Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i träningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom områdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade området genus och funktionshinder. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser på bemötandets betydelse, och med hjälp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte är något de fokuserar på i sin undervisning då de utgår ifrån varje elevs behov på grund av elevens funktionsnedsättning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar på olika sätt, men det är svårt att säga om det beror på genusstrukturer eller på barnens olika förutsättningar. Ett sociokulturellt perspektiv på tolkningen av resultaten tyder på att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett kvinnligt perspektiv på frågorna.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrämja integration och inkludering i det svenska samhället. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade våren 2001. Projektet hade som utgångspunkt att i ett befintligt nätverk kunna skapa och förbättra förutsättningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet på Fatime, som inträffade vid den här tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av främlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning växte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på..

Syftet med min undersökning är att belysa varför så få ungdomar väljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan åskådliggöras i två konkreta frågeställningar: 1. Varför vill så få elever studera naturvetenskap och teknik på gymnasiet? 2. Är det någon skillnad på pojkar och flickor i det här avseendet? För att belysa mina frågeställningar utarbetade jag en enkät som besvarades av 74 elever i år nio i en skola i Skåne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolår. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som väljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner kräver dessa program. ? De naturvetenskapliga skolämnena upplevs inte som särskilt intressanta. ? Vissa ämnesområden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? Både pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Denna studie undersöker förhållandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar på tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt två kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien är att åskådliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn från tre klasser i årskurs 4, på två olika skolor, i två olika kommuner ingår i studien. Av dessa 63 barn är 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingår i ett större forskningsprojekt. Mått på aggressivitet och popularitet har samlats in genom lärarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

The aim of this Masters thesis is to examine what part and importance electronic games play in the life of girls, how the girls use electronic games and what the girls think and say about their use of electronic games. We also intend to examine what girls have to say about electronic games at the public library. Our attempt is to illuminate and bring knowledge to those who work within the library with the selection, purchase and conveyance of electronic games. Method used in the survey is focusgroup-interviews with girls in the age between 12-14 years in three different schools. The findings are related to four different perspectives, theory of child development, from a gender perspective, theories of understanding how young people use computer games and theories to understand the purpose of public libraries.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrämja integration och inkludering i det svenska samhället. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade våren 2001. Projektet hade som utgångspunkt att i ett befintligt nätverk kunna skapa och förbättra förutsättningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet på Fatime, som inträffade vid den här tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av främlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning växte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.