Studien syftar till att undersöka hur pojkars läsning i mellanåldern (9-12-åringar) ser ut och visa hur man i skolans arbete kan främja denna. Metoden som används är kvalitativ, med empiri inhämtad från intervjuer med lärare och elever. Analysen görs ur ett genusvetenskapligt perspektiv, som ett möjligt alternativt synsätt till det biologiska, där skillnader mellan könen ses som av naturen givna och därmed svårare att påverka.Resultatet indikerar att pojkar överlag har en mer negativ inställning till läsning och skrivning än vad flickor har. Ur ett genusperspektiv kan en bidragande orsak vara att det anses omanligt att läsa, och att denna fördom påverkar pojkarnas inställning till läsandet. Pojkars egna reflektioner pekar också på att de prioriterar andra aktiviteter som datorspelande och fritidsaktiviteter före läsning.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestämdhet ta avstånd från allt som strider mot dessa grundläggande värden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans läroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jämställdhetsmålen. Studien har fokuserat kring frågeställningarna;Hur fördelas läroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män?Hur är fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/män i läroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas läroböckernas författarskap mellan kvinnor och män?Data har baserats på avkodade bilder från aktuella (2014) läroböcker i skolämnena matematik och svenska, årskurs ett till nio, i en svensk kommun.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

AbstractSyftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärarnas tankar och synsätt kring hur de uppfattar att de behandlar barnen ur ett genusperspektiv i konfliktsituationer. Undersökningen är baserad på en litteraturstudie och intervjuer av sex förskollärare. De är verksamma på tre olika småbarnsavdelningar i förskolan. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser sig behandla flickor och pojkar likadant i konfliktsituationer. Men de är överens om att hade de blivit observerade av en objektiv individ, hade kanske deras handlande visat sig vara annorlunda.

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo åren och det har skett stora förändringar i samhället. De stora förändringarna sätter krav på förskola och skola vars uppgift är att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv där det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det främsta syftet med denna studie var bland annat att se vad några pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har används eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att få en djupare förståelse för de olika åsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har även kvalitativ metod använts då det är enklare att tolka och förstå det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli åsidosatta. Men pedagogerna anser även att datorn är ett bra komplement och hjälp till barnens matte, läs- och skrivinlärning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur barn på förskolan upplever maktpositioner och roller i den fria leken med fokus på genus. Vi ville se om de rådande föreställningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förväntas vara stämmer, då pojkar framställs som att ta mycket plats medan flickor kliver åt sidan. Genom både intervjuer och observationer har vi jämfört barnens uppfattningar med det vi såg i olika leksituationer. Studien utfördes på två förskolor under sammanlagt fem tillfällen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog på sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som lever under patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville ta reda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur påverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever även i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer före individen.

Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust? Våra underfrågor är: Hur ser flickors och pojkars läslust ut? Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust. Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i.

El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås.

Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.