Vårt syfte är att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrån ett genusperspektiv. Vi använder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjälp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen består av fyra pedagoger och elva barn i åldern ett till två år. I litteratur delen lägger vi tyngdpunkten på hur könskoderna i läroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. Våra frågeställningar är att ta reda på hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att eftersträva läroplanens bestämmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers grammatikintresse. Målet är att försöka förklara och förstå vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet är också att se om det finns några skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. Frågeställningar som uppsatsen behandlar är: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt Går det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden är en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill säga en enkätundersökning som både innehåller slutna, alternativa och öppna frågor.

Huruvida skolor i Sverige är jämställda eller inte kan diskuteras. Formellt sätt finns inget som tyder på att ojämställdhet råder men i verkligheten ter det sig annorlunda. Att män/kvinnor ska ha bland annat lika mycket makt, inflytande, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden blir i praktiken flytande. För att förstå ojämställdhet/jämställdhet blir genus ett centralt begrepp. Ofta betraktas kvinnor och män som åtskilda och vi lär oss tidigt hur en pojke respektive flicka ska vara vilket banar väg för olika villkor för män/pojkar och kvinnor/flickor. Studien baseras på fyra relativt ostrukturerade djupintervjuer med två pojkar och två flickor som går i årskurs 9 och i samma klass.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet.Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

I denna studie undersöks hur villkoren ser ut för föreningsinaktiva elever, dvs. elever som saknar erfarenheter inom bollsporter på fritiden (motsatta är föreningsaktiva som har erfarenheter från bollsporter på fritiden), inom bollaktiviteter i idrott och hälsa. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med tre flickor och tre pojkar som informanter. Det gemensamma kriteriet för informanterna är att de är föreningsinaktiva samt att det går i skolår nio. Resultatet visar att de föreningsinaktiva eleverna inte har lika villkor att vara med i bollaktiviteterna i jämförelse med föreningsaktiva elever.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt.

Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek..

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att använda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjälp av vattenfallsmetoden. Fokus på detta arbete ligger förutom själva utvecklandet av registret också på dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker också svara på om denna modell är lämplig att använda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar också upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid användandet av denna modell..

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

Tidig socioemotionell hälsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstår kan det leda till psykisk ohälsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hälsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hälsa hos treåringar i Västerbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta användes självskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) där föräldrar till treåringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hälsa.

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras..