This paper discuss the possibilities to transfer the Danish labour market policy, called Flexicurity, to Sweden. There are two main purposes of this essay. The first purpose is to discuss the reasons why the Danish labour market policy could be interesting for Sweden. The second purpose is to investigate which obstacles that might occur during the transfer. For guidance I have used two startingpoints which highlights the Danish Flexicurity's pros and cons.

Since the 2006 election, the debate surrounding the Swedish labour market policy has intensified. There has been a discussion about a need for change towards a more flexible labour market. An example of this is on the other side of the strait, in neighbouring Denmark. Their Flexicurity model, ?the golden triangle?, is characterized by a flexible labour market, generous unemployment benefits and active labour market policies.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om Flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om Flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om Flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar Flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

I Danmark finns i princip inget anställningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsägningar. Samtidigt känner sig danskarna tryggare på arbetsmarknaden än vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anställningsskyddet ser ut i jämförelse med det svenska anställningsskyddet. En viss jämförelseav andra variabler på arbetsmarknaden har också skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltäckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jämförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus på anställningsskyddet.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen Flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Flexicurity is a union of the English words flexibility and security. The union of the two words to one common term, hints that flexibility and security does not have to be each others counterparts in order to achieve good economical development and employment. Flexicurity, as it is found in Denmark, is described as a three part model composed of active labour market politics, generous financial compensation in the case of unemployment and flexible labour law. The existence of strong collective agreements and three part cooperation is of great importance for the good flow of the Danish model. The same goes for education of different kinds.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. Flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

SammanfattningUppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. Flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005.

Denna uppsats avsåg, som en påbyggnad till min kandidatuppsats ?Dansk Flexicurity i svensk rättslig belysning?, utreda frågan hur långt semidisposiviteten i LAS sträcker sig och om arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan avtala om ett svenskt Flexicurity-system. I arbetet har jag valt att begränsa mig till att endast utreda semidisposiviteten som stadgas i 2§ LAS gällande reglerna om turordning samt företrädesrätt till återanställning. Rättsläget verkar när samtliga rättskällor beaktas vara ganska tydligt. Förarbetena landar, enligt min utredning, i att det finns en avsevärd semidisposivitet i lagen om anställningsskydd så länge avsteg från LAS sker med kollektivavtal på centralnivå.

The essays main intent is to examine whether there has been a proper implementation of the Council?s directive 1999/70/EG into Swedish law regarding the requirement for measures to prevent the abuse of successive fixed-term employment contracts. To achieve this purpose there is a need for an examination of current law. The essay also has some secondary purposes. One of these secondary purposes is the question of whether the implementation of the Council?s directive 1999/70/EG has lead to a reduction of the workers employment protection, which is closely connected to my main question and the violation case.

Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig på tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i både Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgångsrik med att leda och arbeta i Danmark är det centralt att lära känna och förstå den danska kulturen. För att underlätta förståelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrån studiens resultat sammanställt en modell, tio teser när du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar på resultatets mest centrala resonemang..

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden.

The purpose of this paper is to highlight the issue of preferential rights in relation to the increased practice of hiring temporary staff. The object is illuminated from a diversity perspective by seeing what a circumvention of the preferential rights may have consequences for vulnerable groups on the Swedish labor market. The question of preferential rights to reinstatement is controlled in  The Employment Protection Act. The preferential right is for the protection of workers made redundant due to redundancy. The use of agency workers has increased significantly in the Swedish labor market since the industry's legalization in 1993. This has created some problems in terms of preferential rights. To a circumvention of the law, shall exist requires that the measures constitute circumvention is justified, measures should have been sought to circumvent the law and been unfair in view of the particular case.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the priority rules in the event of termination due to redundancy, the rules functions according to the Swedish labour market and which other alternatives that exist besides the priority rules. The alternatives to the priority rules which are introduced in the essay are the Danish Flexicurity-model and a proposal from the Långtidsutredningen 2011. The rule of priority is a very controversial law at the Swedish labour market, which makes the essay also describing the criticism against the rules. The criticism that the essay presents claims that the rules of priority contribute to immobility effects for particularly older employees. Further on the essay presents the criticism towards the rules, that they disadvantage young employees on the labour market.  The essay investigates also what the researchers say about the criticism.The results that are presented in the essay points to the fact that the rules of priority contributes to the immobility effects of employees but the rules can not be claimed to be the only reason.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.