Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa. Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning.

Allteftersom 3d-animerade produktioner blir alltmer vanliga både i film och i TV-produktioner och datorer blir kraftfullare varje år: så börjar realtidsrendering bli mer och mer aktuellt. I detta examensarbete kommer jag främst att koncentrera mig på att skapa koncept, modellering, texturering, behandling av material och ljussättning av en prototypkaraktär där målet är att se om det går att uppnå en så pass hög kvalité på det visuella, att det går att använda i en professionell produktion och om detta inte uppnås: ta reda på vad som saknas. Resultatet är en karaktärsmodell med en tecknad visuell stil med tillhörande återanvändbart material, som förhoppningsvis ser tillräckligt bra ut för att kunna användas i till exempel ett animerat barnprogram på TV.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår C-uppsats var att belysa Handslagets betydelse för de föreningarna som har beviljats medel för att satsa på flickors bandyspelande.De frågeställningar vi följde var:? Vad har föreningarna använt Handslagsmedlet till?? Har det enligt föreningarna skett någon förändring inom flickbandyn efter Handslagssatsningen?? Hur ser flickors villkor ut i de undersökta föreningarna?MetodVi valde ett kvantitativt arbetssätt för att få fram information genom enkäter. Urvalet bestod av samtliga 31 föreningar som hade blivit beviljade handslagsmedel år 2 av SBF för att satsa på flickors idrottande. Till dessa skickades det ut enkäter med bifogat missivbrev. Här använde vi oss av fasta och öppna svarsalternativ för att få fram kvalitativ data.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrån kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gällande ämnet matematik. Utgångspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor på min slutpraktik under vintern 2003. Jag använde mig av två grupper från årskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever där alla var av kvinnligt kön.

Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar.Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Abstract: Människan har i tidig ålder behov av att uppleva samhörighet och känna tillhörighet till ett socialt nätverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. Tonåringens sociala samspel och vänskapsrelationer upptar en stor del av tonåringens tid, både när det gäller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron på skolan. Syfte med denna studie var att öka förståelsen om kunskapen om hur vänskap påverkar betygen hos flickor i årskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vänner samt om de uppfattar att deras vänskap påverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser på sina betyg. Vi vill uppnå syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestämde oss därför för att använda enkäter och där med ansåg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vårt syfte och våra frågeställningar.

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barnens rollekar, vilket lekmaterial barnen använder, vilken funktion det får och vilka roller barnen kliver in i, ur ett genusperspektiv. Vi ville se vilka roller flickor respektive pojkar antar rollekarna samt se vilken form av lekmaterial de använder och vilken funktion det får. Vår studie är av kvalitativ karaktär där vi använt oss av två olika metoder: observationer samt intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av barnen från två olika avdelningar i åldrarna 3-6 år. Resultatet av vår studie visade att flickor antar flickroller och pojkar pojkroller, till största delen.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).