SammanfattningMed tanke pÄ dagens marknad dÀr allt större konkurrens finns gÀller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsstÀller kunden med rÀtt produkter, kvalitet och kvantitet. En lÄg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebÀr att företag bör kontinuerligt förbÀttra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), dÀr projektet utfördes, Àr en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plÄtdetaljer och fÀrdigstÀller produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport Àr att presentera förbÀttringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbÀttra den interna leveransprecisionen pÄ den produkt som har studerats, den sÄ kallade Ericsson-ram. För att uppnÄ syftet behövdes tvÄ frÄgestÀllningar besvaras, nÀmligen ?Vilka förbÀttringsomrÄden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbÀttringsförslag, utifrÄn de identifierade förbÀttringsomrÄden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna har 14 besök pÄ AQ AB i Vaggeryd gjorts.

SammanfattningMed tanke pÄ dagens marknad dÀr allt större konkurrens finns gÀller det att som företag ha en flexibilitet och lyhördhet som tillfredsstÀller kunden med rÀtt produkter, kvalitet och kvantitet. En lÄg leveransprecision kan orsaka problem i en verksamhets produktion, vilket innebÀr att företag bör kontinuerligt förbÀttra de interna processerna.Aros Quality Enclosure Systems AB (AQ AB), dÀr projektet utfördes, Àr en del av koncernen Aros Quality Group. Företaget bearbetar plÄtdetaljer och fÀrdigstÀller produkter inom till exempel telekommunikation, bensinpumpar, kaffemaskiner och bankomater.Syftet med denna rapport Àr att presentera förbÀttringsförslag och rekommendationer som AQ AB kan genomföra för att förbÀttra den interna leveransprecisionen pÄ den produkt som har studerats, den sÄ kallade Ericsson-ram. För att uppnÄ syftet behövdes tvÄ frÄgestÀllningar besvaras, nÀmligen ?Vilka förbÀttringsomrÄden i produktionen för Ericsson-ramar kan identifieras?? samt ?Vilka förbÀttringsförslag, utifrÄn de identifierade förbÀttringsomrÄden, kan presenteras för företaget??.För att uppfylla detta syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna har 14 besök pÄ AQ AB i Vaggeryd gjorts.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

UtbrÀndhet Àr ett aktuellt fenomen som kommit i blickfÄnget i Sverige. Det svenska arbetslivet Àr prÀglat av arbetsrelaterad ohÀlsa som stress och utbrÀndhet. UtbrÀndhet kostar samhÀllet mycket pengar och dÀrför har det ocksÄ hamnat pÄ politikernas bord. SamhÀllsutvecklingen gÄr fort och samhÀllsorganisationen krÀver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. MÀnniskan förvÀntas stÀlla om sig till fördel för utveckling och framÄtskridande inom sÄvÀl nationella som internationella marknadsförhÄllanden.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och undersöka de motiv som lÄg bakom den nya lagÀndringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks Àven vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rÀttspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser pÄ framtiden. Forskning Àr kvalitativ och empirin bestÄr av förarbeten till lagÀndringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rÀttspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrÄgor lyder: Vilka motiv lÄg bakom lagÀndringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rÀttspsykiatrin lagÀndringen? I vilken utstrÀckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgÄngspunkterna Àr ifrÄn utilitarismen dÀr ansvar Àr det centrala begreppet, det andra begreppet som anvÀnds Àr disciplin som Àr hÀmtat ifrÄn och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgÄr ifrÄn de teman som kommit fram utifrÄn förarbetena; flexibilitet, straffvÀrde, vÄrdbehov, sjÀlvförvÄllande och temat framtiden har Àven valts att ha med.Resultatet visar pÄ att sjÀlvförvÄllat rus och avsaknaden av ett vÄrdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fÀngelsestraff istÀllet för rÀttspsykiatrisk vÄrd enligt mina informanter och en viktig del Àr att alla omstÀndigheter vÀgs samman och helhetsbedöms.

Bakgrund: Internationell forskning pÄvisar att sjuksköterskans genuina omvÄrdnadsarbete försvÄras inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. KÀrnan i denna problematik Àr den tvetydighet som uppstÄr dÄ sjuksköterskan förvÀntas bedriva en etiskt grundad omvÄrdnad gentemot patienter som vÄrdas mot sin vilja. Forskning, sÀrskilt ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv, saknas gÀllande sjuksköterskors möjlighet att anvÀnda sin professionsspecifika kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans möjlighet att tillÀmpa sin professionella kunskap inom den rÀttspsykiatriska slutenvÄrden. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats baserad pÄ tematiskt utarbetade, interaktiva intervjuer med sex sjuksköterskor verksamma vid en rÀttspsykiatrisk klinik i en svensk storstad.

