Det Àr idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnÄ effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som vÀntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker Àr kvalitetsförbÀttring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns mÄnga strategiska mÄl som skall uppfyllas och dessa bygger pÄ ett partnerskap dÀr mÄnga inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan bestÀllare och utvecklare och att ett dÄligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och pröva befintliga teorier som behandlar konkurrensstrategier samt visa vilka konkurrensföredelar som anvÀnds inom branschen för att vidare visa smÄföretagare som verkar inom hushÄllsnÀra tjÀnster vart öppningar finns för att skapa lÄngsiktiga konkurrensfördelar. Författarna Àmnar bidraga till forskningen kring hur smÄföretagare skall bevara en ihÄllande konkurrenskraft inom branschen. Efter granskning och analys av ett urval av företag ger författarna ett verktyg som företagen kan anvÀnda sig av för att finna en god konkurrensstrategi. Metod: Metoden för examensarbetet har en kvalitativ ansats dÄ empirimaterialet baseras pÄ semistrukturerade intervjuer. Detta kompletteras med kvantitativ sekundÀrdata för att kunna utföra en branschanalys samt kvantitativ information frÄn respondenterna för att kunna skapa jÀmförande grafer.

Stretching anvÀnds dagligen efter fysisk aktivitet av allt frÄn motionÀrer till elitidrottare i syfte att öka muskellÀngden eller minska trÀningsvÀrk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom stretching förlÀngas upp till 130 % av sin ?normala? lÀngd i vilolÀge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som hÀnder med muskeln vid stretching, bÄde sensoriska och mekaniska teorier dÀr man tror att det sker en förÀndring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning Àr gjord inom omrÄdet, men huruvida muskeln förlÀngs eller ej framgÄr inte i litteraturen, samt vilka stretchingen faktiska effekter Àr.

Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera tillÀmpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlÀtta breda och vÀlförankrade beslutsunderlag för förÀndringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvÀrdering har jag anvÀnt en fallstudie av grundutbildningen för informatikÀmnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet frÄn fallstudien.

Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavÀrderingsregler till verkligt vÀrde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna Àr svÄrhanterliga och att anvÀndandetav verkligt vÀrde Àr diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad Àr revisorns och bankens rollvid upptÀckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet Àr att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition nÀr det gÀller att uppfylla studiens syfte.AvgrÀnsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt pÄ en nationellnivÄ.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Studiens bakgrund Àr en förÀndrad samhÀllskontext dÀr Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sÄdant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ?folkkyrka?, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ?Aktör för vÀlfÀrd? samt tidigare forskning pÄ omrÄdet.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Antalet lÀkemedel som lanseras pÄ marknaden har minskat under mer Àn ett decennium, vilket vÀcker frÄgan om huruvida det finns brister i de metoder och resonemang som anvÀnds vid utvecklingen av ett nytt lÀkemedel. Syftet i den hÀr litteraturstudien var att utreda delar av frÄgan kring eventuella brister med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilka in vitro potenser kan man hitta vid en litteratursökning för nÄgra pÄ marknaden etablerade humana och/eller veterinÀra lÀkemedelssubstanser? Hur förhÄller sig in vitro potensen för dessa substanser till den terapeutiska plasmakoncentrationen/det terapeutiska intervallet som har faststÀllts för dem? Vad finns det i dagslÀget för teorier kring eventuella brister i den rÄdande lÀkemedelsutvecklingsprocessen? In vitro potens-data för nio etablerade lÀkemedelssubstanser samlades in och jÀmfördes med respektive substans terapeutiska plasmakoncentration och en kvot erhölls som sedan relaterades till det resultat som presenterades i en mastersuppsats i farmaci av Fabian Göransson dÀr motsvarande kvot genererades för 150 etablerade lÀkemedelssubstanser. Det sammanvÀgda resultatet, med tyngdpunkt pÄ Fabians Göranssons resultat, visar att antagandet att den terapeutiska plasmakoncentrationen Àr minst tre gÄnger högre Àn in vitro potensen kan leda till frÀmst överestimering men ocksÄ underestimering av den terapeutiska plasmakoncentrationen och att substanser tenderar att vara mer potenta in vivo Àn in vitro. DÀrför behövs en högre grad av flexibilitet nÀr ovan nÀmnda antagande praktiseras under lÀkemedelsutvecklingsprocessen. Efter en kortare utblick över nÄgra teorier kring brister i dagens lÀkemedelsutvecklingsprocess verkar det som att lÀkemedelsindustrin behöver revidera samt ifrÄgasÀtta lÀmpligheten hos de principer som idag praktiseras inom omrÄdet. .

