Organisationskulturen är en stabiliserande struktur i ett företag. Denna är till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen så att osäkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation är att det då framträder kulturella mönster, som kan ge förståelse för hur kulturen påverkar beslut. Hur gruppen hanterar svårigheter, t ex sammanslagningar och nedläggningar, påverkar direkt gruppens normer och den framväxande kulturen. Syftet med projektet är att utröna hur organisationskulturen påverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsättningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

SAMMANFATTNING En betydande del av den svenska nötkreaturspopulationen finns i kustnära områden. Enligt gammal hävd och av praktiska skäl tillåts boskap på perifert belägna marker släcka törsten i de vattendrag som finns att tillgå på betet och längs Östersjökusten dricker djuren havsvatten då färskvatten ofta är en bristvara. Algblomningar med toxinbildande cyanobakterier uppträder varje sommar i Östersjön liksom i många åar och insjöar. Temperatur, solinstrålning och väderförhållanden styr omfattningen av blomningarna. Egentliga Östersjön, inräknat Finska viken, Ålands hav och Skärgårdshavet tillhör de mest utsatta områdena när det gäller massförekomst av cyanobakterier.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård.

Marknaden för skogsprodukter i västvärlden kännetecknas av en överetablering. Uppkomsten av detta beror till stor del på att under den senaste tiden har förbättrade produktionstekniska lösningar lett till ökad produktionskapacitet, en ökning som varit större än marknadens utveckling, samt även en hårdare konkurrens från andra delar av världen. Stora Enso Packaging Boards, som är en del av den svensk-finska skogindustrikoncernen Stora Enso, har påverkats likt övriga företag inom industrin. Vid Skoghalls bruk i Värmland tillverkas kartong, både vätskekartong och kartong för torra varor. Den kartong som används för torra varor går under namnet Coated Kraft Back, men benämns vanligtvis enbart som CKB.

Det svenska samhället blir alltmer ett mångkulturellt samhälle med nya krav på sjukvården och dess personal. Sjuksköterskor möter patienter med en annan kulturell bakgrund, kunskap och förståelse. Hur kulturell bakgrund påverkar förväntningar och vårdresultat blir därför viktig. Syftet med studien är att beskriva faktorer som är viktiga för att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som är invandrare och vårdas inom den transkulturella vården. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapligt granskade kvalitativa artiklar och en avhandling.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.

Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet.