Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Introduktion:Forskning visar inadekvat smärtlindring hos barn generellt och speciellt hos barn fem år och yngre. Flera kvantitativa studier har utgått från akutmottagning men det saknas studier från det prehopitala perspektivet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma och lindra akut smärta hos barn i åldern fem år och yngre. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och induktiv innehållsanalys utfördes. Totalt deltog nio ambulanssjuksköterskor med minst två års erfarenhet samt erfarenhet av att ha vårdat barn fem år och yngre med akut smärta prehospitalt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag.

Ångestsyndrom tillhör den vanligaste psykiatriska problematiken hos barn. Ångestsyndrom börjar ofta i tidig ålder, medför stort lidande och predicerar psykiatrisk problematik senare i livet. Det är viktigt att undersöka hur ångestsyndrom kan förebyggas eftersom få barn med denna problematik kommer i kontakt med behandling. Syftet med studien var att undersöka om FRIENDS, ett preventionsprogram från Australien, fungerar i en svensk kontext. Femtio barn i nioårsåldern undervisades i FRIENDS under tio lektioner.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vårt samhälle. Syftet med denna studie är att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrån en tidigare uppsats om ämnet där en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer också att undersöka när och hur integreringen av funktionshindrade i samhället startade i Sverige.

Uppsatsen handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med beräkningar i matematik. En del elever har svårt att behärska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara ärftliga. Både de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svårigheter för matematiksvårighet eller dysmatematik.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Denna studie undersöker barns trovärdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen på barn som mindre trovärdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovärdighet samt om hur trovärdighet hanteras i social interaktion. Materialet består av utdrag ur åtta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i åldrarna 5-8 år och 9-12 år. Studien använder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovärdighet genom tre typer av trovärdighetsarbete.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

I tidigare forskning finns inte någon allmän definition på begreppet begåvning, eller vilka som betraktas som begåvade barn. Lärarnas förhållningssätt har stor betydelse i mötet med de begåvade barnen, och för att de skall utvecklas är det viktigt att de får rätt stimulans. Specialpedagogiken idag vänder sig i första hand till barn i svårigheter och inte till begåvade barn.Vårt syfte med den här undersökningen är att utifrån lärares erfarenhet undersöka hur de definierar begreppet begåvning. Vidare har vi för avsikt att undersöka vilka uppfattningar som råder kring förhållningssätt, stimulans och specialpedagogik gentemot begåvade barn i skolan. Med lärare menar vi här pedagoger som är verksamma i förskoleklass- årskurs 3.

Syftet med arbetet är att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger på tio intervjuer med pedagoger från två kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tänker kring lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt den teori som vi tror är aktuell för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger är medvetna om att lärandemiljöns utformning är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna påverkar problematiken för barn i koncentrationssvårigheter.

Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande.