Aktiv funktionalitet efterfrÄgas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns Àven anvÀndningsomrÄden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera hÀndelser, vilka skall initiera nÄgon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt hÀndelsedetektering kan erhÄllas med hjÀlp av Jini. Jini Àr en utbyggnad av Java och har bland annat en hÀndelsemekanism.

De flesta som lÀmnar grundskolan vÀljer ett gymnasieprogram i fortsÀttningen. En liten andel av dem vÀljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever Àr att belysa den oro som vi yrkeslÀrare pÄ Gislaveds Gymnasium liksom företagarna kÀnner nÀr det gÀller brist pÄ kompetent personal. Signalerna som vi fÄr pekar pÄ att företagen gÄr till mötes en framtid som kan innebÀra minskad tillgÄng till utbildad arbetskraft. SvÄrigheterna att fÄ flera duktiga elever att söka IP Äterspeglas i bristen pÄ duktiga yrkesutövare inom omrÄden som plÄt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

Denna uppsats handlar om tv-spelsrecensionen som textgenre. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka hur ett antal aspekter av sprÄket utvecklasmellan 1996 och 2005 och jag utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar:1. Hur ser de utvalda aspekterna pÄ sprÄket ut i texterna?2. Hur kan resultaten förklaras?Tre hypoteser stÀlldes upp innan arbetets början.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete dÄ de mister en förÀlder och att barnen inte fÄr bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet fÄr bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte Àr att beskriva barns upplevelser av att förlora en förÀlder. Studien Àr en litteraturstudie gjord pÄ tvÄ böcker dÀr barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förÀlder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehÄllsanalys.

Antalet besökare pÄ svenska kommuners webbsajter bestod Är 2005 av drygt 60 procent av internetanvÀndarna i Sverige. Sedan dess har anvÀndandarna ökat precis som medellivslÀngden i Sverige ocksÄ har ökat, under 2013 översteg medellivslÀngden 80 Är för första gÄngen hos mÀn. Med en högre Älder ökar risken för olika funktionshinder och idag Àr det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i Ätanke.Idag erbjuder sÄ gott som alla svenska kommuner e-tjÀnster dÀr medborgarna kan utföra sina Àrenden pÄ ett enklare, snabbare och sjÀlvstÀndigt sÀtt nÀr de sjÀlva vill. Flera kommunsajter har bÄde hög och bred tillgÀnglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgÀngligheten markant pÄ en kommuns startsida frÄn den tillgÀnglighet som man finner pÄ den del av webbplatsen som innehÄller kommunens e-tjÀnster.

Forskning angÄende styrsystem inom evolutionÀr robotik fokuserar ofta pÄ vad som gÄr att utrÀtta med sjÀlvlÀrda styrsystem, men inte vad beteendebaserade styrsystem klarar av. I detta projekt utförs systematiska tester för att jÀmföra beteendebaserade och sjÀlvlÀrda styrsystem inom evolutionÀr robotik. BenÀmningen beteendebaserade styrsystem anvÀnds för styrsystem som bestÄr av flera underliggande moduler, dÀr robotens övergrippande beteende Àr uppdelat i flera moduler och dÀr respektive modul har ansvar för ett specifikt beteende eller funktion. SjÀlvlÀrt styrsystem referar i detta sammanhang till styrsystem som inte explicit bestÄr av moduler som har Ästakommits eller bestÀmts i förvÀg.FrÄn resultaten framgÄr det att bÄde sjÀlvlÀrda och beteendebaserade styrsystem klarar av att lösa problemen de stÀlls inför. För beteendebaserade styrsystem krÀvs dock större ansvar frÄn experimentatorn, vars inflytande ökar pÄ grund av att det Àr flera moduler som skall skapas och koordineras.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lÀmpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har anvÀnts flitigt inom vetenskapliga omrÄden, frÀmst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken anvÀnds nu inom flera olika omrÄden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den hÀr rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lÀmpar sig för realtidsapplikationer. OmrÄdet behandlas dels teoretiskt, men Àven praktiskt dÄ en implementering av Marching Cubes gjordes för att genomföra nÄgra tester för att se hur prestandan pÄverkades. Av testerna framkom det tydligt att algoritmen lÀmpar sig vÀl för realtidsapplikationer och dagens grafikkort.

