Något som alltid uppmärksammas i media och hos allmänhet är då polisen brukat sitt skjutvapen i tjänsten. Vi uppmärksammade att svensk polis rätt att använda skjutvapen skiljer sig från sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta närmare på detta. Det vi reagerade på var att det som reglerar polisens rätt att använda skjutvapen i Sverige är väldigt gammalt i jämförelse med den finska motsvarigheten som ständigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka är vad som reglerar polisens rätt att skjuta samt hur skjutvapenanvändningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa båda länder. Vi har gjort en sammanställning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gäller skjutvapenanvändning.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur finländarna upplever bastubadandets påverkan på livskvaliteten. Frågeställning är hur upplever finländaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet påverkar deras hälsa med tonvikt på livskvalitet? Finlands befolkning är ca. 5,1 miljoner invånare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). Finländaren badar bastu i medeltal 1-2 gånger i veckan.

Denna studie behandlar ämnet åldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga åldrar till Sverige på 1940- talet. Då krigets intensitet i Finland kom att växla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan länderna med en eller ett par års intervaller. Detta påverkade av förklarliga skäl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om huruvida gruppen åldrande finska krigsbarn är i behov av särskilda insatser eller särskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgår ifrån en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktär. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects.

Studiens syfte är att undersöka kunskaperna i plangeometri hos elever på samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen.  Elevernas kunskaper kartläggs med ett kunskapstest, och detta kunskapstest genomförs även i två gymnasieklasser i Finland. De finska eleverna inkluderas för att bidra med ett internationellt perspektiv på de svenska elevernas resultat. Elevsvaren bedöms med hjälp av van Hieles teori om kunskapsutveckling. Resultaten visar att eleverna klarar av att utföra de beräkningarna som krävs, men att det saknas en djupare förståelse för geometri, speciellt inom området area. Jämförelsen mellan de finska och de svenska eleverna visar att det inte finns någon större skillnad mellan eleverna. .

Syftet med studien är att genom simulerade observationer och intervjuer med Finska romer, skapa en förståelse för hur samhället bemöter finsk romska kvinnor. Avsikten är att se om omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor i det vardagliga livet och om bemötandet skiljer sig mellan homogena och mångkulturella områden. Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk metodstrategi. Som teoretiska utgångspunkter för denna studie har tre teorier valts: Paulina de los Reyel och Masoud Kamalis teori om den strukturella diskrimineringen av de andra, Erving Goffmans teori om stigma och Howard Beckers stämplingsteori. Dessa tre teorier visar hur omgivningens bemötande påverkar finsk romska kvinnor och om skillnader finns mellan homogena och mångkulturella områden.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna.

This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today?s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden?s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities..

Tiggeri är ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vår studie var att undersöka vilka föreställningar om tiggeri som fenomen som fanns på det sociala arbetets fält. Utgångspunkten i vår uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utländska EU-medborgare som tigger. Våra frågeställningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna är och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg är ett problem och hur det i så fall bör åtgärdas. Vi ville också förstå vad som ligger bakom föreställningarna om tiggeri och hur föreställningarna påverkar arbetet på fältet.

Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

The aim of this study has been to examine how a few members of the Finnish and non- Scandinavian Romani subgroups experience their own, and their groups, situation on the Housing- and Labour Market. We´ve studied our respondents? experiences of discrimination, which difficulties they think there are, what strategies can be used to deal with these difficulties and also their own ideas on how to improve the situation for the Romani people in the Swedish society. This has been done by six individual structured interviews which have been analyzed with concepts from Symbolic Interactionism, including Goffman?s Dramaturgical Role Theory, definition of Stigma and Kelly?s theory of Personal Constructions.

Den svenska något begränsade artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför.Undersökningen behandlade två områden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för artilleriets användande.

Förevarande kvalitativa studie hade som syfte att få fördjupade kunskaper om hur det kan upplevas att komma som ensamt flyktingbarn till ett okänt land, samt hur man idag som vuxen ser tillbaka på dessa upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av meningskategorisering i en hermeneutisk ansats och grundade sig på halvstrukturerade intervjuer med fyra finska krigsbarn vilka idag uppnått pensionsålder. Resultatet visade skilda upplevelser vilka kan förstås genom olika bemötanden från fosterfamiljernas sida, hemförhållanden, ålder vid tiden för separation från föräldrarna, vistelsetid i det nya landet eller kontakt med biologiska föräldrar. Upplevelserna förefaller ha verkat traumatiserande för den enskilde individen vilket lett till konsekvenser i vuxen ålder. Koncentrationssvårigheter, separationsångest, rädslor, svårigheter att lita på andra och dålig självkänsla är några av följderna men även positiva konsekvenser såsom anpassningsförmåga, har nämnts i intervjuerna.

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.