Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka.

The overall aim of this thesis is to examine the production and repetitiveness of gender patterns with focus on girls in the swedish tween magazine Kamratposten. This is of importance due to the non existing research on Kamratposten concerning this specific topic. The aim is also to evoke a broader discussion about the relationsship between gender representation and pedagody. The theoretical framework is based on three concepts, namly Yvonne Hirdman?s gender contract, Judith Butler?s performativity and the idea of heteronormativity.

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter..

Studien undersöker hur genus tar sig uttryck i förskolan. Syftet är att undersöka hur de traditionella könsmönster och könsroller som finns påverkar pedagogernas yrkesroll. Följande frågeställningar har därför utmynnat, hur behandlas barnen i förskolan utifrån deras kön? och hur ser pedagogerna på genus i förskolan? Dessa studeras genom observationer i verksamheten där flickor och pojkars skillnader i förhållande till genus kommer undersökas. Studien undersöker även pedagogers tankar om genus för att kunskapen ska bli fördjupad.

Bakgrund:1973 inleddes ett stort arbete med att få in datorer i skolmiljön. Genom åren har olika projekt genomförts och idag handlar det om att lärarna skall ledaskolutveckling med stöd av regionala nätverk. Den nuvarande läroplanen, Lpo 94 lägger stor vikt vid att elever skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, medett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Vidare går att läsa i läroplanen att varje elev också skall kunna använda informationsteknik som ettverktyg för sitt eget lärande. Piagets och Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori är att kunskap inte kan tillhandahållas av läraren utan att kunskap måste konstrueras av den som lär.Under elevens egen lärandeprocess är det viktigt att eleven har en lärare som handleder.

This study focuses on teachers? and pupils? experiences of their use of one-to-one computers in civics education in Swedish upper secondary school. The experiences of teachers and pupils will also be put in relation to the content of the formal curriculum. The aim of this study is to investigate whether the access of one-to-one computers has changed teaching and learning within civics. The theoretical approaches used are both Tomas Kroksmark?s theory about traditional versus innovative learning and Ruben Puentedura?s SAMR-model.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

My ambition with his exam is to study how young girls are being depicted in swedish novels of 2010. I have analyzed how the identity and the search for identity are produced in these books. To be able to make my analysis of these books I have used Maria Nikolajeva?s book Barnbokens byggklossar. From wich I have worked out a few questions that I have used my analysis in the portrayal of these girls.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program.

Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst.

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att ge en blid av hur kurdiska invandrarflickor skapar en identitet i samband att de växer upp i en annan kultur än deras föräldrar gjort. Fokus riktas därmed mot två delsyften: dels de begränsningar och möjligheter att integreras i det svenska samhället som flickorna har, dels vilken inverkan den dubbla kulturtillhörigheten har på deras identitetsskapande. Studien var kvalitativ och hade en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet byggdes på halvstrukturerade intervjuer med fyra kurdiska flickor som går i årskurs nio i Fittjaskolan i Botkyrka kommun. Analysen har utförts utifrån tidigare forskning samt två teoretiska perspektiv: integrationsteori och identitetsteori.