För små till medelstora företag (SMEs) vars kännetecken är bristande resurser kan konsekvensen av ett felaktigt etableringssätt vid internationell expansion vara skillnaden mellan överlevnad och konkurs (Kuo & Li 2003). Etableringar på utländska marknader kan genomföras via en rad olika etableringssätt. Två av dessa kommer att behandlas i denna uppsats; export och joint venture. Det amerikanska SME-företaget Pro Spot tillverkar svetsar till bilverkstäder och önskar expandera på den europeiska marknaden. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa de alternativ Pro Spot står inför på den europeiska marknaden, utvärdera dessa samt ge en rekommendation.

Effektivisering går som en röd tråd genom dagens samhälle där allt ska ske snabbare, bättre och billigare. OilQuick AB är ett familjeföretag i Hudiksvall som har specialiserat sig på gränssnittet mellan maskin och redskap. På arbetsplatser där maskinförarna använder sig av ett flertal hydrauliskt drivna redskap kan man spara tid genom att koppla redskap och hydraulik utan att lämna hytten. Med OilQuicks redskapsfäste slipper föraren lämna hytten vid varje redskapsväxling, dessa moment är tidsödande och sliter på knän och ryggar hos förarna. Hydraulolja är allergiframkallande och spill på händer, kläder och omgivning undviks med OilQuicks redskapsfäste.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas.

Globaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sin internationaliserings engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket.Den ekonomiska krisen som började år 2008 har förändrat ekonomiska förutsättningar och det finns bevis att världshandel har påverkats negativ och många företag runt om i världen känt av negativa konsekvenser.Mitt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse för varför mina valda fallföretagen etablerar sina verksamheter utomlands och om de har påverkats och i så fall i vilken utsträckning av den globala ekonomiska krisen. Jag vill undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen i och med krisen. Jag vill även analysera om syn på försatt internationalisering och internationell fokus har förändrats i och med krisen.

?Det händer i affärslivet att man gör misstag och det är bara att försöka rätta till det så snabbt som möjligt och gå vidare.? Detta konstaterar Nils-Erik Danielsson, VD för Ballingslövkoncernen.Denna öppenhet om ett begånget misstag i samband med ett uppköp i Danmark gjorde Ballingslövkoncernen till ett utmärkt studieobjekt för denna uppsats. Här behandlas vilket lärande som uppkommer vid misslyckande under en internationaliseringsprocess. Organisationer som, likt Ballingslövkoncernen, väljer att expandera utomlands står inför många möjligheter. Samtidigt finns dock en risk för att problem kan uppstå till följd av bristande marknadskunskap eller felaktiga antaganden om kulturen vid inträdande på nya marknader.

Syfte: Då vi har funnit att en stor del av tidigare forskning kring varumärken fokuserar på konsumentmarknaden vill vi närmare undersöka varumärkets betydelse i en industriell kontext.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom ostrukturerade och öppna intervjuer. Vi utgick från våra respondenters svar och analyserade därefter svaren med hjälp av relevanta teorier. Undersökningen har således en induktiv ansats med ett tolkande synsätt. Teoretiska perspektiv: I vår teoretiska bas har vi samlat teorier från tre olika ämnesområden; nätverksbyggande och relationsmarknadsföring, inköpsteorier samt varumärkesteorier. Dessa tre områden ligger till grund dels för vår egen förståelse för ämnet samt för hur vi tolkar och analyserar det empiriska materialet.Empiri: Vårt empiriska material består av tio djupgående intervjuer på totalt fem företag.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Denna uppsats handlar om att studera varför den faktiska prisförändringen på utdelningsdagen skiljer sig från det som teoretiskt borde infalla om privata investerare är de som till sist påverkar prisförändringen. Tidigare studier har gjorts på andra marknader, däribland USA och har grundats på ett progressivt skattesystem. I Sverige kan vi dock observera ett platt skattesystem under den studerade tidsperioden. I jämförelse med tidigare studier kan vi också observera en större variation i skatteregimer.För att genomföra denna studie formulerar vi två modeller, då vi misstänker att den första modellen kan vara missvisande eftersom att en variabel har många missing values. I båda modellerna använder vi oss av samma beroende variabel, som visar skillnaden mellan den faktiska prisförändringen på aktiers utdelningsdag och det som teoretiskt borde gälla vid respektive skatteregim.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utländsk makroekonomiska data i svensk media, där förväntningarna på utvecklingen av dessa sätts i sammanhang med utvecklingen på den svenska börsen.Syfte: Målet med den här studien var att utröna i hur stor utsträckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital på den svenska börsen. Hänsyn togs även till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades på månadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts därtill en period för att ta hänsyn till variablernas eventuella fördröja effekter på Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinära perioder som IT-boomen, där makroekonomiska fundamentaldata istället slås ut. En positiv utvecklingen av långräntan samt konsumentförtroendet i USA tyder på en samtida börsuppgång i Sverige.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Inom läkemedelsbranschen har fusioner och samgåenden blivit allt vanligare för att uppnå synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intäktsförbättringar. Trots positiva synergieffekter på kort sikt är de långsiktiga fördelarna långt ifrån givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas på grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillräckligt ingående beaktats. Leder en fusion mellan två likartade företag till ökade marknadsandelar?Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkännagavs 1998, och är en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige.

Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ?vanliga? ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott.

Kundmedvetenhet och företagens innovationer inom skomodet ökar kraftigt vilket bidrar till att fler företag vågar ta steget ut på en mer främmande marknad. Förutsättningarna för att lyckas internationellt beror mycket på marknadskunskap av de marknader som företaget vill expandera till. Att vara experter på skor räcker inte ända fram. En marknadsundersökning där en identifiering och eliminering av de sämre marknaderna är väsentligt för en lyckad expansion internationellt. Eftersom den Europeiska marknaden växer sig allt större samtidigt som företagets engagemang för expandering i världen ökar finns idag en starkare vilja att expandera längre från sin hemmamarknad.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.