Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning ? Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt.

The purpose of this study was to examine how school personnel describe and interpret the phenomenon bullying among girls, and also what their interpretations are based upon. More specifically its aim was to find out what characterizes and causes girl-to-girl bullying, according to school welfare officers and teachers. We wanted to find out how school personnel look upon aggression among girls and social expectations on girls behavior. The analysis was based on two kinds of perspectives: one focusing on gender and one focusing on power in relationships. Research shows that girl-to-girl bullying is hard to observe and that this problem has been invisible in earlier studies.

Detta är en socialpsykologisk vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska flickor som bär slöja samt tre muslimska flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren.

Sammanfattning Mitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv. Mina frågeställningar är: ? Hur beskriver barnen nätmobbning? ? Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning? ? Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning? Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter. Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor.

Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av flickornas föräldrar.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Studiens syfte är att ta reda på hur elever skattar sin förmåga i matematik, i vilken utsträckning självskattning beror av kön och hur självskattningen kan förstås och förklaras. Studien innehåller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen består av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i år 6, som besvarade en enkät. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar är samstämmiga om att flickor har dåligt självförtroende och att pojkar har eller säger sig ha bra självförtroende.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man kan öka flickors självkänsla och självaktning genom gruppstärkande övningar. Vi genomförde vår undersökning med åtta flickor i årskurs 4 från en skola i Luleå. Under sex veckor arbetade vi med flickorna vid två tillfällen per vecka, där varje övning var kopplat till vårt syfte. För att kunna utläsa något resultat gav vi flickorna en enkät att besvara före undersökningen och en efter. Dessutom gjorde vi fortlöpande observationer under arbetets gång.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

Denna studie omfattar mobbning inom föreningsidrotten, vi har valt att undersöka om Malmös idrottsföreningar har någon nedskriven antimobbningspolicy och/eller ? handlingsplan och därutöver har vi intervjuat tio föreningar om hur de konkret arbetar med mobbningsfrågor. Vi har också valt att titta på samverkan mellan skolan och idrottsförening vid mobbnings incidenter. Studien bygger på kvalitativ forskningsmetodik, totalt 14 intervjuer. Anledningen till varför studien grundar sig i kvalitativ metod är för att vi vill se orsaken bakom fenomenet, ej generalisera svaren samt att den är mindre resurskrävande.

Denna studie hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur anställda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och kränkande särbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anställda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/kränkande särbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgått ifrån Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gällande förebyggande arbete vad det gäller missförhållanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anställda inom vårdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frågor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och pojkar spenderar mer pengar på spel.

Drygt fem gånger så många pojkar som flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten hos pojkar (n=23) och flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att pojkar och flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler pojkar än flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av flickornas mål var långt ifrån uppfyllda.