Denna studie behandlar företags köp av social feedback inom sociala medier. Vi har sett att flera aktörer vÀljer att köpa tjÀnster som ger sken av att de har ett stort antal anhÀngare. Det Àr Àven möjligt att köpa uppmÀrksamhet i hopp om att fÄ synas framför miljontals anvÀndare och vi har undersökt om de gör rÀtt i att göra sÄ. Vi har med hjÀlp av tvÄ exempel dÀr en lyckad viral spridning genomförts och en enkÀtundersökning, granskat vad den allmÀnna Äsikten Àr kring höga antalet anhÀngare. Spelar det nÄgon roll för deras intresse kring företagen eller deras produkter? PÄ sÄ sÀtt kan vi se huruvida de aktörer som köper Likes och Followers gör rÀtt eller fel.

EU-valet Àr ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den hÀr granskningen lÀgger vi inte fokus pÄ Sveriges befolkning som helhet. Genom att blÀddra igenom flera hundratals röstlÀngder i Göteborg, BorÄs, TrollhÀttan, VÀnersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av vÄra vÀstsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors dÀr hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma pÄ soffan under valdagen.

QUASI-projektet Àr ett tvÀrvetenskapligt forskningsprojekt som inkluderar universitet och högskolor i fem europeiska lÀnder. QUASI-samarbetet fokuserar pÄ forskning om jÀstceller. Projektet avslutades i maj 2007 och de vetenskapliga resultaten ska förklaras för allmÀnheten. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma lÀttbegripliga texter om QUASI-projektet för att informera allmÀnheten om projektet och resultaten. Texterna ska publiceras pÄ en webbsida.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mÀngder snö, fukt och kyla, frÄn mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tÄgtrafiken, bÄde nationellt och lokalt. Det pÄverkade bÄde gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan pÄverkade Àven elnÀt som ledde till att mÀnniskor stod utan vÀrme och belysning.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Bakgrund: En effektiv ruttplanering Àr en vÀldigt viktig del av transporterna för dagens företag, inte minst pÄ grund av de möjligheter som finns att uppnÄ besparingar inom bÄde det ekonomiska och det miljömÀssiga planet.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att testa besparingsmetoden nÀr den tillÀmpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i ett verkligt fall samt att hjÀlpa fallföretaget undersöka hur en eventuell omstrukturering av distributionsförfarandet gÀllande ODR i GöteborgsomrÄdet skulle kunna utformas.Teori: Ansatsen för denna uppsats Àr att testa Clark and Wrights besparingsmetod nÀr den tillÀmpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i en verklig fallstudie. För att genomföra detta sÄ har teorier inom ruttplanering och framför allt teori om besparingsmetoden studerats.Metod: Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvantitativ fallstudie av Posten Meddelande AB. Data har insamlats frÄn bÄde fallföretaget och externa kÀllor för bearbetning i syfte att möjligöra de berÀkningar som ska ge svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultat och Analys: Med utgÄngspunkt i den insamlade datan genomförs berÀkningarna som sex olika scenarier för att testa modellen med dess olika förutsÀttningar. Resultaten visar att besparingsmetoden fungerar, och att satisfierande resultat kan erhÄllas med hjÀlp av denna metod.Slutsats: Besparingsmetoden Àr en fungerande metod för att ta fram rutter i denna fallstudie, Àven dÄ externa faktorer som inte tillhör grundmetoden tillförts..

Gruppolarisering innebÀr att bl.a. social jÀmförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema Äsikter. Gruppolarisering pÄ internet kan vara ett orovÀckande fenomen för den deliberativa demokratin. IstÀllet för att mÀnniskor med konkurrerande stÄndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum pÄ internet dÀr social jÀmförelse i vÀrsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras hÀr politiska diskussioner online i tvÄ olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Demokratiuppdraget Àr ett komplext uppdrag som innebÀr att skolan ska förmedla och förankra grundlÀggande demokratiska vÀrden hos eleverna. Dock stÄr det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebÀr och hur det ska gÄ till, det Àr upp till varje skola och lÀrare att tolka. Syftet med den hÀr fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielÀrare utefter frÄgestÀllningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut nÀr det gÀller innebörder av demokratiuppdraget samt nÀr det gÀller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielÀrare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gÀllande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebÀr förstÄelse för hur demokratiskt liv Àr som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebÀr elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebÀr att lÀra ett demokratiskt förhÄllningssÀtt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebÀr demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gÀllande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom lÀraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhÀlletTrots ett ringa urval av lÀrare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gÀllande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjÀlpt mig, och hjÀlper förhoppningsvis Àven lÀsaren, att fÄ en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas pÄ flera olika sÀtt. Faktumet att det kan tolkas pÄ flera olika sÀtt kan tÀnkas vara hjÀlpsamt att reflektera över i samtal gÀllande demokratiuppdraget med kollegor och elever..

Ämnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

Problem bestÄr ofta av flera variabler som behöver sammanvÀgas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som Àr bÀst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hÀmtar information och visualiserar den pÄ ett sÀtt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjÀlp för detta anvÀndes parallella koordinater..

