Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva Flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur Flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att Flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan Flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan Flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan Flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att Flickors mobbning är mer subtil.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka könsmönster som fanns i klassrummet. För att få svar på detta utgick vi främst ifrån frågorna: Är lärare och elever medvetna om könsmönster? Hur bemöts pojkar och Flickor i klassrummet? Hur fördelas talutrymmet? Undersökningen genomfördes dels i en årskurs 5 i Piteå kommun, dels i en årskurs 4-5 i Luleå kommun. Metoden har varit kvantitativa strukturerade observationer samt kvantitativa lärar- och elevenkäter med frågor av kvalitativ natur. Utifrån våra undersökningar har vi kommit fram till att talutrymmet fördelas lika mellan könen av läraren, Flickor och pojkar bemöts likvärdigt av läraren och att läraren delvis arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor i klassen.

Genom studie av nationell och internationell litteratur samt en mindre etnografisk skolstudie i en år 7-9 skola har jag undersökt hur Flickors datoranvändning kan se ut. För att få en helhetsbild av situationen har jag också gjort jämförelser med pojkars datoranvändning. Det jag funnit är att det finns skillnader mellan Flickors och pojkars datoranvändning. Jag har också sett att Flickorna ligger efter pojkarna när det gäller datorvana. Detta på grund av att Flickorna i en mindre omfattning än pojkar väljer datorn som aktivitet på sin fritid..

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av Flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och Flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med föreliggande studie var att studera frukostvanor, övervikt och fysisk aktivitet hos 15-åriga pojkar och Flickor. Studien är en kvantitativ komparativ tvärsnittsstudie och är en delstudie ur det tidigare utförda projektet ?Mat & Hälsa 2007? där frågor om mat, hälsa, måltidsvanor, fysisk aktivitet och självvärdering undersöktes. I denna delstudie användes ett demografiskt frågeformulär som mäter ungdomars frukostvanor, fysisk aktivitet samt vikt och längd. Framkomna resultat visar att majoriteten av studiedeltagarna har regelbundna frukostvanor samt intar frukost utan sällskap av familjemedlem eller annan person.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex Flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad Flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför Flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om Flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex Flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad Flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan Flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när Flickorna läser.

Syftet med studien var att undersöka hur talutrymmet fördelas mellan Flickor och pojkar inom olika ämnesområden, samhällsorienterande ämnen samt idrott och hälsa, och hur elever upplever sig bli behandlade av pedagoger utifrån könstillhörighet inom de olika ämnesområdena i år nio. Studien genomfördes i en år nio klass i Uppsala kommun där antalet elever var 27 stycken. Som metod användes observationer med samtliga elever och intervjuer med 10 elever, fem stycken Flickor respektive fem pojkar, som slumpmässigt valdes ut. Resultatet visar att talutrymmet inte fördelas likvärdigt till pojkar respektive Flickor inom de olika ämnesområdena, Flickor (60%) ges mer talutrymme i de samhällsorienterande ämnena och pojkar (65-67%) i idrott och hälsa. Även elevernas upplevelser kring hur de blir behandlade av pedagoger i de olika ämnesområdena tycks stärka detta mönster.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet är att ta reda på hur Flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både Flickor och pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ?flickigt? och vad som är ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad Flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och Flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva Flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och Flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att Flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara Flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject.

Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och Flickor har för inställning närdet gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sinfritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olikaskolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det ärfrämst Flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars ochFlickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningarfrån både omgivningen och individen själv..

Självskadebeteende innebär att skada sig själv på något sätt. Avsikten är inte att ta livet av sig utan att dämpa sin ångest och inre smärta. Majoriteten av personer med självskadebeteende är Flickor i tonåren. Socialstyrelsen (2004) rapporterar att cirka en procent av alla Flickor mellan 13-18 år någon gång skadat sig själva på något sätt. Syftet med studien är att få en uppfattning av hur självskadande tonårsFlickor upplever bemötandet i vården.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av Flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och Flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.