Denna studie undersöker vilka arbetssÀtt skolor anvÀnder för att vÀnda frÄnvaro till nÀrvaro för att skapa förutsÀttningar för elevens lÀrande.  Det övergripande syftet med studien Àr att kartlÀgga skolors arbete och processer med att fÄ elever med lÄngvarig frÄnvaro att bryta mönstret och Äter bli delaktiga i skolans undervisning. Teoretisk ram för studien utgörs av den relationella specialpedagogikens brÀnnpunkt som har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsÀtt. Informationen samlades in via analys av elevdokumentation, rutiner och handlingsplaner vid frÄnvaro samt genom halvstrukturerade intervjuer med företrÀdare för  elevhÀlsoteamen vid fyra skolor i tvÄ kommuner. Undersökningens slutsatser handlar i stort om betydelsen av fungerande relationer pÄ flera nivÄer, anpassning av kraven till elevens förmÄga, ett lÄngsiktigt arbete och frÄnvarorutiner. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleven görs delaktig och samarbetets betydelse som framgÄngsfaktorer..

Syfte med denna studie har varit att studera relationen mellan motivation och portfolio, bÄde digital och pappersbaserad. Samt att studera huruvida den ena metoden Àr mer motiverande för eleverna Àn den andra och hur relationen ser ut mellan portfolio och nÄgra av de sex utvalda motivationsteorierna som redogörs för i uppsatsen.Den metod som har anvÀnts i denna uppsats Àr forskningskonsumtion vilket innebÀr att resultatet Àr baserat pÄ tidigare forskning inom de omrÄden som berörs i denna uppsats, det vill sÀga motivation och portfolio. UtifrÄn dessa artiklar samt ytterligare litteratur har sedan en analys och diskussion gjorts för att undersöka relationen.Resultat som framkom i undersökningen visade att portfolio har en motiverande effekt för eleverna, framförallt den digitala portfolion, detta dÄ den har flera tekniska fördelar jÀmfört med den pappersbaserade portfolion. Det framkom Àven att elevernas motivation i samband med portfolioarbetet visade en tydlig koppling till motivationsteorierna som tas upp i uppsatsen.Mina slutsatser av denna uppsats Àr att framförallt den digitala portfolion Àr en gynnsam metod att anvÀnda för att elevernas motivation ska öka. Dock bör teknologin i den digitala portfolion fortsÀtta utvecklas för att minska risken för tekniska problem.

Antalet besökare pÄ svenska kommuners webbsajter bestod Är 2005 av drygt 60 procent av internetanvÀndarna i Sverige. Sedan dess har anvÀndandarna ökat precis som medellivslÀngden i Sverige ocksÄ har ökat, under 2013 översteg medellivslÀngden 80 Är för första gÄngen hos mÀn. Med en högre Älder ökar risken för olika funktionshinder och idag Àr det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i Ätanke.Idag erbjuder sÄ gott som alla svenska kommuner e-tjÀnster dÀr medborgarna kan utföra sina Àrenden pÄ ett enklare, snabbare och sjÀlvstÀndigt sÀtt nÀr de sjÀlva vill. Flera kommunsajter har bÄde hög och bred tillgÀnglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgÀngligheten markant pÄ en kommuns startsida frÄn den tillgÀnglighet som man finner pÄ den del av webbplatsen som innehÄller kommunens e-tjÀnster.

Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.

Det rÄder en viss komplexitet i Àmnet idrott och hÀlsa gÀllande betyg och bedömning. LÀrare tycks ha olika synsÀtt pÄ vilka mÄl och vilka kunskaper som Àr viktiga att anvÀnda för att grunda ett betyg. VÄrt syfte Àr att utforska hur lÀrare i idrott och hÀlsa gÄr tillvÀga i sin bedömning och betygssÀttning av elever, vilka metoder lÀrarna anvÀnder och hur de förhÄller sig till Skolverkets riktlinjer. Metoden Àr en samtalsintervju med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, alla verksamma i grundskolans senare Är. Respondenternas svar resulterade i att alla anvÀnder sig av dokumentation, sÄsom bedömningsmatriser och idrottsjournaler.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.

Genom att nya system testas i allt högre tempo kan det lÀmpliga testverktyget underlÀtta testarbetet. Styrkan med testverktyg Àr att den hÄller behövd funktionalitet pÄ en plats. Flera verktyg stödjer automatisering av manuella tester..

AbstractDen hÀr uppsatsen behandlar lÀxor, frÀmst lÀxornas inflytande pÄ elevernas fritid och dÀrmed deras livsvillkor. Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ undersökning med en enkÀt som elever i Ärskurs sju och Ärskurs nio besvarar. Syftet Àr att beskriva elevers lÀxarbete, elevers attityder till lÀxor och konsekvenser med ett utvecklat lÀxsystem vad gÀller skolans undervisning i stort. Flera frÄgor behandlas och resultaten visar pÄ att den oreglerade arbetstiden som lÀxorna medför Àr olika lÄng, och att den pÄverkar ungdomarna pÄ olika sÀtt. En konsekvens som gÄr att se Àr att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland lÀxorna.