Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger på resurskola/skoldaghem har beträffande deras arbetssätt och förhållningssätt i mötet med sju- till tolvåriga flickor respektive pojkar. Vi har även ett delsyfte, där vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebära för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger från tre olika resursskolor samt fyra föräldrar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det enligt både pedagoger och föräldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingått i vår studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot både pojkar och flickor.

BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker är med och påverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn väljer leksaker utgörs av två huvudinriktningar,dels de biologiska förutsättningarna och dels socialisationenspåverkan. Vi har även beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn tänker ochresonerar kring leksaker utifrån ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn påtvå olika förskolor. Till vår hjälp hade vi bilder på leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jämntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den här studien utgått ifrån en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön.

SAMMANFATTNINGSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur datorerna som finns i skolan används.* Kan man se några tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?* Hur ser elevernas datavanor ut?MetodMin uppsats är en kvantitativ studie. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en enkät. Enkäten som jag har gjort är till stora delar hämtad från examensarbetet Datorer i skolan som skrevs på Idrottshögskolan för 10 år sedan. Jag tyckte att många av deras frågor var intressanta och fortfarande aktuella.ResultatSvaren från enkäten visade att datorn används mest i ämnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man använt datorn i svenska, engelska och bild.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5.

Arbetets syfte är att undersöka hur dagens tolvåriga flickor ser på sig själva utseendemässigt. Därför gjorde vi en teoretisk och en empirisk fördjupning av ämnet. I den teoretiska delen tar vi upp vad litteraturen säger om ämnet i fråga. I den empiriska delen redovisar vi vad flickorna själva säger genom intervjuer med dessa. Vårt resultat av undersökningen visar att det finns en dubbelmoral i det flickorna ger som svar på många av våra frågor, å ena sidan menar de att det är de inre egenskaperna som räknas snarare än de yttre, å andra sidan påpekar de hur oerhört viktigt det är att äta rätt och se bra ut till vilket pris som helst..

BakgrundDet framgår av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfällen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhället att följa och dessa framgår tydligt för individen. Många gånger kan detta vara svårt då omgivning, media, pedagoger och samhälle påverkar till ett bevarande av dessa mönster. Även barnen själva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta.

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

Flera rapporter de senaste åren har visat att eleverna i den svenska skolan läser allt mindre. Ärdet så eller väljer eleverna bara andra sorters texter än vi är vana vid? Den här uppsatsenssyfte är att undersöka om några elever i skolår åtta och nio läser, och vad de då väljer för sortstexter. Vidare skall det även undersökas om det finns några skillnader mellan flickors ochpojkars läsning och vad som skiljer sig mellan skolår åtta och nio.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning i två klasser, en åtta och ennia. Enkäten tar upp elevernas läsvanor vad gäller sex olika sorters textforum, både trycktaoch digitala.

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

Syftet med denna studie var att titta på hur flickor på gymnasiet upplever delaktigheten i skolans värld och vilka förväntningar de känner att de har både från sig själva och från sina lärare. Två gruppintervjuer, med 6 respektive 8 flickor i varje grupp, och en heldagsobservation genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visar att flickorna själva väljer bort delaktighet i klassrummet för att inte ta plats på någon annans bekostnad och för att inte riskera relationer de har med sina tjejkompisar utanför skolan. Delaktigheten utanför klassrummet blir primär och den under lärarledd lektionstid blir sekundär. Resultatet visar också att lärare upprätthåller heteronormativa strukturer där pojkarna tillåts ta plats på flickornas bekostnad.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.