Syftet med vÄr studie Àr att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hÀnsyn till sina behov utifrÄn de insatser och stöd som erbjuds av socialtjÀnsten och frivilligorganisationer. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar. Hur upplever personer som Àr hemlösa bemötandet frÄn socialtjÀnsten och frivilligorganisationer? I vilken utstrÀckning anser hemlösa personer att de fÄr sina individuella behov tillgodosedda utifrÄn sin livssituation? Hur ser hemlösa personer pÄ sin situation utifrÄn sin makt i förhÄllande till socialtjÀnstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer pÄ det sociala stödets utformning utifrÄn socialtjÀnstens och frivilligorganisationernas stÀllda krav? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. VÄra intervjupersoner Àr personer som Àr hemlösa och personal frÄn frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrÄgor.

Tidigare forskning har pÄvisat en förÀnderlig arbetsmarknad som kÀnnetecknas av allt mer flexibla organisations-och anstÀllningsformer och individbaserade arbetsvillkor. TidsbegrÀnsat anstÀllda Äterfinns inom de mest otrygga anstÀllningarna, med sÀmre arbetsförhÄllanden och villkor i jÀmförelse med tillsvidareanstÀllda. Arbetsegenskaperna skiljer sig Ät pÄ sÄ sÀtt att den ekonomiska kompensationen Àr lÀgre inom visstidsanstÀllningar, inflytandet i arbetssituationen Àr mer begrÀnsad och anstÀllningstryggheten sÀmre. Dessutom Àr arbetsmarknaden vÀldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegrÀnsade anstÀllningar har fÄtt olika konsekvenser pÄ mÀn respektive kvinnor. Kön fyller sÄlunda en viktig funktion i detta sammanhang dÄ kvinnor Àr överrepresenterade inom de mest otrygga anstÀllningsformerna visstidsanstÀllningar.

Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.

MÄnga svenska organisationer har idag en bristfÀllig förmÄga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vÀgledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och Äterföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillÀmpning av gÀllande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhÄllandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien Àr att utifrÄn erfarenheter frÄn internationella exempel och allmÀnna principer för storskalig utrymning jÀmföra det med svensk kontext. Hypotesen Àr att avsaknaden av erfarenheter frÄn att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt pÄverkar hur samhÀllets beredskap ser ut idag.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det vÀrsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lÀgga alla sina resurser pÄ att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, gÄr in pÄ vilka etiska, praktiska och kÀllkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner stÀlldes inför (inklusive webben). Vi tar Àven upp hur arbetet och bemanningen organiserades.

Denna uppsats handlar om hemtjÀnstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som rÄder. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer som gjorts med personal frÄnhemtjÀnsten inom Karlstad kommun.Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjÀnstpersonalen upplever sitt yrke under rÄdande omstÀndigheter. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga omrÄden som varit framtrÀdande i transkriberingarna.Teorierna och begreppen som anvÀnts i studien Àr utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hÀmtats för att representera tidigare forskning Àr framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely.Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fÄtt fram sex olika teman med olika Àmnen under varje tema.

FlersprĂ„kiga elever Ă€r en grupp som stĂ€ndigt ökar i den svenska skolan och speglar det mĂ„ngkulturella samhĂ€llet av idag. Den arabiska gruppen Ă€r störst i antal med en elevsammansĂ€ttning som omfattar elever frĂ„n hela arabvĂ€rlden. Ökad kunskap om hur flersprĂ„kigheten pĂ„verkar eleverna och deras lĂ€rande Ă€r en angelĂ€genhet för skolan.Syftet med uppsatsen Ă€r tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som Ă€r uppvĂ€xta i Sverige och som deltar i modersmĂ„lsundervisningen upplever sin flersprĂ„kighet. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att beskriva hur eleverna uppfattar att flersprĂ„kigheten pĂ„verkar deras lĂ€rande samt hur de upplever modersmĂ„lsundervisningen.Resultatet i denna kvalitativa studie visar pĂ„ flersprĂ„kighetens betydelse för identiteten.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Medius AB Àr en svensk aktör inom IT-marknaden med affÀrsomrÄden inom Workflow, ERP och Consulting. Företaget har upplevt en kraftig tillvÀxt och med sin egen produkt inom elektronisk fakturahantering, MediusFlow?, har de skaffat sig en unik position pÄ marknaden. Medius AB har för avsikt att fortsÀtta denna tillvÀxt för att uppnÄ ett mÄl om 500 MSEK i omsÀttning Är 2012.Detta examensarbete Àr en studie kring tillvÀxt pÄ en stÀndigt förÀnderlig IT-marknad. Den svenska IT-marknaden Àr en relativt mogen marknad och mÄnga aktörer söker sig utomlands för att hitta nya lukrativa marknader.