Sök:

Sökresultat:

12363 Uppsatser om Flera funktionsnedsättningar - Sida 49 av 825

TransporteffektivitetsmÀtning i lokala kretssystem

En omfattande miljöpÄverkan till följd av anvÀndandet av fossila brÀnslen har letttill ett behov av alternativa energikÀllor som inte bidrar till en ökad vÀxthuseffekt.Biogas har potential att produceras som ett koldioxidneutralt brÀnsle. Det energibesparande Àmnet i biogas Àr metan och kandidatarbetets syfte Àr att framstÀllametan under katalytiska processer.Metan kan skapas genom den sa kallade Sabatier-reaktionen dÀr koldioxid ochvÀtgas reagerar till just metan och biprodukten vatten. Denna reaktion har studeratsur ett praktiskt, miljömÀssigt och ekonomiskt perspektiv. En Sabatier-reaktori laborativ skala har designats och konstruerats. Flertalet försök har gjorts för attutvÀrdera effekten av olika parametrar sÄsom temperatur, volymsflöde och gassammansÀttning.

Företagskultur över nationsgrÀnser

En omfattande miljöpÄverkan till följd av anvÀndandet av fossila brÀnslen har letttill ett behov av alternativa energikÀllor som inte bidrar till en ökad vÀxthuseffekt.Biogas har potential att produceras som ett koldioxidneutralt brÀnsle. Det energibesparande Àmnet i biogas Àr metan och kandidatarbetets syfte Àr att framstÀllametan under katalytiska processer.Metan kan skapas genom den sa kallade Sabatier-reaktionen dÀr koldioxid ochvÀtgas reagerar till just metan och biprodukten vatten. Denna reaktion har studeratsur ett praktiskt, miljömÀssigt och ekonomiskt perspektiv. En Sabatier-reaktori laborativ skala har designats och konstruerats. Flertalet försök har gjorts för attutvÀrdera effekten av olika parametrar sÄsom temperatur, volymsflöde och gassammansÀttning.

Perspektivskifte i ambulanssjukvÄrden : analys av en organisatorisk förÀndring

AmbulanssjukvÄrdarna i Sverige Àr en yrkesgrupp som under det senaste Ärtiondet har pÄverkats av ett flertal förÀndringar inom ambulanssjukvÄrden som verksamhet. En markant förÀndring Àr att ambulanssjukvÄrdarna efter den 1 november 2005 pÄ grund av en författningsförÀndring frÄn Socialstyrelsen inte lÀngre fÄr hantera lÀkemedel.Syftet med studien Àr att undersöka hur den organisatoriska förÀndring som följt av Socialstyrelsens beslut pÄverkat ambulanssjukvÄrdarna som yrkesgrupp pÄ ett flertal olika sÀtt. För att uppnÄ detta studeras utifrÄn olika teoretiska resonemang samt en modell för organisationsförÀndringar hur förÀndringen och de reaktioner den mött kan förstÄs och förklaras. Studien bygger pÄ en granskning av olika typer av dokument samt tidigare forskning i Àmnet. I studien antas ett perspektiv som granskar förÀndringen utifrÄn ambulanssjukvÄrdarnas synvinkel.I studien konstateras att förÀndringen Àr ett uttryck för ett övergripande perspektivskifte i ambulanssjukvÄrden, och att de negativa reaktioner förÀndringen har mött Àr en del av ett i sammanhanget rationellt handlingsmönster.

Vem Àr David och vem Àr Goliat? : En kvalitativ innehÄllsanalys av tre svenska dagstidningars rapportering om den fackliga blockaden av en salladsbar i Göteborg

Studiens syfte Àr att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsÀgare i Göteborgoch ett fackförbund framstÀlldes pÄ nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom Àgaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmÀrksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om hÀndelsen. Konflikten liknades vid flera tillfÀllenvid den bibliska berÀttelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framstÀlldesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr till exempelteorier om nyhetsframstÀllning och sprÄk.Vi kom efter vÄr undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten pÄ ett liknande sÀtt. I de flesta fall framstÀlldes salladsbarens Àgare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.

