Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

Denna uppsats syftar till att göra en explorativ studie om vad läxor är och varför de finns i skolan. Syftet är således att undersöka vad som menas med läxa, vilken betydelse själva ordet har och har haft, beröra läxfrågan genom intervjuer med tre yrkesverksamma lärare, genomgång av nationella regler som styrt skolan från 1842 och framåt, samtida debatt samt en undersökning av en del av den tidigare forskningen kring läxor i en svensk kontext.Studien visar att läxa nämns i regelverken under en period på 1950-60 talen men finns som begrepp redan i fornsvenskan, och används i skolans värld åtminstone från 1800-talets slut. Intervjuerna med de tre yrkesverksamma lärarna tyder på att läxor uppfattas och används olika i skolan idag bland annat för att det är ofta upp till den enskilda läraren att bestämma om läxors vara eller inte vara, i vilken omfattning och i vilka ämnen de kan ges.Läxa har under senare tid kommit att bli en rättvise- och jämlikhetsfråga. Olika grundförutsättningar dels i hemmen och dels i skolorna att kunna stödja barnen med hemuppgifterna är en aspekt på läxans följder, men också bland annat med tanke på möjligheten till skattesubventionerat RUT-avdrag till professionella läxhjälpare för de som har råd.Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara en intervjustudie med elever-föräldrar och lärare för att se på vilka sätt skolan kan anpassa sig bättre till rådande förutsättningar i det samhälle som finns idag och imorgon..

Under vår lärarutbildning med huvudämne ?Kultur, medier, estetik? (KME) på Malmö Högskola har vi fått möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna på hur man kan använda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gång bekantat oss med reflektion och lärt oss använda denna som ett verktyg i vårt lärande. Eftersom fokus legat på pedagogens roll i skolan såg vi examensarbetet som ett utmärkt tillfälle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur barn tänker kring en teaterföreställning de nyligen sett under skoltid.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.

Vår kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken småfilmer som är till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhåller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer är att blanda in BTH på olika sätt, att man sätter skolan som en röd tråd även i region och bostadsfrågorna. Vi gjorde även fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville även visa att det finns folk från Kiruna i norr till Lund i Söder, som går på skolan, och att det finns många olika typer av människor som du får möjlighet att lära känna om du börjar studera här.

Barn lär sig mer och mer engelska utanför skolan genom populärkultur. Syftet meddenna studie är att undersöka hur populärkulturen förekommer i läromedel i engelskaoch på vilket sätt den förekommer. Även bakomliggande faktorer som Lpo94 ochLgr11 jämförs i analysen. Populärkulturens roll i skolan har förändrats genom åren ochdet är en central utgångspunkt i studien. Även hur populärkulturen kan användas inomandraspråksinlärningen samt som motivation är andra utgångspunkter.

Denna uppsats handlar om hur fritidspedagoger och lärare upplever hur samverkan fungerar i det dagliga arbetet på skola och fritidshem. Vi har intervjuat fyra lärare och fyra fritidspedagoger på en 0-6 skola i Boden. Den kvalitativa intervjun har vi använt oss av som metod för att få kunskap om den intervjuades situation. Eftersom samverkan mellan våra blivande yrkesroller som fritidspedagog respektive lärare i de tidigare åren, kommer att fylla en stor funktion i vår vardag, så vill vi få en insikt i hur detta kan utföras i praktiken och få mer kunskap i området. Fungerar detta samarbete eller finns det brister? Detta skulle leda till en mer positiv bild och upplevelse av skolan och fritidshemmet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur det sociala nätverket används av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lärande. Studien tar sitt avstamp i en nulägesanalys i hur gymnasieelever använder sig av ett socialt nätverk och deras synpunkter på hur det används i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bäst utnyttjar de sociala nätverken för att förstärka lärandet och påverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.Frågeställningar: ? Hur används det sociala nätverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nätverket användas för lärande? Teori: Studien utgår från sociokulturell teori där begrepp som berörs är bland annat interaktion, kontext, distribuerat lärande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nära förestående utveckling. Andra begrepp som berörs är synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har både observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

Kukic, Indira (2009). Andraspråkselevers språkutveckling. En studie om lärares syn på faktorer som främjar/hindrar andraspråksutveckling Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Syftet med examensarbetet är att utifrån lärarnas arbetsätt med språkutveckling och språkinlärning hos andraspråkselever undersöka vilka faktorer som främjar eller hindrar andraspråksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lärarna emellan samt deras kontakt med föräldrarna. De frågor som studien har utgått ifrån är: Vilka arbetssätt använder lärarna på skolan när det gäller andraspråkselevernas språkutveckling? Vilka faktorer anser lärarna främjar/hindrar andraspråkselevernas språkutveckling och inlärning? Hur fungerar samarbetet mellan lärarna på skolan? Undersökningsgruppen består av tre modersmålslärare, tre svenska som andraspråklärare och sju klasslärare i årskurs fyra till sex.

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval.

Titel: Spegla eller granska en rådande samhällsstruktur?Kurs: Medie- & kommunikationsvetenskap C-kursFörfattare: Nicklas HjelmHandledare: Jan StridTermin: VT07Syfte: Att undersöka den mediala bilden av skolan i Göteborgs-PostenMetod: Kvantitativ InnehållsanalysMaterial: 454 artiklar från Göteborgs-Posten under perioden 2006-06-18 ? 2007-03-31Huvudresultat:Artiklar om skolan i Göteborgs-Posten förekom främst på nyhetsplats men drygt 30 procentav artiklarna återfanns i övriga delar av tidningen.Allmänt var det en jämn spridning av artiklarna i sakinnehåll. De sakinnehåll som framför alltförekom i artiklarna var dock elever, skolfaciliteter och disciplinära frågor.Grundskolan framställdes främst negativ medan gymnasieskolan framställdes framför alltneutral. Den kommunala skolan hade procentuellt fler negativa artiklar än vad friskolornahade. Friskolorna hade störst procentuell andel positiva artiklar jämfört med vad de andraskoltyperna hade.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig. För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala..