Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lärare upplever att de själva och eleverna påverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lärares tankar och idéer gällande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jämföra det nuvarande klassrummet med lärares visioner av ett idealt klassrum utifrån ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lärare verksamma på mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slående lika.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi olika klassrum. En förutsättning för att kunna göra en god arbetsinsats kräver då att man trivs i den miljö som klassrummet är anpassat till de elever som finns där. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö är anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de själva fick bestämma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett så bra inlärningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets färg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets färg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft påverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur påverkar deras arbetsinsats.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Studiens problemområde är att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framträdande i ett klassrum. Studien syftar även till att undersöka några elevers uppfattningar om vilka beteenden som råder i klassrummet beroende på kön. Även elevernas uppfattningar kring lärares bemötande gentemot dem är ett av studiens syfte. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det här gjordes för att vi ville jämföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer pedagogerna anser är möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker även varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts på grund av våra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vår verksamhetsförlagda tid. Varför är det oroligt i ett klassrum medan det inte är det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero på.

Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt.

Under de senaste åren har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mängd klassrum. Under läsåret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgång till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsätts att pedagoger har den kompetens som krävs för att kunna använda digital teknik i undervisningen. Sedan jag såg interaktiva tavlor användas för första gången 2007 har jag varit nyfiken på vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lärare. Lärarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda på mer om interaktiva tavlor kom därför naturligt.I undersökningen, som bestått av intervjuer med nio pedagoger från förskola till årskurs 6, har jag sökt svar på hur pedagoger som använder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.

Syftet med vår studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess påverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum är inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar:? Hur kan pedagoger och elever påverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna påverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer på två olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att påverka sin miljö, men det kräver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsättningar.

I detta arbete jämförs två engelskspråkiga klassrum som bygger på två olika samhällssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet är att upptäcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten är att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsättningar för en gynnsam språkutveckling i engelska. Två fallstudier och två intervjuer med en engelsklärare från respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer än det svenska på kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av målspråket.

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vår verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat många gånger med varandra och med andra klasskamrater om hur det är möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger någon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har något att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte Vårt syfte med studien har varit att undersöka om det finns något samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bänkarnas placering. Vi vill också undersöka vem och vad som styr bänkarnas placering i klassrummet.

Syftet med uppsatsen var att studera elevers tankar kring klassrumsmiljöns inverkan på inlärning. Undersökningen baserades på texter skrivna av elever från två halländska grundskolor i årskurs 9, samt observation. Skola A är en friskola medan Skola B är en kommunal skola. Frågeställningarna var: Hur ser eleverna från de två skolorna på klassrumsmiljöns påverkan på lärandet? Skiljer sig elevernas uppfattning åt mellan de olika skolorna? Hur förhåller sig undersökningsresultatet till slutsatser i tidigare forskning? Eleverna fick ut en checklista med punkter de kunde ha i åtanke då de skulle skriva sina texter.

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal.