Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook användande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 år och vilka effekter ett överdrivet internetanvändande får utifrån ett hälsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett så kallat Facebook beroende innebär och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utsträckning man använder Facebook men också om det finns skillnader bland yngre eller äldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tänkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken påverkan ett ökat internetanvändande får på hälsan. Hypotesen är att allt fler barn och ungdomar använder internet och sociala nätverk i större utsträckning idag än för ett par år sedan, och att tiden tas ifrån fysiska aktiviteter och sömn.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook användande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 år och vilka effekter ett överdrivet internetanvändande får utifrån ett hälsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett så kallat Facebook beroende innebär och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utsträckning man använder Facebook men också om det finns skillnader bland yngre eller äldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tänkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken påverkan ett ökat internetanvändande får på hälsan. Hypotesen är att allt fler barn och ungdomar använder internet och sociala nätverk i större utsträckning idag än för ett par år sedan, och att tiden tas ifrån fysiska aktiviteter och sömn.

Denna undersökning avser att belysa flickor som gjort könsbrytande val till gymnasiet. Antalet flickor som gör könsbrytande gymnasieval har ökat något de senaste åren. Enligt vägledningsteorin Social Cognitive Career Theory, SCCT, gör individer ?karriärval? utifrån sin subjektiva prestationsförmåga, den s.k.?self-efficacy?. Beroende av hur individen uppfattar sin egen förmåga och värderar sig själv, vidgas eller minskas handlingsutrymmet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur teknikenpåverkar dem.I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar.

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärarnas uppfattningar om betygsättning för pojkar och flickor i idrott och hälsa. Undersökningen är gjord på intervjuer där fem lärare i ämnet idrott och hälsa har gett sin syn på hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen användes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Semistrukturerad intervju användes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frågeställningarna. Underlaget motsvarar lärare som arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige.

En enkätundersökning gjord på en högstadieskola syftar till att få kännedom om ungdomars vanor och kunskaper om alkohol, tobak och narkotika. 119 pojkar och 99 flickor deltog. Resultatet visar att ett stort antal av ungdomarna i undersökningen dricker alkohol och ingen av ungdomarna använder narkotika. Många ungdomar använder tobak. Ungdomarna började dricka alkohol och använda tobak vid 13-14-årsåldern.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i ämnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades på enkäter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka även intervjuades. Information har inhämtats från litteratur och Internet samt tidigare forskning om jämställdhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta på olika sätt både beroende på lärarens och på deras eget kön.

Syftet med examensarbete var att synligöra eventuella skillnader i lärares sätt att hjälpa pojkar och flickor. Lärare som tar del av denna studie blir förhoppningsvis mer medvetna om vilka strategier som används och om eventuella skillnader man gör mellan könen.Idén till studien har sitt ursprung i Lovisa Sumpters avhandling. I den tillskriver lärare pojkar och flickor olika genussymboler i koppling till matematiskt resonemang. Fokus i denna studie har legat på att observera interaktioner som behandlar matematiska uppgifter och som utspelar sig mellan en lärare och en elev. Olika observationskategorier har utformats med Sumpters resultat som utgångspunkt.

Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare.