I den krigsvetenskapliga forskningen utgör offensiv och defensiv etablerade begrepp. Defensiven beskrivs regelmässigt som den starkare formen av krigföring, men endast som ett alternativ intill dess att offensiv är möjlig. För att nå ett avgörande måste en offensiv genomföras. Denna syn återspeglas i flertalet av dagens doktriner. Problemet utgörs av att denna teoretiska grund kan synas orealistisk för många stater med begränsade militära resurser.

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige.

En typ av medborgardialoger som visat sig populär för att låta samhällsgrupper som annars får svårt att göra sig hörda i samhällsdebatten komma till tals är olika typer av råd och samråd. Rätten till samråd är i många fall även lagstadgat för dessa grupper och i många fall lyfts intresseorganisationer fram som nyckelaktörer i samrådsförfarandet, vilket gör att samrådsförfarandet mer uppvisar korporativistiska än pluralistiska drag. Baserat på dessa utgångspunkter ämnar denna uppsats undersöka hur samrådsförfarandet kan förstås som demokratisk praktik och vilka förutsättningar samrådsförfarandet har att uppnå legitimitet i medborgarnas ögon. Studien inriktar sig på samrådsförfarandets utfall i fallet finskspråkig förvaltning i svenska kommuner enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och identifieringen av faktorer som påverkar hur det finska förvaltningsområdets samrådsgrupper arbetar och får genomslag. Studien baseras på kommunala dokument som handlingsplaner och reglementen för samråden i det finska förvaltningsområdet för att kunna ge en inblick i processens transparens och få en inblick i vad kommunerna själva valt att belysa och lägga tyngd på.

The aim of this paper was to investigate how 40 typical speakerswith Finnish accent, aged 65-84 years, performed in speech assessmentthrough Dysartribedömningen, a Swedish dysarthria assessment instrument.Their results were compared with results of a matched Swedish nativespeaking reference group. Both groups were assessed in areas offunction/structure, prosody/intelligibility and through a survey oncommunication. Results indicated that the performances of the Finnishparticipant group were estimated as more deviant than the Swedish,considering all areas. The Finnish participants were deviant in articulationand they had a significantly lower speech rate in reading. They also hadsignificantly lower scores in intelligibility compared to the reference group.The results of the survey of communication showed that the Finnishparticipants estimated their levels of activity and participation to besignificantly more limited compared to the reference group.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra hur klassrumsundervisning bedrivs i två svenska och två finska skolor för att finna möjliga förklaringar till PISA-undersökningens resultat (Programme for International Student Assessment). Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställning: Hur och till vad utnyttjas lektionstiden till? Hur upplevs det allmänna klassrumsklimatet? Hur ser ledarskapet i klassrummet ut?MetodDe metoder som använts i studien är löpande och på förhand kategoriserade observationer och kvalitativa intervjuer. Totalt har 24 klassrumsobservationer, tio lärarintervjuer och två intervjuer med rektorer genomförts vid två högstadieskolor i Storstockholm och vid två högstadieskolor i Helsingfors. Det som observerades var; lektionsinnehållet och tiden lagd på olika moment, elevernas självständighet, det disciplinära klimatet och relationen mellan lärare och elev samt klassrumsklimatet.

Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna.

Axiomet lokal överlägsenhet har en särställning i svensk armétaktik. Det är utifrån lokal överlägsenhet gårdagens, dagens och morgondagens militära chefer utbildas. Det är också enligt lokal överlägsenhet morgondagens strider är tänkta att föras. Nu när hotbilden från en kvalificerad, reguljär motståndare genomgår en rennäsans undersöks därför den svenska taktikens grunder i den här studien. Dessa grunder har tydligt influerats av  de finska krigserfarenheterna från krigen 1939-1944 och det är först efter andra världskriget axiomet lokal överlägsenhet dyker upp i svenska reglementen. Analysen har gjorts genom en fallstudie på tre taktiska nivåer, utifrån tre olika stridssätt och på tre olika finska strider under fortsättningskriget.

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad..

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilken roll inkubatorer har vad avser att underlätta startandet av unga teknikbolag (NTBFs) samt understödja deras tillväxt. Genomförandet av undersökningen sker genom att partiellt replikera tillvägagångssättet av en undersökning som under 2004 utfördes i Finland. Undersökningens ansats bygger på såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Uppsatsens huvudsakliga teori utgörs av undersökningens finska förlaga. Empirin består av telefonintervjuer med 18 företrädare för NTBFs verksamma i svenska inkubatorer.

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.