Studien synliggör hur olika förskollÀrare ser pÄ och jobbar med inskolning av barn i behov avsÀrskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd, hurpedagogernas kompetens pÄverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien anvÀnder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras pÄ tre enskilda intervjuer med förskollÀrare samt engruppintervju med tvÄ förskollÀrare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhÄllningssÀtt ochmÀnniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgÄngspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar pÄ att pedagogernassyn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara Ànnu mer individanpassad för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav pÄ omdöme och uppförande som krÀvs av bo-lagsledningar för att rÀtt förvalta andra mÀnniskors pengar förstÀrker vÀsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram ÄtgÀrder för att stÀrka förtroendet för det svenska nÀr-ingslivet. Ett Är senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete Àr den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingÄr i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.Att i valet mellan lagstiftning och sjÀlvreglering, beslutet Àndock föll pÄ sjÀlvreglering genom kod, har sin förklaring i sjÀlvregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhÄllanden som rÄder inom svenskt nÀringsliv. Koden Àr dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebÀr att ett bolag kan vÀlja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se.

De primÀra rÀttskÀllorna pÄ rÀttsomrÄdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrÀttsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte Àr att frÀmja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i tvÄ rÀttsmedelsdirektiv, utifrÄn vilka den processrÀttsliga delen av svensk upphandlingsrÀttslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige Àr möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rÀttas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingÄnget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.RÀttsmedelsdirektiven har pÄ senare Är varit föremÄl för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om den stressreducerande drycken NOA relaxation, innehÄllande L-theanin och Citronmeliss, har nÄgon fysiologisk samt psykologisk effekt pÄ kvinnliga ishockeyspelare vid konsumtion. Studien undersökte Àven hur ishockeyspelarnas prestationsförmÄga vid kognitiva datortester pÄverkades vid intag av NOA relaxation. Hypotesen för denna studie Àr att drycken NOA relaxation har en lugnande, fokusgivande samt stressreducerande effekt bÄde psykologiskt och fysiologiskt pÄ deltagarna.MetodI studien har 7 kvinliga ishockeyspelare deltagit. Deltagarna antingen studerade eller var arbetslösa, Äldersspann mellan 17 till 22 Är (medelÄlder 20). Tre stycken testtillfÀllen utfördes, det första tillfÀllet dÄ deltagarna enbart fick pröva pÄ de kognitiva datortesterna.

Decennierna efter krigsĂ„ren bidrog en mĂ€ngd faktorer sĂ„som förbĂ€ttrad ekonomi, stora Ă„rskullar och en stark migration frĂ„n landsbygd till stĂ€der till att en stor efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut frĂ„n regeringen om det sĂ„ kallade miljonprogrammet, dĂ€r mĂ„let var att bygga en miljon bostĂ€der pĂ„ tio Ă„r. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte lĂ€nge innan miljonprogrammet började utstĂ„ stark kritik. Idag har mĂ„nga miljonprogramsomrĂ„den utvecklats till förorter med stora sociala problem.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural IŽve been searching for a definition of suburbia, of itŽs structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, IŽve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and itŽs environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrÀtten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you donŽt disturb or destroy.

Globaliseringen har lett till en mÀttad marknad. För att företag skall kunna överleva i detta hÄrda marknadsklimat sÄ har det blivit viktigt med differentiering och flexibilitet. Den ökade konkurrensen har skapat fler valmöjligheter för kunderna vilket har Àndrat pÄ deras köpvanor.För företag har det blivit viktigt att locka kunder med nÄgonting annat utöver sjÀlva kÀrnprodukten. Det har blivit viktigt att bygga en lÄngsiktig relation till kunden och fokusera pÄ produktens mjuka vÀrden. Skapandet av ett starkt varumÀrke Àr numera av högsta prioritet eftersom ett starkt varumÀrke gynnar hela företaget.

