AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå.

Samhällets förändringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, ställer ett ökat krav på oss invånare som flexibla och nytänkande språkskapare. Detta leder till att lärare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundläggande läs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar till sin läs- och skrivundervisning i de tidiga skolåren. Genom intervjuer med tolv lärare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen läs- och skrivundervisning och vad de överväger i sitt tillvägagångssätt. Vidare har vi även fokuserat på hur lärarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angående individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien på att lärarna har elevernas bästa för ögonen.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra och kartlägga vad f.d. hörselelever tycker och tänker om sin kunskapsutveckling, skoltid, strategier, identitet som hörselskadad och tvåspråkighet ? talad svenska och teckenspråk. Min utgångspunkt har varit att se detta arbete i en helhet för att undersöka om det är mer än bara faktakunskap som krävs för en lyckad skolgång för elev med hörselnedsättning. För att få svar på detta frågade jag dem som det berörde och berör där en enkätundersökning och djupintervjuer med f.d.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Bakgrund Intermittent fasta är ett aktuellt ämne som fått stort genomslag i Sverige. Forskningen har konstaterat att intermittent fasta kan påverka kroppsvikten och den mentala hälsan. Det har även observerats ett samband mellan intermittent fasta och förlängt liv.Syfte Syftet med studien var att utforska vilka upplevelser och erfarenheter människor har som går eller har gått på en intermittent fasta, samt ta reda på vilka motiv och drivkrafter som influerar människor till att utöva denna kosthållning. Metod Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin.

IT-stödd distansutbildning vid svenska universitet och högskolor är en allt vanligare utbildningsform. Denna kvalitativa studie söker studenters erfarenheter av lärande på LUMA-GIS: Masters´Programme In Geopgraphical Information Systems (GIS) vid Lunds universitet. Det är en helt nätbaserad utbildning som är designad att vara flexibel vad gäller studietakt, innehåll, material och arbetsformer och studenterna väljer själva om och på vilket sätt de kommunicerar och interagerar med andra studenter och lärare i kursens diskussionsforum online. Studien är empirisk och har en fenomenografisk ansats. Den syftar till att förstå och beskriva variationen i upplevelser av och perspektiv på lärande och interaktion i online forum.

Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag.Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter.

Titel: ?Sen kan ju inte alla vara som Ernst Billgren?- En studie om hur unga konstnärer kommunicerar och nätverkar utifrån sin yrkesroll.Författare: Gabriella Lundgren och Linnéa MagnussonUppdragsgivare: Konstnärscentrum VästKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19 237Syfte: Studiens syfte är att förstå hur unga konstnärer nätverkar och kommunicerar utifrån sin yrkesroll.Metod: Kvalitativ undersökning i form av enskilda intervjuerMaterial: Sex enskilda intervjuer med unga konstnärer som är yrkesverksamma i GöteborgHuvudresultat: Studien visar på komplexiteten i konstnärsyrket och hur konstnärer måste vara flexibla då de tvingas anpassa sig till många olika aspekter. Unga konstnärer har en strävan efter att vara individuella samtidigt som de har en längtan att tillhöra en grupp, detta grundas i att de har ett behov av att möta samt få utbyte av andra konstnärer. De uttrycker en saknad av en fast mötesplats och menar att mötena sker sporadiskt på barer, caféer och utställningar. Våra konstnärer uttrycker även vikten av att träffas ansikte mot ansikte och hur tekniken inte kan ersätta det reella mötet.

Bakgrund: Läroplanen (Lpo 94) talar i allmänna ordalag om att lärare skall samverka med föräldrarna och vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. De allmänna formuleringarna ger möjligheter för lärarna att vara flexibla i hur man samverkar med föräldrar, men de kan även skapa osäkerhet inför hur man ska gå tillväga. Forskning visar att elevers lärande och utveckling kan främjas genom att lärare och föräldrar samverkar. Dessutom bidrar detta till att skapa en positiv inställning till skolan hos eleverna. Syfte: Syftet med studien är att belysa de möjligheter som lärare i år 1-3 ser med föräldrasamverkan kring elevens lärande, samt om det är några områden eller ämnen som de anser vara särskilt viktigt att samverka kring.

Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lärare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som påverkar och formar lärarrollen när det gäller individualisering. Vi har som mål att, i vårt kommande yrke som lärare, kunna främja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, därför har vi valt att belysa individualisering ur ett lärarperspektiv.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lärare som arbetar i skolår ett till nio, på en grundskola på en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framträtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten från undersökningen har vi analyserat och jämfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vår studie är att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att läraren skapar tillfällen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och på så sätt ta reda på vilket sätt eleverna bäst lär sig på. Utifrån detta kan läraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Denna uppsats diskuterar och söker förståelse för hur en researrangör producerar resor. Studien grundar sig på en fallstudie med en av Sveriges största researrangörer. På grund av konfidentiella skäl har researrangören i denna uppsats döpts om till ett fingerat namn, nämligen Charterbolaget. Studien handlar om hur Charterbolaget planerar och implementerar nya resmål. Vilka faktorer är inblandade och vad krävs det av en researrangör för att producera och etablera ett resmål? Denna studie vill ge kunskap och förståelse för hur reseföretag producerar och etablerar nya resmål.

Företag världen över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen är utformade för att uppnå en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pålitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund från den repetitiva produktionen, där höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte är beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstäderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadsländer gentemot lågkostnadsländer vilket följaktligen påvisat att den icke repetitiva lågvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadsländer.