Värdetransportrånen i Sverige ligger på ett rån i veckan. Finland har endast haft fyra rån mot värdetransporter på en sexårsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstå vad som skiljer mellan Sverige och Finland gällande värdetransportrån. Vi tittar på om problemet ligger i skillnader gällande lagstiftning och straffsatser. Man se att påföljden för rån och grovt rån inte skiljer mycket mellan länderna.

SAMMANFATTNINGLärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet ställer jag följande frågor:Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån undervisningsform, självbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Jag undersöker aktiekurser i samband med utdelning i syfte att få reda på om aktiepriserna har fallit mindre i Sverige jämfört med Finland samt om aktiepriserna i dessa länder påverkats av kortsiktiga investerare. Studien omfattar data från små börsbolag i Stockholms- och Helsingforsbörserna under åren 2002-2004. Jag använder den så kallade ex-dividend-dag-metoden för att mäta det relativa aktieprisfallet samt regressionsmodellen för att studera kortsiktiga investerares påverkan på aktiepriserna under utdelningsperioden.Resultaten visar att det relativa aktieprisfallet var högre bland de finska aktierna under studiens tidsram, vilket sannolikt berodde på frånvaron av utdelningsskatten i Finland. De kortsiktiga investerarna verkar inte påverka den svenska aktiemarknaden och endast svagt stöd fås för deras påverkan på de finska aktiepriserna..

Aim: The aim of this study is to describe which messages and by which rhetorical means were communicated in political TV-advertisement in Finland and Sweden. The study also aims to analyze how the rhetorical choices were influenced by the political and social context in these countries.Material: Two TV-commercials from the latest parliamentary elections in each country were chosen. The leading left-wing and right-wing parties were chosen from each country.Theoretical perspective: This study is based on theories on political parties? vote maximization and the development of the modern electoral campaign.Methodology: The method used in this study is rhetorical analysis.Results: All commercials had similar themes and were characterized by a low level of conflict. This is related to the common Nordic context in the two countries.

This document presents calculations of adjusted GDP based on satellite household accounts for the year 2001 with the purpose to compare adjusted and official GDP for Sweden, Germany, Estonia and Finland. Household production in each country is estimated using time use survey data from Eurostat and a monetary value is estimated using average wage (after taxes) for each country. The results indicate that the value of household production using this methodology increases GDP with between 42% (Finland) and 55% (Germany) compared to official GDP statistics. A comparison of GDP/capita between the countries included in the study shows that the GDP/capita in Germany increases more that the other countries due to the relatively high proportion of time used for household production (mainly German women) combined with a high average wage. In fact, the results show that Germany has higher adjusted GDP/capita than both Finland and Sweden (but Germany has lower GDP per capita when official statistics is used for the comparison).

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

Av alla skolbarn i världen har 90 % någon gång haft karies. World Health Organisation har upprättat mål för att minska karies. År 2000 skulle 12- åringarna inte överstiga DMFT 3 och år 2020 ska 80 % av världens alla 6-åringar vara kariesfria. Syftet med denna studie var att beskriva kariesförekomsten hos barn i åldern 3-19 år med invandrarbakgrund i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Den här uppsatsen är en statistisk jämförelse mellan valresultat och arbetslöshet både över tid och mellan kommuner över två val i Östergötland och i Birkaland i Finland. Jag jämför Sverigedemokraternas väljarbas med Sannfinländarnas och vilka utgångspunkter de har för sin väljarbas. Sverigedemokraterna har massinvandringen som utgångspunkt och Sannfinländarna har småborgerlig världsbild som utgångspunkt..

The food prices in Finland and Sweden have been a subject for discussion for several years back in time. From the opponents against further European integration one have often heard that the EU and EMU entrance have made an negative impact on the food prices. This study show us that the impactof the entrances was extensive in the short run but rather finite and insignificant in the long run.Other important factors that describe why food prices fluctuate is also discussed. The mainconclusion is that other factors than the EU and EMU entrance should be seen as more likely whenit comes to the development of food prices. The essay is principally based on quantitative statistics of food prices, analysed in the light of economic theory..

Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.

Bakgrund: I Sverige ställer lagen högre krav på de bedömningar som görs av arbetsförmåga än vad som kan genomföras med dagens befintliga bedömningsinstrument. I samband med att begreppet arbetsförmåga började användas växte WAI (Work Ability Index) fram och började användas i Finland under 1980-talet. WAI används på både grupp- och individnivå för att bedöma befintlig och framtida arbetsförmåga i relation till nuvarande arbete. Syfte: Att undersöka vilken betydelse WAI har i Finland för att identifiera tidiga tecken på ohälsa hos arbetstagare samt hur resultatet kan användas i utformandet av insatser/interventioner. Metod: För att kunna ta del av upplevelser kring användandet av WAI genomfördes sex intervjuer med personal inom den privata företagshälsovården i Finland.

This paper is an assessment of whether the Nordic countries constitute an optimum currency area (OCA) or not. Hodrick Prescott-­?filtered data of real Gross Domestic Product (GDP) and rate of employment are used to investigate the similarity of business cycles between the target countries through a series of correlation analysis with Sweden as the base reference country and also by using a linear regression model. Additionally there is an evaluation of trade volume and labour mobility between the countries. Our results indicate that Iceland had the least similar business cycles within the Nordic countries and that the area should therefore possibly comprise Denmark, Finland, Norway and Sweden. .

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestämmelser avseende kraven på redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har även varit att genom att studera redan upprättade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillämpas i praktiken. Av särskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bägge länderna har resulterat i några skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som använts i arbetet för att uppnå dessa syften har varit den rättsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. Utifrån arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprättade MKB:erna i allt väsentligt är den samma.

The essay aims to compare Swedish and Finnish decisions regarding refugee policies by tracing them back to the critical junctures when the policies were established, in order to explain why there are big differences prevalent today. The questions asked involve the motivations of the refugee policies and how they have changed over time.The theoretical framework employed is based on historical institutionalism and path dependency. By using a most similar system design and process tracing, material in the form of government declarations and government bills are studied and summed up in two analytical models. The results show that there might be a weak path dependency in the case of Finland. However it is more apparent in the case of Sweden, with frequent statements of a generous refugee policy that is characterised by humanity.

Under flera års tid har den internationella undersökningen PISA visat att finska elever har bäst resultat i naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Dessa resultat gjorde att vi begav oss till Finland för att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom de finska elevernas goda prestationer i naturvetenskap. Med hjälp av lärarintervjuer, enkätstudier samt observationer ville vi få svar på våra frågor. Studien visar på flera möjliga framgångsfaktorer bl.a. lärarutbildningens utformning, goda resurser samt läroplanens tydliga målformuleringar..