Att genom rent gÄvobistÄnd skapa en fördelaktig, lÄngsiktig effekt förblir en öppen frÄga och det Àr en grov förenkling att samla nationer, kulturer och religioner och anta att alla mÀnniskor som Àr i behov av hjÀlp har identiska ansprÄk, vilka kan besvaras endast med hjÀlp av bistÄndet. BistÄndsorganisationer spenderar mycket resurser pÄ att finna en enskild optimal lösning dÀr bistÄndet ska lansera starten till en sjÀlvförsörjande tillvÀxt. Det finns ingen sÄdan lösning. IstÀllet mÄste hjÀlpen anpassas till mottagaren för att pÄ sikt göra mest nytta.LÀnderna befinner sig i olika delar av ett behovsspektrum dÀr vissa nationer inte Àr tillrÀckligt fattiga för att prioriteras för rent gÄvobistÄnd, men inte heller Àr starka nog för att ha en möjlighet att konkurrera pÄ marknadsmÀssiga villkor, i dessa lÀnder kan man hantera problemen och arbeta för förbÀttringar med hjÀlp av garantiverksamheten inom bistÄndsorganisationerna.Behovet av garantier grundar sig dels i diskussionen om att uppnÄ ett mer effektivt hjÀlparbete men Àven i förekomsten av höga risker, vilka utgör hinder för att finansiÀrer skall motiveras till att göra investeringar i utvecklingslÀnderna. Företag vÄgar inte satsa sitt kapital pÄ marknader dÀr osÀkerheten Àr alltför stor vilket gör att risken att fÄ uppleva förlust fungerar som en avrÄdan till investeringar som Àr vÀsentligt avgörande för utvecklingslandets fortsatta utveckling.

I jordbÀvningsdrabbade omrÄden Àr stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I mÄnga av dessa delar av vÀrlden lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begrÀnsad tillgÄng till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbÀvningsdrabbade omrÄden förstÀrks i olika mÄn, beroende pÄ jordbÀvningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania Àr ett sÄdant omrÄde som drabbas av smÄ till mÄttliga jordbÀvningar, dÄ och dÄ. DÀr förstÀrks byggnader med s.k.

Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.

Den hÄrdare ekonomiska verkligheten stÀller nya krav pÄ nÀringslivet. Effektiviseringen av hushÄllning med knappa resurser i en alltmer förÀnderlig omvÀrld Àr ett aktuellt tema inom alla omrÄden sÄsom privata som offentliga verksamheter. Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att belysa tillÀmpningen av nÀttverksorganisationsform som en effektivare samarbetsform mellan organisationer i en ostabil ekonomisk miljö. I uppsatsen anvÀndes ett tolkande synsÀtt som Àr typiskt för ontologisk inriktning konstruktionism. En kvalitativ forskningsmetod i kombination med ett abduktivt arbetssÀtt passar till den ontologiska inriktningen. PrimÀrdata samlades genom fem intervjuer med nyckelpersoner som hade ansvar för vissa omrÄden i ett tvÀrsektoriellt projekt i en kommun.

Lantbruks- och livsmedelsbranschen Àr branscher dÀr marknaden stÀndigt förÀndras, vilket krÀver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. LantmÀnnen Àr en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhÄllanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. DÄ en kooperativ förening Àgs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en vÀxande organisation medföra svÄrigheter för medlemmarna att sÀtta sig in i verksamheten och pÄverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försÀmras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen. LantmÀnnen har upplevt att detta problem har drabbat Àven dem, dÄ ett missnöje bland medlemmarna uppstÄtt samt fÄ vÀljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

ArbetsmarknadslÀget Àr idag hÄrdare Àn det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. VÀgen till drömyrket Àr krokig och kantas av flera val som mÄste göras, i frÄga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation pÄ arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhÄllande till olika aspekter sÄsom Älder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Uppsatsens teoretiska referensram prÀglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och BÀck-Wiklund.

Dagens samhÀlle prÀglas av ett antal utvecklingstrender. En framstÄende trend Àr den dramatiska tekniska utvecklingen, som stÀller krav pÄ flexibilitet frÄn företagens sida. En annan aspekt av de pÄgÄende utvecklingstrenderna Àr att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förÀndringar har företag i allt större utstrÀckning börjat tillÀmpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förÀndring som uppmÀrksammats under senare tid Àr den som berör den svenska folkhÀlsan.