A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers? experience and work skills from their former working life.

Bakgrund:Balanserat styrkort Àr ett av de mest populÀra prestationsmÀtnings-verktygen för att förbÀttra och styra organisationer. Förutom de ekonomiska strategimÄlen finns ett vÀrde att identifiera sina ogripbara,tysta vÀrden ? humankapital, kundrelationer, varumÀrken, inno-vationskapital och företagskultur.Utbudet av mjukvara för IT-stöd för balanserat styrkort Àr idag stort men vilka faktorer bör finnas med i ett IT-stött balanserat styrkort för att ge organisationer den helhetssyn och flexibilitet som krÀvs?Syfte:Att identifiera de faktorer som bör finnas med i ett anvÀndbart IT-stöd för balanserat styrkort efter de förutsÀttningar och önskemÄl som finns i vÄrdbolag.Metod:UtifrÄn systemsynsÀttets tankesÀtt att helheter alltid avviker frÄn summan av dess delar har en explorativ fallstudie genomförts ge-nom att studera befintligt system och genom intervjuer med anvÀndare.Slutsats:De viktigaste funktionerna i ett IT-stöd för balanserat styrkort bör fokusera pÄ att tydliggöra strategier och samband i organisationen, det bör innehÄlla verktyg för kommunikation, dokumentation av gemensamma synsÀtt och mÄl och mÀtningar och det bör stödja ut-veckling av styrkort. För att kunna genomföra ett framgÄngsrikt styrkortsarbete Àr IT-stödet bara en faktor av mÄnga. Andra faktorer Àr minst lika viktiga för att skapa ett verkningsfullt styrkort..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllningen av personal inom Àldreomsorgen gÄr tillvÀga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi anvÀnt oss av tvÄ frÄgestÀllningar. Vilka metoder och strategier anvÀnder enhetschefen för att hitta lÀmpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anstÀllas?VÄr studie baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Cirkus Cirkörs nya byggnad Ljusband bestÄr av det befintliga betongskelettet och nya takband med tunnfilmssolceller vilket fungerar som ett nytt klimatskal. Det nya takbandstillÀgget visar invÀndigt en synlig konstruktion med stÄlfackverk för upphÀngningsanordningar inom cirkusverksamheten samt ger ett lÀtt uttryck för att kunna liknas vid ett cirkustÀlt som spÀnns upp med vajrar. Kultur och en lÄngsiktigt ekonomisk och hÄllbar utveckling gÄr hand i hand. Dessa takband Àr indelade efter de befintliga pelarnas placering och varierar i höjd och sidled för att pÄminna om Subtopias verksamhet som just prÀglas av flexibilitet och förÀnderlighet. En gemensam foajédel kopplar samman hela byggnaden och definieras av en installationsvÀgg som Àven fungerar som en informationsdel.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anstÀller arbetstagare som dÀrefter hyrs ut till kundföretag som strÀvar efter högre flexibilitet i schemalÀggningen av arbete. Finns det ingen efterfrÄgan av arbete blir dessa anstÀllda utan sysselsÀttning trots att de har anstÀllning i ett bemanningsföretag. Syftet Àr att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anstÀllda vad gÀller arbetsförhÄllanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen Àr utförd som en flerfallsstudie byggd pÄ intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad det innebÀr att gÄ frÄn att vara illitterat till att bli litterat med fokus pÄ den enskilde individen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vad den studerande inom sÄ kallade alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehÄlla nÀr det gÀller metoder, material och upplÀgg.Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om lÀsning och skrivning de hade under sin alfabetisering, vilka förÀndringar de upplever att lÀs- och skrivinlÀrningen har inneburit för dem och vilka instÀllningar de har till alfabetiseringsundervisningens innehÄll, utformning och material?Metoderna för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna Àr personer som har alfabetiserats i Sverige och Àven studerat svenska inom sfi-undervisning.Resultatet visar att alfabetisering, enligt en vÀsterlÀndsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhÀllet, öppnar vÀgar mot arbete och vidare utbildning, förÀndrar tankesÀtt och Àven beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit sjÀlvstÀndighet och ökat sjÀlvförtroende för informanterna.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur musikundervisningen i Ärskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lÀrare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats Àr ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras pÄ textanalys, dÀrtill Àven en enkÀt till musiklÀrare i lÀnet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lÀrare i undersökningskommunens Äk6. Resultatet har dÀrmed delvis objektivt sÀkra data, men till största delen handlar det om en trovÀrdighet baserat pÄ koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framtrÀder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade lÀroplanen och lÀroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans förestÀllnings-vÀrld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen pÄ kunskap, lÀrande och mÀnniska har förÀndrats genom den nya skolpolitiken.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvÀgledarna i Sverige anvÀnder sig av metoder snarare Àn teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriÀrutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vÀgledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfÀlligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgÄngspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstÀmmer med hur den rÄdande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrÄn pÄstÄendet att dÄ den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger pÄ en idé om att vi mÀnniskor gör rationella val, Àr verkligheten en annan; det Àr till stor del kreativitet och tillfÀlligheter som styr vÄrt jobbsökande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av fyra studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet visar att respondenterna anvÀnder sig av delar av Planned Happenstance, tillÀmpar ett holistiskt tillvÀgagÄngssÀtt i sina samtal samt att de anser att klienterna fÄr en mer gynnsam karriÀrutveckling med hjÀlp av olika fÀrdigheter.

