Projektet tar avstamp i en vÀrld som stÀndigt förÀndras. I en förÀnderlig vÀrld krÀvs flexibilitet och anpassningsför­mÄga vilket vi ser inom allt fler omrÄden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bÀra nÀr det gÀller boende.FrÄgestÀllning: hur ser ett boende ut som tÄl förÀndringar, förÀndringar i familjesituation, förÀndringar i vÀrderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska förÀnd­ringar i samhÀllet som ger Àndrade behov vad gÀller bo­ende..

I denna studie undersöker vi de anstÀlldas arbetsförhÄllande pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete nÀr det gÀller gemenskapen pÄ arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krÀvs av en bemanningsanstÀlld kan pÄverka individen pÄ fler sÀtt Àn sjÀlva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning Àr att fÄ en ökad kunskap om bemanningsanstÀlldas arbetsförhÄllanden och hur de upplever dessa. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning bestÄende av intervjuer med anstÀllda pÄ ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som Àr : anstÀllningsförhÄllanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Inom postmodernismen Ă€r begrepp som flexibilitet och förĂ€ndring aktuella och dagens arbetsmarkand krĂ€ver att organisationerna ska hantera denna ombytlighet. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vuxit. Syftet med vĂ„r studie var att fĂ„ förstĂ„else för uthyrd personals arbetssituation. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes pĂ„ anstĂ€llda i ett större bemanningsföretag. Resultatet visar att deltagarna stĂ„r inför mĂ„nga men korta sociala relationer.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och vÀrdera eventuell flexibilitet i en traditionell investering med hjÀlp av Real Options Analys. Traditionella statiska investeringsverktyg tenderar att undervÀrdera projekt. Ett verktyg har senare utvecklats för att kunna vÀrdera osÀkerhet och flexibilitet, ofta inneboende i projekt. Uppsatsen Àr en fallstudie pÄ SCA Packaging och utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr data har inhÀmtats via personliga intervjuer. Historisk analys av de variabler som har störst pÄverkan pÄ projektet, genomförs med Monte Carlo simulering.

I denna rapport beskrivs effekterna av att införa flödesgrupper och andra Lean-principer i en verkstad med avseende pÄ flexibilitet i volym och produktmix. Fallstudier har gjorts pÄ tre tillverkningsföretag dÀr man har infört flödesgrupper; Sandvik Coromant (Sandvik), Atlas Copco Tooling (Atlas) och Volvo Construction Equipment (VCE).Efter att ha analyserat resultaten frÄn fallstudierna kan konstateras att företag med hjÀlp av flödesgrupper och andra Lean-principer kan öka flexibiliteten i produktionen. De besökta företagen har erhÄllit liknande fördelar med avseende pÄ flexibilitet efter införandet av flödesgrupper. Efter införandet fick man en kortare total genomloppstid för produkterna i verkstaden, vilket Àr indirekt kopplat till flexibilitet i bÄde volym och produktmix. Den minskade genomloppstiden kunde erhÄllas dels tack vare enklare materialflöden och mindre rörelsestrÀckor för operatörer nÀr maskiner flyttades nÀrmare varandra till flödesgrupper.

Strukturomvandlingen till dagens tjÀnsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnÄ en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan ocksÄ vara en risk som leder till ökad stress dÄ förhÄllandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som grÀnslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjÀnstemÀn i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmÀssigt, samt om möjligheten att sjÀlv bestÀmma nÀr och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger pÄ data frÄn en arbetsmiljöenkÀt inom ramen för ett treÄrigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, dÀr grÀnsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhÄllande till stress och hÀlsa var i fokus (AFA FörsÀkring 2015). EnkÀten besvarades av 1918 tjÀnstemÀn. Variablerna som anvÀndes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjÀr regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade pÄ upplevd stress.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssÀtt pÄverkar individen och arbetssituationen pÄ en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhÀllet förÀndrats frÄn industrisamhÀllet till postindustriellt samhÀlle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förÀndringarpÄverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpÄverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.