Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem.

Denna rapport behandlar utvecklingen av styrelektronik för att styra likströmsmotorerna i en mobil robot. Målet var att roboten skulle kunna styras trådlöst via Internet. Ett motorstyrkort har konstruerats. I elektroniken ingår bland annat en mikrokontroller, som programmerats för att reglera motorernas hastighet. Mikrokontrollern tar emot kommandon från en PC, och motorhastigheten regleras genom pulsviddsmodulering via en H- brygga.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhållande till läroplanen. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sätt att arbeta med genus och jämställdhet i en förskola i förhållande till läroplanen. Studiens syfte är att beskriva hur pedagoger verksamma på en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till läroplanen. Våra frågeställningar är: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i så fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jämställd/jämlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar på avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att få svar på dessa frågor har vi gjort en gruppintervju samt observationer på en förskola.

Denna uppsats syftade till att behandla gymnasieungdomars sömnvanor och datoranvändandeoch dessa faktorers eventuella samband med elevernas studieprestation. För att undersökadetta har 130 elever, som gick första året på gymnasiet, fått svara på en enkät. Resultatet avdenna undersökning visade att datorn är vanligt förekommande i ungdomars vardag. Såvanlig att den påverkade tidpunkten då ungdomarna gick och lade sig och hur länge de sovper natt. Detta syntes genom ett tecken på samband mellan antalet timmar spenderade viddatorn och de sömnvanor eleverna redovisade.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar.

Användning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förändrat människors sätt att kommunicera och utbyta information i många områden. Utbildningssektor är en av sektorer där IKT spelar en stor roll. Under de senaste åren införde utbildningssektorn många nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlärningsmetoder. Synen på undervisning och lärande förändrades radikalt med hjälp av IKT. Tidigare forskning påpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmågor, bland annat inlärning ökas.

Smarta klockor, små kroppsnära datorer som bärs kring handleden, ökar i popularitet. Smartaklockor kan visa tiden men även köra andra applikationer. Utmärkande för alla smarta klockorär deras lilla skärmyta, vilket ställer särskilda krav på utformningen av användargränssnitt.Syftet med detta arbete är att utforska hur smarta klockor kan fungera för att visa webbinnehålloch det görs genom att studera hur responsiv webbutveckling kan användas för att möjliggörawebbanvändning med smarta klockor.Experiment med responsiv webbutveckling för smarta klockor ledde fram till fyra prototypersom testades av användare. Under testerna diskuterades fördelar och nackdelar medprototyperna.Resultatet visar att responsiv webbdesign kan användas för att anpassa webbsidor till smartaklockor, men att webbsidor med mycket innehåll bör brytas ner i mindre delar och visas en itaget, något som inte ingår i responsiv webbdesign..

The purpose of this study was to illustrate how children of the "digital generation" used their computers in their everyday practice. The important in the study was children's perspective on computers interactions and communications in a digital arena.An essential item about understanding children's way to think about computers was to let children themselves speak by taking part in the study, because children's voices are seldom heard in public. The empirical material used was interviews with sex children between 13 and 15 years old. My method was qualitative.The main results showed that social relations are very important for children. The Internet gives children access to an arena where they are able to make new contacts with others as well as transcend their biological as their physical identity.An important accepts for the children in the study was the option to be anonymous.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan ? och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper.Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken.

Satskonnektion visar på de logiska sambanden mellan satserna i en text. En markör som markerar samband kallas för konnektiv. Denna markör fungerar som en ledtråd och hjälper läsaren att förstå de logiska sambanden i texten.Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om de mer erfarna skribenterna på gymnasiet använde färre konnektiver i sina texter än eleverna på högstadiet. Uppsatsen hade även ett delsyfte som handlade om att undersöka om det fanns några skillnader eller likheter i sättet att använda konnektionsbindning mellan högstadiet ? gymnasiet och mellan flickor ? pojkar.Materialet som utgjorde undersökningens grund var 40 elevtexter från de nationella proven i svenska.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.

Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.