Vi hade en förestÀllning om att det ibland kan vara svÄrt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fÄngade vÄrt intresse och gjorde att vi nÀrmare ville studera tvÄ arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gÀllande effektivitet, tillit samt ledarskap. VÄrt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?UtifrÄn uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes tvÄ kvalitativa intervjuer med de tvÄ utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes i de tvÄ arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.VÄrt resultat visar i huvudsak att det Àr anpassning efter situation och kontext, förmÄgan att frÄngÄ personliga intressen och istÀllet se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmÀrksamhet pÄ arbetsgruppens behov och önskemÄl, samt stöd genom tillgÀnglighet som Àr de ledarskapsfaktorer som kan stÀrka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

Tanken om den inkluderande skolan har under en lÀngre tid debatterats livligt av forskare frÄn olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats Àr om, och i sÄ fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. MÀrkligt nog har frÄgan om hur en inkluderande skola kan uppnÄs inte alls fÄtt samma uppmÀrksamhet. Syftet med den hÀr studien Àr att öka kunskapen om och förstÄelsen för hur ?den inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och förÀldrar upplever en skola som strÀvar efter att bli fullstÀndigt inkluderande.

HÄllbarhet Àr utan tvekan en av vÄr tids viktigaste frÄgor, och ansvaret för en hÄllbar utveckling vilar pÄ en rad samhÀllsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten pÄ omstÀllningen till ett mer hÄllbart samhÀlle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfÀlt, har lÀnge varit starkt konsumtionsinriktad dÀr strategierna har tagit utgÄngspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebÀr, kunna bidra till att företag i högre utstrÀckning ser möjligheten med att arbeta med hÄllbarhetsrelaterade frÄgor pÄ ett strategiskt plan.Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hÄllbarhetsfrÀmjande attityder, förhÄllningssÀtt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet Àr att analysera den strategiska orienteringens betydelse för frÀmjandet av en mer hÄllbar utveckling.

TjÀnsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft mÄste de snabbt kunna reagera pÄ förÀndringar pÄ marknaden. DÄ en viktig strategisk strÀvan för tjÀnsteföretagen Àr ökad flexibilitet, Àr det vÀsentligt Àven med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen Àr ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en lÄg kostnad kunna hÄlla en hög kvalitet pÄ sina tjÀnster. Idag anvÀnds traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbÀttra flexibiliteten och lÀtt kan signalera om förÀndringar i omvÀrlden, Àr rullande prognoser.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjÀnstemannaförbundet Unionen dÀr fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen sÄ har tvÄ intervju gjorts med en deltagare var frÄn Vision och HandelsanstÀlldas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frÄgor. Det handlar om frÄgor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas instÀllning till fackens verksamhet förÀndrats. Det flexibla arbetet Àr en sÄdan frÄga.Flexibelt arbetet som fenomen framstÄr som nÄgot komplext för fackförbund.