Det Àr idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnÄ effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som vÀntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker Àr kvalitetsförbÀttring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns mÄnga strategiska mÄl som skall uppfyllas och dessa bygger pÄ ett partnerskap dÀr mÄnga inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan bestÀllare och utvecklare och att ett dÄligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.

Alla företag i dagens samhÀlle strÀvar efter att utveckla sin verksamhet för att hela tiden hÄlla jÀmna steg med konkurrenterna. Siktar företaget pÄ att vara bland de frÀmsta i branschen mÄste de inte bara hÄlla jÀmna steg med de andra, utan Àven leda utvecklingen. Det hÀr arbetet har gÄtt ut pÄ att med enkla medel öka Peab byggservice möjligheter att vara bland de frÀmsta. Fokus har legat pÄ att ta fram underlag som kan förenkla dels dokumenteringen av material, maskiner och arbetade timmar, men ocksÄ hanteringen av slÀpvagnar. Det har Àven tagits fram tekniska hjÀlpmedel samt att förrÄdsomrÄdet inom byggservice har organiserats.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka om det finns ett behov för en ny bolagsform, som Àr enkel att bilda och administrera för fysiska eller juridiska personer som önskar bedriva nÀringsverksamhet i liten skala. Om en ny bolagsform skulle införas i svensk associationsrÀtt, Àmnar jag undersöka om det kan bidra till att de mindre nÀringsverksamheternas administrativa börda minskar. FrÄgan om en ny bolagsform avslogs senast i utredningen om förenklingar i aktiebolagslagen med hÀnvisning till att förenklingar i ABL var att föredra framför införandet av en ny bolagsform. Regeringen har under de senaste Ären uppsatt mÄlsÀttningar som syftar till att sÀnka den administrativa bördan. Bland de ÄtgÀrder som genomförts har revisionskravet för mindre nÀringsverksamheter avskaffats, kapitalkravet för privata aktiebolag har sÀnkts och ytterligare förenklingsÄtgÀrder avseende ABL planeras.

I följande uppsats undersöker vi chefers upplevelser kring Ă€mnet Work-life balance, som handlar om balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet Ă€r aktuellt i dagens samhĂ€lle dĂ„ allt fler vĂ€ljer att satsa pĂ„ bĂ„de karriĂ€r och familjeliv. Det Ă€r vidare ett relevant Ă€mne eftersom arbetsmarknaden har förĂ€ndrats genom ett ökat tempo och nya flexibilitetsformer vilket kan medföra svĂ„righeter för individen att skapa grĂ€nser mellan arbete och privatliv. Studiens syfte Ă€r att skapa förstĂ„else för kommunala chefers upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv samt undersöka hur de i praktiken avgrĂ€nsar arbetet frĂ„n privatlivet. UtifrĂ„n studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar har vi utfört en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med Ă„tta chefer i en kommunal organisation i VĂ€stra Götalands lĂ€n.

Det stÀndigt förÀnderliga livet i vilket teknikens utveckling stÀller höga krav pÄ kompetent personal utmanar dagens skola att hitta flera utbildningsformer som flera individer kan delta i. Skolverkets krav pÄ att sÄ lÄngt det bara möjligt anpassa undervisningen efter den enskilde individens behov stimulerar fler lÀrosÀten att erbjuda sina elever flexibla lösningar. Distansutbildningen Àr en av de flera flexibla lösningar som under en lÄng tid har genomgÄtt modifieringar och förbÀttringar gÀllande tillgÀnglighet, enkelhet och kvalité. Syfte med detta arbete Àr att beskriva lÀrandeprocessen vid distansstudier utifrÄn elevernas perspektiv. Min valda metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun med lÄg struktureringsgraden.