Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och är här för att stanna. Branschen är enorm och avser att underlätta samhällets arbetssituation. För många unga är det den första språngbrädan in på arbetsmarknaden. Arbetstillfredsställelse och motivation är en viktig aspekt att ta till vara på i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behålla den goda atmosfären. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är utmärkande för rekryterarnas arbetstillfredsställelse.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .

Vårt syfte är att ur ett marknadsföringsstrategiskt perspektiv undersöka och förstå drivkrafterna till varför företag väljer att implementera sökmotorsannonsering i sin mix av marknadsföringskanaler. Vi har genom tre stycken kvalitativa intervjuer försökt identifiera varför företag väljer att implementera sökmotorsannonsering i sin marknadsföring. Dessa intervjuer bestod av ett företag som använder sökmotorsannonsering, ett företag som använt sig av sökmotorsannonsering och ett expertföretag som dagligen arbetar med både sökmotorsannonsering och sökmotorsoptimering. Sökmotorsannonseringen egenskaper är användbara och flexibla och kan anpassas för att kunna uppnå den tänkta strategiska målsättningen eller användas som ett komplement till företagens övriga marknadsföring. Vi har funnit ett samband mellan kanalens egenskaper och de bakomliggande drivkrafterna ett företag kan ha. Vi har analyserat utifrån ett marknadsföringsstrategiskt perspektiv och har förstått varför företagen väljer att implementera sökmotorsannonsering i sin marknadsföringsmix. Det framkommer i vår analys att sökmotorsannonseringens låga kostnad och kanalens användarvänlighet kan bidra till en effektiv marknadsföring.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin.

Individuell lönesättning är idag det dominerande lönesystemet både inom privat och offentlig sektor. Trots det är dess effekt relativt outforskad. En allmän föreställning är att det är ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesättning fungerar som motivation för individen, om motivationen påverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet färgas av jämställdhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom från en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att även andra faktorer i arbetet motiverar och ibland är viktigare.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lärande" i Hässleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lärande på allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen är att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslånga lärandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lärande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats från att ha varit en diskussion gällande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gällande en vidare innebörd, som innebär att flexibilitet ska relateras till individen och målet ska vara att underlätta för individen att lära och att delta i lärande.Det livslånga och livsvida lärandet innebär ett behov för flexibla utbildningsvägar. Detta innebär att flexibelt lärande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..

Sågverksindustrins logistikkostnader är idag höga och utgör närmare en fjärdedel avslutpriset på produkten. Branschen möter nu konkurrens från andra delar av Europa ochkunderna ställer samtidigt högre krav på snabbare och mer flexibla leveranser. I Varberggörs sedan hösten 2009 en stor satsning för att effektivisera logistikflödet inom branschenför sågade trävaror vilket har resulterat i ett koncept som sedan 2011 går under namnetTimberbridge.Med utgångspunkt i de höga logistikkostnaderna inom sågverksindustrin är studiens syfteatt studera om samarbete mellan företag kan effektivisera sågverkens transport-ochlogistikupplägg från sågverk till kund. För att utreda detta genomfördes inledningsvis endjupintervju med en representant från Port of Varberg för att få relevantbakgrundsinformation. Dessutom har tidigare forskning inom olika teoretiska områdenstuderats och har sedan kombinerats med empirisk data från en undersökning i form avtelefonintervjuer med 29 svenska sågverk.Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats och resultatet visar att Timberbridgehar goda förutsättningar för att bli en etablerad leverantör för svenska sågverk.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt.

Rätten att inte bli diskriminerad är uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mäns representation på arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av föräldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebär en kränkning av en mänsklig rättighet som kan leda till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsätts genom hela livet kommer att drabbas av sämre ekonomiska förutsättningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering när värderingar och synsätt befästs istället för att ändras. Samhället och arbetsplatser går också miste om kompetensen som de utestängda personerna besitter ifall de inte får tillträde till olika positioner i arbetslivet och i samhället.I denna uppsats redogörs för de aktiva åtgärder som är tänkta att främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

Studien visar på hur informell kunskap blir synliggjord genom användandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhällsutveckling ställs det höga krav på moderna, flexibla metoder för det livslånga, livsvida lärandet. Detta kräver att utbildningsanordnare är uppdaterade och förändringsbenägna i sitt ledarskap. Det är också viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som händer och sker i världen. För att kunna uppfylla dessa krav har det krävt förändringar i nationella styrdokument.

AbstractDet finns ett strukturellt förtryck och ett systematiskt underordnande av kvinnor i samhället. Den svenska arbetsmarknaden är segregerad; positioner, yrken och sektorer är könsmärkta, och beroende på märkning erhåller de olika hög status. Denna märkning är föränderlig och när segregeringsmönster förändras, förändras positioners könsmärkning.Skolledaryrket har genomgått en lång och trög förändringsprocess av könsmärkning och är nu kvinnodominerat, vilket följts av diskussioner om skolledaryrkets sänkta status.Genom litteraturstudier rekonstruerar vi konstruktioner av manligt och kvinnligt och genom diskursanalys belägger vi att en feminisering av skolledaryrket ägt rum. Genom feministisk teori om genussystemet förklarar vi hur isärhållandet av könen, samt kvinnans underordning mannen, skapar en intim förbindelse mellan fenomenen statusdegradering och feminisering..

Utveckling av teknik skapar ständigt nya möjligheter men innebär också stora förändringar för företag och organisationer. Mobiltelefoner, surfplattor, bärbara datorer, mobilkommunikation och molnteknik gör det möjligt idag att inte längre vara bunden av tid, plats eller en enhet för att kunna arbeta. Förändringen innebär att en ny typ av flexibla och yteffektiva kontor med inga fasta arbetsplatser blir allt vanligare. Problemet med de så kallade flexkontoren är att veta var eller när en kollega befinner sig på kontoret är inte lika självklart, framförallt om det är stort kontor med flera våningsplan.Målsättningen med detta arbete är att ta fram och implementera en inomhuspositioneringstjänst eller en så kallad Location-Based Service, till företaget Connecta AB. Tjänsten ska göra det möjligt för användare att med hjälp av sin mobiltelefon dela med sig av sin nuvarande arbetsplats i en kontorsmiljö.Resultatet av arbetet är en Location Based Service som gör det möjligt för en användare att med hjälp av en Androidtelefon med stöd för kortdistanskommunikationstekniken Near Field Communcication att dela med sig av sin nuvarande arbetsplats.

I den Svenska skollagen står det ?lika skola för alla? stämmer det egentligen? Denna studie tar upp rektorers ledarroller för barn med ADHD. Har alla barn samma förutsättningar eller skiljer det sig åt? Vem är ansvarig för detta? Genom olika teorier samt tidigare forskning undersöker denna studie vad som skiljer  i ledarskapet för elever med ADHD.  För att göra det tar studien med er genom dels socialpsykologiska, dels ledarskapsforskning för att finna ett svar.