Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som syftar till att undersöka en grupp förskollÀrares och en logopeds tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. I studien stÀlls frÄgor om förskollÀrarnas och logopedens tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Vidare undersöks respondenternas syn pÄ modersmÄlstrÀning, att arbeta integrerat med flersprÄkig personal, samt deras tankar bakom strategierna för deras metodval i arbetet med barn som har flera sprÄk och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex förskollÀrare och en intervju med en logoped. Resultatet visar att flersprÄkighet ses bÄde som en resurs och som ett hinder av förskollÀrarna.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Denna uppsats beskriver arbetet med min examenskonsert. Som jazzsÄngerska, harpist, kompositör och arrangör (och Àven under arbetets gÄng administratör för projektet) beskriver jag hur jag upplever det vara att axla flera roller samtidigt. Konserten hölls pÄ University of North Texas, Denton TX, Februari 2015 och jag framförde enbart egenkomponerad musik..

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

I historikern Queckfeldts doktorsavhandling nÀmns Palmes sÄ kallade GÀvle-tal vid flera tillfÀllen, vilket inte alls Àr mÀrkligt: "massmedierna uppmÀrksammade talet...Vietnam hade plötsligt...blivit ett slagtrÀ i den svenska inrikespolitiska debatten". Inget utav detta hittades i NyDag eller Arbetaren. Talet varken förÀndrade eller ens uppmÀrksammades sÀrskilt mycket. Men skillnaderna mellan tidningarna, gÀllande flera fÀlt, har blivit ledstjÀrnan för analysen.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Det nuvarande Internetprotokollet (IPv4) utvecklades under tidigt 70-tal och har sedandess införande kommit och bli det dominerande protokollet för adresshantering. Vid dess skapelse sÄ fanns det betydligt mindre enheter som behövde kommunicera med varandra. Idag sÄ finns det betydligt fler enheter som behöver kommunicera och IPv4 klarar dÄ inte av att hantera de krav som stÀlls. IPv4:s uppföljare IPv6 (IPng) stÄr dock redo för att ta över facklan som det dominerande Internetprotokollet. Rapporten fokuserar pÄ Skaraborgs kommuner och hur deras status för Ipv6 implementationen.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra nÄgra stycken verksamma lÀrares tankar kring individualisering i praktiken utifrÄn frÄgorna vad? hur? och varför? För att fÄ fram de resultat som ligger till grund för vÄr studie har vi ur bekvÀmlighetsurval intervjuat tio lÀrare pÄ olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lÀrarna menar att det Àr deras uppdrag utifrÄn lÀroplanen att individanpassa och flera av lÀrarna menade att de Àven gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrÄn de intervjuer vi gjorde var att lÀrarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivÄer som finns. Vi fick Àven se hur svÄrt flera lÀrare tycker det Àr med att individanpassa, dÄ tiden inte rÀcker till. I vÄr studie kunde vi i vÄra resultat se att lÀrarnas syn pÄ individualisering och arbetet med individanpassningen stÀmmer tÀmligen vÀl överens med det vi fann i vÄr forskningsbakgrund.  .

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur det Àr att vara kvinna och Àga och driva ett företag som har flera anstÀllda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anstÀllda dÄ jag tidigare inte funnit nÄgon forskning pÄ det omrÄdet samt för att de flesta kvinnliga företagare Àr soloföretagare, vilket betyder att de inte har nÄgra anstÀllda och företaget rÀknas som levebrödsföretag.För att fÄ fram den kunskap som jag efterstrÀvade har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer dÄ jag samlade in mitt empiriska material. DÄ jag sedan analyserade detta material har jag anvÀnt mig av de analysmetoder som anvÀnds inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar dÄ efterfrÄgan vÀxer.Kvinnliga företagare har ocksÄ tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan Àven hindra att företaget vÀxer..