Konstruktion av reporterplasmider innehÄllande möjliga promotorregioner för kloratreduktas respektive kloritdismutas frÄn Ideonella dechloratans

Ideonella dechloratans Àr en av flera isolerade bakteriestammar med förmÄgan att anvÀnda klorat i sin metabolism i anaerob miljö. Detta kan utnyttjas inom exempelvis pappersindustrin dÀr klorat Àr en miljöfarlig restprodukt efter klordioxidblekning.   Klorat och perklorat har visat sig ha negativa effekter hos bÄde mÀnniskor, djur och vÀxter vilket ger ett stort behov av mer forskning pÄ förbÀttrade reningsmetoder. Kan genregleringen av enzymerna som sköter nedbrytningen av klorat, kloratreduktas och kloritdismutas, förbÀttras genom att exempelvis fungera Àven i aerob miljö sÄ skulle reningen förbÀttras samt kostnader dras ner.   Genom att införa promotorregionerna för kloratreduktas och kloritdismutas i en broad-host-range reporterplasmid, pQlacZ-1, sÄ kan dessa testas i flera olika förhÄllanden och i olika typer av gramnegativa bakterier.   Genom dubbelklyvning av pQlacZ-1 med BamHI och EcoRI sÄ har PCR produkter av Clrp och Cldp frÄn Ideonella dechloratans kunnat ligeras in för att sedan transformeras in i E. coli, XL-1 Blue.    Gelextraktion har visat sig vara den effektivaste reningsmetoden inför ligering men utförligare screening behöver göras pÄ transformanterna för att sÀkerstÀlla metodens effektivitet..

Specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvÄrd : Vad bidrar utbildningen med och hur arbetsgivaren tillvaratar kompetensen

IntensivvÄrd definieras av högspecialiserad och högteknologisk vÄrd. Patienter som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr sÄ kritiskt sjuka och/eller skadade att de inte kan vÄrdas pÄ en vanlig vÄrdavdelning. VÄrdmiljön utsÀtter patienten för flera yttre faktorer som kan leda till sömnstörning för patienten tillsammans med inre faktorer som stress, smÀrta och illamÄende. IntensivvÄrdssjuksköterskans specialistkompetens Àr att identifiera omvÄrdnadsproblem och utföra evidensbaserade omvÄrdnadsinterventioner för att förhindra komplikationer till följd av sömnstörning. Sömnen innebÀr flera lÀkande och uppbyggande processer som uteblir vid brist pÄ sömn.

NÀrstÄendes upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av vÄrdbehövande anhörig i behov av sjukhusvÄrd

NÀrstÄendes delaktighet i omvÄrdnaden Àr viktig för den vÄrdbehövande och borde vara lika viktig för vÄrdpersonalen. Att upplevelserna ibland skiljer sig Ät, finns det sÀkert flera anledningar till. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av delaktighet i omvÄrdnaden av vÄrdbehövande anhörig pÄ sjukhus. VÄr studie baserades pÄ 8 semistrukturerade intervjuer, analyserade med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att kÀmpa för sin delaktighet: och fem kategorier: (1) Att vara eller inte var delaktig, (2) Att kÀnna med den vÄrdbehövande och tÀnka pÄ framtiden, (3) Att mötas av nonchalans, (4) Att det Àr jobbigt men ibland fÄ stöd och (5) Att förtroende och tillit Àr beroende av vem personen Àr.

Sjuksköterskors bemötande av Àldres sexualitet och sexuella behov inom sÀrskilda boendeformer

Det senaste Ă„rtiondet har inneburit stora förĂ€ndringar för homosexuella nĂ€r det gĂ€ller lagar och förordningar. Bland annat Ă€r rĂ€tten till att bli förĂ€ldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par vĂ€ljer dĂ€rför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravĂ„rden och förlossning. SammanstĂ€llningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, BekrĂ€ftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrĂ„n Imogene Kings omvĂ„rdnadsteori.

