Syftet med min undersökning var att ta reda på hur mötet mellan eleven, läraren och den rörliga bilden går till i klassrummet. Jag utgick från tre forskningsfrågor som fokuserades på pojkars och flickors medievanor gällande TV och film. Vidare ville jag se hur den rörliga bilden användes i förhållande till det skrivna ordet under svensklektionerna och som sista område ville jag ta reda på vilket förhållningssätt lärarna har till ungdomars fritidskultur med betoning på den rörliga bilden. Metoden bestod i att jag dels gjorde en enkätundersökning samt gruppintervjuer med elever ur båda könen samt två enskilda intervjuer med en kvinnlig och en manlig svensklärare. Resultatet visade att det ungdomar ser på TV under fritiden, och som dominerar deras val av program, styrs av de kommersiella kanalerna vilka betonas av ett utbud av underhållning.

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga.

SyfteSyftet med undersökningen var att få en bild av flickors och pojkars läsvanor i skolår fyra på fritiden. Frågeställningarna var: Hur ofta läser eleverna på sin fritid? Vad läser eleverna på sin fritid? Finns det någon skillnad mellan flickornas och pojkarnas läsning?Teori Tiden i skolan räcker inte alltid till för att bli en duktig läsare, utan eleverna måste även läsa på sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna läspreferenser och använda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgå elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat läsintresse på fritiden.

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter.SYFTE:Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktär.

Syftet med denna studie är att undersöka olikheten i lärares sätt att tillrättavisa pojkar och flickor. Hur gränser sätts för de båda könen, om lärarens kön spelar någon roll i disciplineringen, varför pojkar och flickor bemöts och behandlas olika av läraren samt vilka åtgärder man kan vidta för att motverka den olika behandlingen undersöks. Undersökningen består endast av tidigare forskning. Det rör sig alltså om en litteraturstudie. Den tidigare forskningen har utförts med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer av både elever och lärare.

The title of this study is: The Swedish assimilation of Scania during the period 1658-1720 - In descriptions of Danish and Swedish popular historians` during 20th century to current view. View of history, nationalism and science .                                                                                                          The study concerns the Swedish, after the conquest of Scania 1658, attempts to induce feelings of Swedish nationality to the people in former Danish province of Scania 1658-1720. The goal of this study was to analyze 20th century and present Swedish and Danish historians? descriptions of the Swedish and Danish treatment of the native Scania population. The aim was further to describe this historians` view of native rebellious group called ?snapphanar? and which measures were taken to assimilate the Scanian population to Swedish realm.

Föreningsidrott sysselsätter idag många barn och ungdomar med fysisk aktivitet och 86 % av alla ungdomar mellan åldrarna 13-20 år har någon gång varit aktiva i en idrottsförening. Trots ett stort deltagande väljer många ungdomar att sluta idrotta när de kommer upp i övre tonåren, där avhoppen är större bland flickor jämfört med pojkar. Regeringen har framfört en idrottspolitik som säger att föreningsidrotten ska främja folkhälsan genom att uppmuntra barn och ungdomar till idrottande. Därav satsas mycket pengar på att försöka behålla så många ungdomar som möjligt och försöka förebygga avhoppsproblematiken. Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar flickor i 15-16 års ålder att sluta spela fotboll.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever.Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna?Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten?Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna?MetodStudien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades.ResultatBearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation.

Syftet med den här studien är att få ta del av några lärares erfarenhet av att arbeta med flickor som har ADHD, i en pedagogisk kontext. I bakgrunden sker en övergripande genomgång av tidigare forskning och litteratur, som i många fall pekar åt ett och samma håll. Flickor med ADHD upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar, förmodligen på grund av att de har ett annat beteende och att lärare behöver bli bättre på att se dessa flickor. För att kunna styrka undersökningen tillförlitlighet sker en noggrann redovisning utav metoden som använts i denna studie, vilket innebär att om någon annan skulle göra om samma studie så skulle de komma fram till ett liknande resultat. Den visar också på varför intervjuer är det bästa instrumentet för detta undersökningssyfte.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera på frågeställningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit.

Syftet med den här undersökningen är att titta närmare på hur läraren arbetar med skönlitteraturen och hur ett medvetet arbete med utgångspunkt från skönlitteraturen kan stimulera såväl läslusten som läsförståelsen. Vidare vill jag undersöka om det går att se några skillnader pojkar respektive flickors fokusering kring innehållet i de olika texterna. Undersökningen gjordes i fjärdeklass under våren 2005. Klassen bestod av tjugotre elever varav sex ligger som grund för den här undersökningen. För att ta reda på detta har jag gjort intervjuer med elever samt en lärare.

Syftet med vår undersökning var att studera barns sociala värld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua åtta barn från en andra/tredjeklass, vi intervjuade även klassens pedagog. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt område visar att det är viktigt att få vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid går åt till att skapa och underhålla relationer. Det är även viktigt att skolgårdsmiljön är varierad och inspirerande och att barnen leker på olika sätt i olika miljöer.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga flickor har ökat drastiskt och förändringar i miljöer där ungdomar befinner sig kan vara en anledning till denna ökning. Media har stor inverkan på människor då vi dagligen exponeras i form av internet, sociala medier, TV och press. I dagens samhälle ligger stort fokus på hälsa och kroppsförändring vilket måga ungdomar vill sträva efter. Syfte: Att undersöka medias beskrivning av rådande kroppsideal och dess påverkan på unga flickor i åldern 13-25 år. Metod:  Detta var en litteraturstudie med tematisk metod och databaserna som användes för att hitta artiklar var PubMed och Psycinfo. Utefter de resultaten som hittades framkom tre teman. Resultat: Medias tunna kroppsideal kan bidra till att unga flickor får sämre självkänsla och ångest och kan leda till depression och ätstörningar. Kroppsuppfattningen visade sig vara sämst under tonåren och att jämföra sig med andra och känna press från omgivningen var ett vanligt förekommande.