Denna uppsats behandlar fem sfi-studerandes egen roll iinlÀrningsprocessen. Genom kvalitativa intervjuer rörande deras egetansvar för och instÀllning till inlÀrningen ges en bild av informanternasegen roll i inlÀrningsprocessen.I kursplanen för sfi Àr det tydligt att eleverna ska utvecklas tillsjÀlvstÀndiga inlÀrare som sjÀlva kan ta ansvar för inlÀrningen genomval av arbetssÀtt och anvÀndande av inlÀrningsstrategier. Resultatet avundersökningen Àr mycket varierande med stor skillnad istrategianvÀndningen hos individerna. Det som Àr gemensamt Àr att deinte upplever att det diskuteras i undervisningen. Den informant somvisar pÄ genomtÀnkta strategier för inlÀrning utanför undervisningen hardÀrför tillÀgnat sig denna kunskap pÄ egen hand.Det största problemet för inlÀrning utanför skolan, uttrycker flera avinformanterna, Àr den bristfÀlliga kontakten med svenskar.

Den hÀr undersökningen handlar om i vilken mÄn dagstidningarna kan fortsÀtta att göra ansprÄk pÄ att utgöra tredje statsmakten. Den tredje statsmakten utgörs av journalistiken i medierna som ska bevaka den första statsmakten regeringen och den andra, riksdagen. Jag har valt att undersöka hur kommun- och landstingsjournalistiken samt den undersökande journalistiken, prioriteras pÄ tidningarna. AlltsÄ motsvarigheten till regering och riksdag pÄ lokal nivÄ. 21 ansvariga utgivare vid den största tidningen i respektive lÀn/region har fÄtt möjlighet att svara pÄ en enkÀt, svarsfrekvensen blev 66,6 procent.

Att rekrytera nya medarbetare kan för en organisation kosta stora summor, sÀrskilt om rekryteringen inte blir lyckad (Lindelöw, 2008). SkellefteÄ kommun genomförde frÄn och med den första januari 2014 en omorganisering som innebar att de centraliserade kommunens rekryteringar och skapade ett rekryteringscenter. Rekryteringscenter Àr en del av en förvaltning som kommer bestÄ av flera funktioner, dÀr ibland en central lönehantering men rekryteringscenter var först ut nÀr ledningen beslutade om omorganiseringen. Rekryteringscenter har under hösten 2013 arbetat pÄ det vis som de planerat att arbeta efter den första januari 2014 och genomfört ett antal rekryteringar. För att utvÀrdera chefers syn pÄ rekryteringscentersarbete kommer denna uppsats undersöka rekryteringsförfarandet pÄ SkellefteÄ kommun.

Under de senaste 100 Ären har vÀrldens befolkning ökat avsevÀrt. Sveriges Äldersfördelning har sedan 1930-talet pÄverkats av tre perioder med höga födelsetal som har mynnat ut i tre generationer; Rekordgenerationen (1941-1960), Generation X (1961-1976) och Generation Y (1977-1992). Dessa generationers vÀrderingar relaterade till arbetet skiljer sig pÄ flera punkter vilket ligger till grund för denna uppsats. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra olika generationers vÀrderingar relaterade till arbetet i tre fastighetsbolag och undersöka vilken pÄverkan generationstillhörighet kan ha pÄ dessa vÀrderingar. Problemformuleringen lyder enligt följande; Hur stor pÄverkan kan generationstillhörighet ha pÄ vÀrderingar relaterade till arbetet i fastighetsbolag? För att öka förstÄelsen i Àmnet har vi inlett den teoretiska referensramen med att presentera karaktÀrsdrag för varje generation, dÀrefter har vi redogjort för deras vÀrderingar angÄende karriÀr, arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt ledarskap.

SÀsongsbegreppet anvÀnds flitigt i dagens kommunikation. SÀsong har gÄtt frÄn att vara en sjÀlvklarhet till att bli en av de starkast vÀxande trenderna i Sverige. I detta arbete undersöks instÀllningen till sÀsong hos aktörer (producenter, detaljister, grossister och övriga parter), lÀngs den svenska vÀrdekedjan för frukt och grönsaker. Skillnader i definitioner och anvÀndning av begreppet kan leda till missförstÄnd och misstolkningar mellan de olika leden i vÀrdekedjan. Begreppet sÀsong anvÀnds i dagens samhÀlle i flera olika sammanhang, bÄde med miljö, hÀlsa och i marknadsföringssyfte. Det Àr tydligt att sÀsong har en central plats i kommunikationen men vad som Àr mindre tydligt Àr att samma ord anvÀnds i flera sammanhang men innebörden kan skilja sig markant Ät. Undersökningen bygger pÄ Critical Incident Technique som ger respondenten möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord vilket ger innehÄllsrika svar dÀr bÄde svaren och berÀttelserna ger information. Resultatet bygger pÄ enkÀter som skickades ut via e-­?post till representanter för alla led i vÀrdekedjan.