Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrÄgan har fascinerat och intresserat mÀnniskan sedan lÀnge. Den vetenskapliga forskningen har genom Ärtionden pÄ olika sÀtt nÀrmat sig den mÀnskliga identiteten. I vÄr uppsats har vi, med utgÄngspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat tvÄ skilda perspektiv av hur man kan se pÄ mÀnniskan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi Àr och varför vi Àr som vi Àr. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har mÀnniskan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Detta arbete undersöker Sveriges val att delta med stridsflyg i Libyen-kriget 2011. Syftet Àr att öka förstÄelsen för beslutsprocessen och för orsakerna till beslutet. En holistisk enfallstudie av besluts-processen genomförs utifrÄn perspektiven möjlighet och vilja, vilka tar sin grund i en teori som ut-vecklats av Harvey Starr. En teoriutveckling genomförs med en kunskapsöversikt över tidigare forskningsresultat pÄ det studerade fallet som grund. Orsakskategorier skapas vilka sedan anvÀnds i analysen av empirin.

De senaste decennierna har globaliseringen pÄverkat företagen i allt större utstrÀckning eftersom konkurrensen ökat. Detta har tvingat företag att bli mer effektiva för att kunna överleva. Ett sÀtt att effektivisera Àr att slimma produktionen och ha en flexibel arbetskraft, sÄ kallad numerisk flexibilitet. I Sverige har privat arbetsförmedling varit tillÄten sedan 1993 och sedan dess har bemanningsbranschen haft en expansiv utveckling. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva numerisk flexibilitet, med avseende pÄ inhyrning av personal, utifrÄn John Atkinsons indelning av personalgrupper.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

PÄ VTI, sÄ som pÄ mÄnga andra forskningsorganisationer samlas data in, bearbetas och reduceras till slutsatser som slutligen publiceras. Data sparas idag ofta pÄ den enskilde forskarens dator och stannar dÀr. En hantering som genom att att maskinvara skrotas, riskerar att data, pÄ sikt försvinner.Ett alternativ Àr att samla data centralt och strukturerat. Det ger inte bara möjlighet att skydda data frÄn tidens tand utan öppnar Àven för att fler enkelt ska kunna anvÀnda data frÄn en studie i andra studier. Detta kan göras bÄde genom bÄde jÀmförande studier och metastudier, dÀr andra aspekter Àn de ursprungligen menade utvÀrderas.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.

Tidigare forskning pekar pÄ brister inom nutritionen för Àldre och att undernÀring Àr vanligtförekommande. I dagslÀget Àr undernÀring ett tillstÄnd som inte Àr ovanligt inom svensksjukvard och frÀmst inom ÀldrevÄrden. Studier visar att upp till 70 procent av de Àldre inomvÄrden av kroniskt sjuka Àr underndrda. För att förebygga undernÀring Àr det vikigt attmatserveringen Àr flexibel och det att finns valmöjligheter'Rapportens sftet var att undersöka vÄrdpersonalens uppfattning kring mÀltiderna inomÀldrevÄrden och att undersöka vilken mat som serveras. För uppsatsens datainsamling valdeskvalitativa undersökningsmetoder i form av observationer och fokusgruppssamtal.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika enheter pÄ ett Àldreboende i Göteborgs kommun.Under observationerna upplevde författarna serveringen av mat skedde rutinmÀssigt och utanart de boende hade möjligheter att pÄverka sin mÄltidssituation.

Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Bakgrund: En psykos innebÀr att tappa fotfÀstet i verkligheten. Risken för att drabbas av försÀmrad livskvalitet med stort lidande Àr hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sÀllan kunskap gÀllande omvÄrdnad. Patienters symptombild med starka vanförestÀllningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vÄrdrelation kan vara svÄr att utveckla i och med patienternas speciella tillstÄnd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vÄrdprocessfrÀmjande relation med personen som drabbats av nydebuterad psykos pÄ en slutenvÄrdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder pÄ fördelar med att skapa tillit pÄ ett tidigt stadium med hjÀlp av vÄrdrelationen.

De senaste Ären har skolsköterskans roll förÀndrats till att fokusera pÄ att frÀmja hÀlsa, i vilket det ingÄr att stödja barn med behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med sÀrskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera intervjutexten och resulterade i tvÄ teman: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor och Att vid varje möte alltid vara nÀrvarande. Temat: Att uppmÀrksamma barnen pÄ deras villkor hade tvÄ kategorier: Att arbeta för alla barns hÀlsa och lika vÀrde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nÄ sina mÄl.

En organisation som önskar vara bÄde lÀrande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien Àr dÀrför att bidra till förstÄelsen för hur organisationer kan frÀmja överföring och utveckling av kunskap mellan anstÀllda och konsulter, genom att studera individers förstÄelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger pÄ teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lÀrandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar bÄda forskningsfÀlten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av tvÄ grupper pÄ en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras pÄ 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anstÀllda och chefer.Föreliggande studie visar att det krÀvs olika strategier för kunskapsöverföring beroende pÄ vilken typ av konsult som anvÀnds.