Skolans styrdokument är mycket tydliga vad gäller lärares uppdrag att skapa en utbildning som är likvärdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vårt arbete är därför att undersöka hur uppmärksamheten i klassrummet fördelas mellan Flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmärksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sätta in våra resultat i ett jämförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska få en ökad förståelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och på så vis kunna påverka eventuell ojämställdhet i rätt riktning. Vårt syfte har lett fram till följande frågeställningar: ? Hur är uppmärksamheten i klassrummet fördelad mellan Flickor och pojkar i den klass i skolår 4 som ingår i studien och av vilken karaktär är uppmärksamheten? ? Hur upplever eleverna i klassen att uppmärksamheten i klassrummet är fördelad mellan Flickor och pojkar? ? Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jämförande tidsperspektiv? Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan Flickor och pojkar? Ges Flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta Flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att Flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att Flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga Flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån Flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge Flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om Flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av Flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och Flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och Flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 Flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där Flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än Flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot Flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och Flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med Flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive Flickor?Studien är kvalitativ.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av Flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och Flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera pedagogernas förhållningssätt gentemot Flickor och pojkar i förskolan. Syftet är även att studera hur pedagogerna har skapat en miljö som är till för alla barnen. Frågorna vi vill ha svar på är hur pedagogerna förhåller sig till barnen beroende på om det är en pojke eller flicka under påklädning, matsituationer och samling och hur gör pedagogen för att miljön ska vara anpassad för alla barnen utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå vårt syfte har vi använd oss av en kvalitativ studie. De studier vi utfört på fyra förskolor i Luleå kommun är observationer, intervjuer och loggbok/ beskrivande observation.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive Flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra Flickor. Studien visade att pojkars och Flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan Flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och Flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Sammanfattning Nylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka varför Flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen.

I denna studie studeras orsaker till varför elever i åk 7-9 väljer att uppträda i större musikaliska sammanhang. De forskningsfrågor som ställs är:     Hur beskriver pojkar respektive Flickor sin upplevelse av att stå på scen och varför väljer de att delta i ett scenframträdande?Hur menar pojkar respektive Flickor att massmedias bild av att uppträda har inverkat på elevens vilja att uppträda?På vilka sätt kan ett scenframträdande få betydelse för pojkar och Flickor senare i livet? ?Som undersökningsmetod i studien valdes kvalitativa intervjuer, detta för att få ett djup i undersökningen då metoden ger utrymme för informativa svar på intervjufrågorna. Tre Flickor och två pojkar intervjuades. I resultatet framkommer behovet för elever i åk 7-9 att synas och uttrycka sin identitet, likaså behovet av gemenskap.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och Flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna. För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive Flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större talutrymme än Flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare än Flickor.