Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste Finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste Finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under Finanskrisen.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan företags tilltänkta tillväxtstrategier innan Finanskrisen, gentemot hur dessa realiserats under och efter Finanskrisens inverkan. Sålunda undersöks i uppsatsen hur marknadsturbulens inverkar på små- och medelstora företags tillväxtstrategier. Vidare har vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats och tillämpat en fallstudie som forskningsstrategi för att få en så djup inblick i företagens agerande som möjligt, som kan hjälpa oss att förstå deras beteende. Den teoretiska referensramen implicerar till huvudsaklig del teori gällande strategi och hur företag kan gå tillväga för att skapa tillväxt, vilket väsentligen belyser tillväxt genom marknadspenetrering, marknadsutveckling, produktutveckling och diversifiering. Vidare redogörs för åtta fallföretag i empiri- och analyskapitlet och hur deras tillväxtstrategier såg ut innan, under samt efter Finanskrisen, där vi avslutar med en analytisk sammanställning av kapitlet. I diskussionskapitlet diskuteras de mönster som kunnat tydas utifrån de åtta fallföretagen, där teori integreras med vår inhämtade empiriska data.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av Finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av Finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att Finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter.

Förtroende är något vilket är möjligt att återfinna i hela vår omgivning. I det sociala och i det professionella. Vi ger förtroende till andra, både personer och institutioner i en mängd olika situationer. En av dessa situationer är i relationen till vår bank och banktjänsteman. Världen upplever just nu en ekonomisk kris med stor genomslagskraft.

Studien syftar till att belysa Finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats.I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av Finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till Finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen..

Den rådande Finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ?dominobrickor?.

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i Finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att Finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalaFinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala Finanskrisen.

Titel:Mediebilden av tillverkningsindustri ochtjänstesektor under Finanskrisen ? En kvantitativ studie av innehållet i Dagens Nyheter och Göteborgs-PostenFörfattare:Anna Jägnefält och Stefan StrömbergUppdragsgivare:Västsvenska Industri- och HandelskammarenKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2010Handledare:Magnus FredrikssonSidantal:59, inklusive bilagorSyfte:Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur tillverkningsindustri respektive tjänstesektor har framställts i Dagens Nyheter samt Göteborgs-Posten under perioden augusti 2008 - mars 2010.Metod:Kvantitativ innehållsanalysMaterial:Ekonominyheter och åsiktsmaterial som berörtillverkningsindustri och tjänstesektor i DagensNyheter och Göteborgs-Posten under periodenaugusti 2008 t.o.m. mars 2010.Huvudresultat:Resultaten visar att mediebilden av respektive sektor i huvudsak är negativ under den undersökta perioden. Vad avser exponering förekommer tillverkningsindustri i Göteborgs-Posten i någothögre utsträckning än i Dagens Nyheter. Omvänt förhållande gäller vad avser tjänstesektor, d.v.s.

Bakgrund och problem: Bostadsbubblan i USA sprack hösten 2008 vilket gav banksektornstora problem med finansieringen. Detta spreds globalt och till slut märkte även Sverige och dessföretag av krisen då bankerna fick problem med likviditeten. Verkligt värde värderingen harersatt värdering till anskaffningsvärde vilket har mött en del kritik då det anses atttillförlitligheten och jämförbarheten försvagats, framförallt i dåliga tider. Även revisorns roll igranskningen av värderingen har ifrågasatts efter krisen.Till följd av bostadsbubblan i USA som sprack hösten 2008 fick banksektorn stora problem medfinansieringen och detta spreds vidare globalt, till slut märkte även Sverige och dess företag avkrisen. Verkligt värde värdering har mött en del kritik då många påpekar att tillförlitlighetenförsvagas, framförallt vid dåliga tider.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om Finanskrisen har gett någon effekt pårevisorns fokus i granskningen inom fastighetsbranschen.

Under åren fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att både den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att många svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mängd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen på Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade på ? 40,92 procent.

Syftet med uppsatsen är att se om Finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida Finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan.Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt.Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av Finanskrisen 2008.Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat.Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter Finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av Finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter Finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta.

Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att Finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med Finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan Finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU.