Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Det nuvarande kommunikationsprotokollet pÄ Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och anvÀnds idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nÀstan 40 Är gamla protokollet rÀcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke pÄ Internets explosionsartade tillvÀxt har en global adressbrist uppkommit i dagens vÀrld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav stÀlls pÄ fler IP-adresser samt en förbÀttrad sÀkerhet. Vi stÄr idag inför en stegvis övergÄng till det nya protokollet pÄ Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda sÀkerhetsfunktioner samt andra fördelar.

Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet Àr utfört Ät inkassobyrÄn Exactor International Debt Collection frÄn Mariestad. Bakgrunden till projektet Àr att Exactor behöver en programvara för att hÄlla ordning pÄ de inkassoÀrenden som de har. En programvara som passar deras sÀtt att arbeta.I programmet finns det möjlighet för anvÀndaren att registrera Àrenden som var och en innehÄller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gÀldenÀrer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett Àrende.Uppsatsen beskriver hur programmet Àr konstruerat och hur det fungerar.

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstÄr dÄ flera sinussignaler av slumpmÀssiga frekvenser adderas. Det som efterstrÀvas Àr en signal innehÄllande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehÄller en lÄg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts bÄde i teoretiska utvÀrderingar samt i en hÄrdvaruimplementation. Resultaten visar pÄ att det inte finns nÄgon enkel lösning pÄ problemet, men att en kombination av metoder kan anvÀndas för att fÄ en förbÀttring av signalens Crestfaktor.

Idén till uppsatsen uppstod efter att ha lÀst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom Àmnet logistiskt förÀndringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ÀmnesomrÄdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fÄnga logistikförÀndringarnas komplexa natur.Syftet med uppsatsen var att med utgÄngspunkt frÄn befintlig forskning inom omrÄdet för logistiskt förÀndringsarbete och supply chain management, utvÀrdera och analysera logistiskt förÀndringsarbete i tvÄ företag. UtifrÄn befintliga teorier sammanstÀllde vi en övergripande syntes med syfte att visa vÄr tolkning av hur logistiskt förÀndringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansÄgs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i tvÄ företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förÀndringsarbetet.Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hÀnsyn till flera dimensioner i förÀndringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap..

Denna kandidatuppsats syftar till att utvÀrdera en i sammanhanget ny modell för vÀrdering av optioner. Modellen gÄr under namnet SABR och har enligt flera bedömare tagit en position som branschstandard inom vissa omrÄden. Flera forskningsrapporter har presenterats i vilka modellen analyseras matematiskt och tillÀmpas pÄ specifika marknader. I denna uppsats anvÀnds data frÄn Chicago Board of Exchange, mer specifikt optionen pÄ S&P 500 index. TillÀmpningen grundas pÄ en kalibrering (regression) av vissa parametrar.

Begreppet jÀmstÀlldhetskonsult myntades 1993 och konsulten nÀmns ofta som en viktig aktör i litteratur om jÀmstÀlldhetsarbete. DÀremot finns i princip ingen forskning i Àmnet. I denna uppsats visar vi pÄ jÀmstÀlldhetskonsultens roll och funktion i organisationers jÀmstÀlldhetsarbete samt ger förklaringar till branschens uppkomst och tillvÀxt. Genom frÀmst intervjuer med flera jÀmstÀlldhetskonsulter har vi funnit att konsultens tjÀnster efterfrÄgas i inledningsfasen av organisationers jÀmstÀlldhetsarbete, men att detta ofta utvecklas till ett lÀngre samarbete. JÀmstÀlldhetskonsulten kan ta flera roller.

År 2003 frĂ„ngick socialnĂ€mnden och socialförvaltningen i LuleĂ„ kommun den traditionella styrningen, som baserades pĂ„ finansiella mĂ„l, och började istĂ€llet tillĂ€mpa balanserat styrkort, som Ă€ven innefattar ickefinansiella perspektiv. FörvĂ€ntningar pĂ„ vilka effekter som skulle uppstĂ„ i och med det balanserade styrkortet dokumenterades i en studie av Nilsson (2005). Han kom fram till att förvĂ€ntningarna hos tjĂ€nstemĂ€n och politiker var höga medan de verksamhetsnĂ€ra aktörerna hade lĂ€gre förvĂ€ntningar. Syftet med vĂ„r studie var att: kartlĂ€gga och jĂ€mföra aktörers upplevda och förvĂ€ntade effekter pĂ„ balanserat styrkort inom en kommunal nĂ€mnd/förvaltning. För att besvara syftet sĂ„ valde vi att göra en fallstudie inom LuleĂ„ kommuns socialnĂ€mnd/förvaltning och vi samlade in empiri genom personliga intervjuer med sex stycken aktörer, pĂ„ politiker-, tjĂ€nstemanna- och verksamhetsnivĂ„.

