i framtiden, på Landvetter för 4, 5 och 6 miljoner årspassagerare samt på Norrköping flygplats för åren 2005 och 2010. Simuleringsmodellen passar både för Flygplatser med en respektive två terminaler Resultaten skilde sig ganska markant ifrån de tidigare statiska beräkningarna, vilket främst beror på att i de statiska beräkningarna sprids fordonsflödet ut jämnt på en timme och bryr sig inte om de riktiga flödestopparna..

The aim of this paper is to examine the psychosocial work environment and safety culture in minor Swedish airports. The purpose is also to investigate the relationships between these two. The paper deals with theories regarding psychosocial work environment, organizational culture and safety as well as safety culture and safety climate. The participants are air traffic controllers working in minor airports in Sweden. The psychosocial work environment was measured with Copenhagen psychosocial questionnaire (COPSOQ) and the safety culture with the safety culture assessment questionnaire (SCAQ).

AbstractFlygplatser och tågstationer är exempel på platser fulla av liv och rörelse där många människor passerar varje dag. Lokalerna är oftast vidsträckta, kala och sterila. Avsaknaden av mjuka textila material medför att ljudet studsar mellan hårda ytor av betong, metall och glas vilket bidrar till en bullrig ljudmiljö. Buller är ett stort miljöproblem som påverkar människor, både psykiskt och fysiskt, varför behovet av att skapa samtalsvänliga miljöer i offentliga lokaler är stort.Syftet med mitt examensprojekt var att ta fram en miljövänlig produkt som bidrar till att ljudmiljön på Flygplatser/tågstationer upplevs som mer behaglig. I första hand var jag inriktad på att arbeta med en produkt som förbättrar ljudet i en redan befintlig lokal.

Regionala Flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver Flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala Flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av Flygplatser.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på Flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen.

Regionala Flygplatser har idag svårt att nå lönsamhet enbart baserat på trafikavgifter från flygbolagen. För att få bukt med detta problem behöver Flygplatserna få inkomster från andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har därför fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala Flygplatser framgångsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenärer vilket kan vara en tänkbar utväg för att öka inkomsterna. Vår frågeställning är därför: Hur ser en regional flygplats förutsättningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenärer lojala? För att besvara denna frågeställning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

ProblemFlygbranschen har under de senaste årtiondena genomgått en stor förändring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgångspunkt är att den förändrade situationen i flygbranschen förändrat relationen mellan flygbolag och Flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. Istället för att dela upp arbetet kan det löna sig att se på en hel, gemensam, värdekedja med ett gemensamt mål. Trots de nya omständigheterna där det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de båda aktörerna är ämnet både nytt och relativt outforskat.

Denna uppsats försöker att med hjälp av en teleologisk lagtolkning få fram syftet och ändamålet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid Flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. Utifrån denna rättsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bäst kunna skydda miljön och ge acceptabel rättssäkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rättsliga tolkningen framkommer att det främsta syftet med direktivet är att vidta åtgärder för att minska flygbullret vid Flygplatser med särskilt allvarliga bullerproblem, med ändamålet att skydda de kringboendes hälsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvägning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ändamålet med direktivet att uppnå största möjliga miljövinster på det mest kostnadseffektiva sättet.

Nya bättre transportmedel och sätt att kommunicera gör att världen krymper, konkurrensen hårdnar och detta tvingar företag att fokusera på kunderna. Dagens företag måste veta vad deras kunder värdesätter och det har gett begreppet kundvärd en ny och viktigare betydelse. En bransch där konkurrensen hårdnat de senaste åren, på grund av bland annat avregleringar, är flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera är Flygplatserna. Flygplatser var en gång i tiden enbart platser där människor var ?tvungna? att passera för att ta sig till en ny destination.

Nya bättre transportmedel och sätt att kommunicera gör att världen krymper, konkurrensen hårdnar och detta tvingar företag att fokusera på kunderna. Dagens företag måste veta vad deras kunder värdesätter och det har gett begreppet kundvärd en ny och viktigare betydelse. En bransch där konkurrensen hårdnat de senaste åren, på grund av bland annat avregleringar, är flygbranschen. En viktig pusselbit för att denna bransch skall kunna fungera är Flygplatserna. Flygplatser var en gång i tiden enbart platser där människor var ?tvungna? att passera för att ta sig till en ny destination.

Internet Service Providers (ISP) har på senare år etablerat ett ökat antal Wi-Fi Hotspots på publika platser för att erbjuda Internettjänster så som e-post, Web och andra Internet-baserade program, till resande användare. Exempel på dessa platser är Flygplatser, skolor, parker och städer. Växjö universitet har valt att bygga etttrådlöst nätverk på campus som man ska påbörja under sommaren 2005. Uppsatsen tar upp detta som fallstudie för diskussion av ämnet..