En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

En del fjÀllvandrare tycker att det Àr för tungt att gÄ med en stor ryggsÀck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjÀlpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare pÄbörjat utvecklingen av detta hjÀlpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgÄngspunkt. Produktens grundidé Àr i dagslÀget sekretessbelagd och kommer tyvÀrr inte att redovisas i denna rapport.En anvÀndarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjÀllvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjÀlp av context mapping-metoden.

Detta examensarbete har utförts vid El-Björn AB som Àr ett familjeföretag i Anderstorp, SmÄland. Deras produktsortiment bestÄr av mobila el-centraler, byggbelysning, avfuktare och vÀrmeflÀktar. El-Björn AB har ungefÀr 60 anstÀllda och en omsÀttning pÄ cirka 170 MSEK. PÄ grund av den ökande konkurrensen anser företaget att det Àr nödvÀndigt att effektivisera sin produktion för att göra den mer flexibel. VÄrt angreppssÀtt för att uppnÄ flexibilitet Àr att studera möjligheten att reducera företagets ledtider.MÄlet med detta arbete Àr att presentera ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att korta ledtiden för en utvald produktgrupp och att visa pÄ ett antal konsekvenser som dessa förslag fÄr för ledtiden och lönsamheten samt vilka mÄlkonflikter detta medför.

I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

TjÀnster Àr en vÀxande marknad dÀr bemanningsföretagen har fÄtt en ökad betydelse bland annat beroende av marknadens höga krav pÄ tillgÀnglighet och flexibilitet. I dagens samhÀlle Àr det viktigt att produkter och tjÀnster inte bara fyller en funktion utan ocksÄ uttrycker och förmedlar rÀtt budskap till intressenterna. Design har dÀrför fÄtt en allt viktigare funktion inom företag som vill utmÀrka och sÀrskilja sig. För att frambringa ett starkt och trovÀrdigt varumÀrke som differentierar sig gentemot konkurrenterna, borde skapandet av varumÀrket inkluderas i en designstrategi dÀr kvaliteten pÄ designen Àr vÀsentlig.Studien syftar till att skapa en tydligare bild om och pÄ vilket sÀtt ett tjÀnsteföretag arbetar med designstrategi i en förÀndringsprocess och hur de nÄr ut till mÄlgruppen. Urvalet för denna studie Àr tjÀnsteföretaget Academic Work, kommunikationsbyrÄn Naked, som företaget har tagit hjÀlp av i framtagandet av det nya konceptet, och slutligen en av företagets utvalda mÄlgrupper, studenter.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera transaktioner av bostadsbyggrÀtter.Det innebÀr en nÀrmare granskning av transaktioner som sker pÄ den privata marknaden, menÀven av kommunala markanvisningar. Examensarbetet innefattar en bred undersökning avfrÄgor relaterade till bostadsbyggrÀttstransaktioner för att kunna beskriva och analysera dennuvarande processen. Detta krÀver en undersökning av parametrar relaterade till nÀr i tidentransaktioner sker, varför transaktioner sker, hur transaktioner sker samt nÀr och hurprissÀttning respektive betalning sker. Dessutom utreds relationen mellan privata ochkommunala aktörer samt deras instÀllningar till bostadsbyggrÀttstransaktioner som företeelse.Examensarbetet syftar dessutom till att undersöka utvecklingsmöjligheter avbostadsbyggrÀttstransaktioner.Examensarbetet baseras huvudsakligen pÄ en kvalitativ intervjustudie som riktar sig motkommuner och fastighetsutvecklare pÄ den svenska bostadsfastighetsmarknaden iStockholmsregionen. UtifrÄn den studie som gjorts kan konstateras attbostadsbyggrÀttstransaktioner pÄverkas av ett flertal olika faktorer.

Regeringen lanserade visionen om ?Sverige - det nya matlandet? 2008. En vision som verkar för god mat, upplevelser i vĂ€rldsklass och en levande landsbygd. För att visionen ska uppnĂ„s finns bland annat möjlighet för projekt att söka finansiellt stöd ur landsbygdsprogrammet. VicTualia ekonomisk förening har under tre Ă„r drivit projektet "Utveckling av Örebroregionens vicTualier" med finansiering genom projektstöd.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Projektets syfte Àr att försöka utröna hur en visionÀr psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frÄgade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som Àr en lösning pÄ psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de lÀkande faktorerna sÄ att patienter ÄterhÀmtar sig sÄ fort och fullstÀndigt som möjligt? Projektet Àr ocksÄ ett försök att förmÀnskliga en av de stora insitutioner vi Àr beroende av i samhÀllet och har resulterat i en bok i Àmnet och ett designprojekt..

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara pÄ detta har vi valt att utgÄ frÄn vedertagna teorier om Àmnet. Dessa Àr en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillÀgg av socialt stöd, KASAM (kÀnsla av sammanhang) och anstrÀngnings- och belöningsmodellen. Vi har Àven tagit med teorier om flexibilitet och tillgÀnglighet. För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att framföra pÄ vilka sÀtt datoriseringen har pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt i olika organisationer, och vilka konsekvenser som den har bidragit till för ledarna. Studien kommer att belysa bÄde för- och nackdelar som datoriseringen har bidragit till, och pÄ vilka sÀtt som ledarna har fÄtt anpassa sitt ledarskap efter datoriseringen. Tanken Àr att visa en koppling mellan ledarskap och IT, vilka bÄda anses vara tvÄ mycket viktiga hörnstenar för att uppnÄ framgÄng i dagens organisationer.Vi har inte som syfte att lösa eventuella problem eller svÄrigheter som finns mellan IT och ledarskap, utan snarare belysa det relevanta inom omrÄdet.För att kunna genomföra studien har vi anvÀnt oss av nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur har datoriseringen inom organisationen pÄverkat ledarrollens arbetssÀtt nÀr det gÀller kommunikationen (frÀmst kommunikationen mellan personalen och ledaren)?Hur har anvÀndningen av informationstekniska redskap sÄsom informationssystem, kommunikationssystem, plattformar etc. pÄverkat ledarens arbetssÀtt?Om arbetssÀtten har pÄverkats, hur har ledarrollerna ledarskap/ledarstil i sin tur pÄverkats av detta?Kan man se nÄgra tydliga förÀndringar inom ledarskap som har nÄgra direkta kopplingar till datoriseringen?Vilka eventuella negativa och positiva aspekter har datoriseringen medfört?Studien har genomförts pÄ ett kvalitativt sÀtt, genom tre personliga intervjuer med ledare pÄ mellanchefsnivÄ frÄn olika organisationer.