I detta arbete har en undersökning genomförts angÄende hur spÄrbarhet upprÀtthÄlls vid anvÀndning av anvÀndarfall. Rapporten behandlar spÄrbarhet och anvÀndarfall separat för att belysa viktiga fakta inom bÄda omrÄdena. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur olika tillvÀgagÄngssÀtt för att representera anvÀndarfall upprÀtthöll spÄrbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemomrÄdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spÄrbarhet, vilka sedan lÄg till underlag för identifiering av spÄrbarhet i anvÀndarfall.

Syftet med denna undersökning Àr att ta del av nÄgra lÀrares syn pÄ ledarskap och ledarskapets förhÄllande till gruppen och hur de sjÀlva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr sex lÀrare intervjuades. Det framkom att lÀrarna tÀnker olika mycket pÄ sitt ledarskap och hur deras ledarskap pÄverkar elevgruppen. NÄgot som alla var överens om var att det inte Àr nÄgon lÀtt uppgift att leda en grupp med fleraskilda individer och att det krÀvs flera olika ledarroller för att tillmötesgÄ alla. Undersökningen visar att lÀrarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskapresulterade i Ätta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för lÀraren som ledare.

Syftet med denna studie Àr att studera pÄ vilket sÀtt modellen Learning Study kan anvÀndas i gymnasiesÀrskolan. Med utgÄngspunkt i variationsteorin Àmnar vi studera hur vi med lÀrandeobjektet mÄttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsÀttningen generell utvecklingsstörning att anvÀnda den i praktiken. För vÄr datainsamling vÀljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod Àr att den öppnar upp ett mönster för variation som hjÀlper eleverna att lÀra sig mÄttsatsen. Den underlÀttar för eleverna att förstÄ de generella principerna kring anvÀndandet av den, det vill sÀga att mÄtten har olika storlek.

Pengar i sjön. MÄnga av landsbygdsprojekten lever inte vidare. Saluhall i Hjo och spökturism kring Lidköping. EU betalar ut flera miljoner till tÀnkbara projekt pÄ landsbygden. Men hÀlften av dem blir inte av..

I det offentliga stadsrummet finns en stor mÀngd reklam som visar avklÀda kvinnokroppar och som ofta anspelar pÄ sexualitet. Detta kallas för det offentliga rummets sexualisering och Àr en frÄga som skÀr mellan omrÄdena politik, juridik och nÀringsliv och frÄgan har debatterats under flera Ärtionden. Denna uppsats Àmnar undersöka hur individer upplever och förhÄller sig till reklamens framstÀllning av kroppen, hur stadsrummet upplevs som en följd av reklamen och pÄ vilket sÀtt det sexualiserade offentliga rummet förstÄs ur ett maktperspektiv. För att studera detta har metoderna livsvÀrldsintervju, promenadintervju och fotoelicitering kombinerats. Av undersökningens resultat framkom det att reklamen uppfattas framstÀlla en synnerligen homogen kropp ? nÄgot som studiens respondenter upplevde som negativt dÄ de stÀndigt behövde förhÄlla sig till detta ideal.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att anvÀndandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har nÄgon fysiologisk effekt. FrÄgor vi stÀllde oss var i vilka situationer hunden anvÀnds som medel, vilka mÀtmetoder som har anvÀnts, vilka fysiologiska effekter som uppmÀtts, vilka ytterligare effekter som uppmÀtts samt hur hunden kan anvÀndas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrÄn kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, Äterstod 11 artiklar av kvantitativ karaktÀr som analyserades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar. Genom kritisk granskning och sammanstÀllning av litteraturen skapades en syntes frÄn tidigare genomförda empiriska studier.

Operabyggnaden placeras lÀngst ut pÄ piren och tar hela dess udde i ansprÄk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept krÀver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skÀrs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stÄlkonstruktion som pÄ vissa stÀllen fungerar som ett orangeri medan den pÄ andra stÀllen Àr en öppen pergolastruktur. VÀxtligheten anvÀnds som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och sÄvÀl personal som besökare rör sig pÄ gÄngar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, pÄ olika nivÄer. En önskan med uppdelningen i flera volymer Àr dels för att fÄ in ljus pÄ ett vackert sÀtt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt Àven för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.