Bankers informationsbehov vid kreditgivning till smÄ privata företag : Hur K2-regelverket kommer pÄverka beslutsprocessen

Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rÀtt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ sin egen professionalitet. Fokus riktas pÄ fritidspedagogernas egen syn pÄ deras centrala fÀrdigheter och kunskaper, hur de tror att lÀrarnas och förÀldrarnas syn Àr pÄ dem, hur fritidspedagogerna sjÀlva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation pÄverkar deras yrkesroll. Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Den gula armén och dess svenska hjÀltar : förestÀllda gemenskaper och nationalism i krönikörernas bevakning av fotbolls-VM

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvĂ€llstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehĂ„ller spĂ„r av nationalism. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, förestĂ€llda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad bestĂ„r av en typ av vĂ€rnande om det svenska och till och med nationalism som pĂ„ andra platser i samhĂ€llet skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmĂ€n och tyskar för att stĂ€rka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, Ă€r vanligt förekommande.

LĂ€rares resonemang kring lĂ€rande : Åtta grundskolelĂ€rares resonemang kring hur de skapar förutsĂ€ttningar för lĂ€rande dĂ„ elever med utvecklingsstörning ingĂ„r i grundskolegruppen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

Automatiserad klassificiering av elnÀtsstörningar

AnvÀndandet av elektronisk utrustning stÀller ökade krav pÄ stabila kraftdistributionssystem. EnspÀnningsdipp pÄ 100 ms kan i vissa industrier leda till förluster pÄ flera miljoner. Ett projekt [5]frÄn 2004 berÀknade industrins kostnader för vissa typer av dippar och avbrott i Sverige till mellan1-1,5 miljarder kronor per Är. För att felsöka och för att förebygga fel finns dÀrför ett behov av attstudera störningar pÄ elnÀtet.MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att genom litteraturstudier undersöka klassificering avelnÀtsstörningar och att implementera nÄgot av den inhÀmtade kunskapen. Rapporten ska ge enöverblick över omrÄdet klassificering av dippar.Arbetet har utförts pÄ Metrum Sweden AB.

Ett motiverande klassrum : en undersökning av hur den fysiska klassrumsmiljön kan pÄverka elevers motivation 

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrÀmjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att fÄ svar pÄ denna frÄga intervjuades Ätta lÀrare i Ärskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan pÄverka elevers motivation. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Studien visar att lÀrarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor pÄverkan pÄ elevernas motivation och lust att lÀra. I intervjuerna framhöll alla lÀrare att den fysiska miljön pÄverkar eleverna pÄ ett eller annat sÀtt. Flera av lÀrarna betonade vikten av att eleverna trivs och kÀnner sig vÀlkomna i klassrummet.

Förskolans kvalitetsredovisning - Ett verktyg i det pedagogiska arbetet

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns ocksÄ för att ta reda pÄ hur förskolans kvalitetsredovisning anvÀnds som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser pÄ dess vÀrde. FrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilka sÀtt Àr kvalitetsredovisningen ett vÀrdefullt dokument för att uppnÄ en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvÀrderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjÀlp av enkÀtundersökning nÀr det gÀller pedagoger i förskolan och öppen intervju nÀr det gÀller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, dÄ avsikten Àr att fÄ fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

En strid om verkligheten: rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna med mental ohÀlsa i Burlövs Kommun

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar pÄ frÄgan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanstÀllda som Àr lÄngtidssjukskrivna pÄ grund av mental ohÀlsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras dÀrför som ett projekt dÀr de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjÀlp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar pÄ brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror pÄ en ojÀmnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn pÄ sjukskrivning, mental ohÀlsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever dÀrför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gÀller detta de sjukskrivna sjÀlva som kÀnner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvÀrrar och försvÄrar deras aktiva vÀg tillbaka till arbete och lÄngsiktig hÀlsa..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->