Generellt gÀller att den undersökta branschen har blivit ganska sÄ hÄrt pÄverkad av finanskrisen och lÄgkonjunkturen. De flesta Äkerier har tvingats sÀga upp personal och Àven sÀnkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar Àr inte sÄ vanliga inom populationen och det lutar Ät att de mindre Äkerier klarat sig lindrigare undan Àn vad de större har gjort. De Äkerier som har varit i branschen en lÀngre tid verkar ocksÄ vara mindre kÀnsliga för marknadsförÀndringar. Framtidsbilden ur Äkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit dÄ majoriteten nu Àr mer försiktiga Àn vad de varit tidigare..

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet har lett till attinternationella normbildande organ har fÄtt en större betydelse. IASB Àr en sÄdan organisationvars normer och regleringar Àr numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.MedlemslÀnderna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar vÀrdeförÀndringar pÄ materiella anlÀggningstillgÄngar Àr enhetliga.Materiella anlÀggningstillgÄngar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnlÀggningstillgÄngar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anlÀggningstillgÄngar utgören omfattande del av tillgÄngsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron pÄ denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för mÄnga former av placeringar. Det stÀllerfrÄgan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att bidra till mer förstÄelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillÀmpningen av IAS 36 vid en lÄgkonjunktur.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

Tidigare forskning har visat att skillnaderna i arbetslösheten mellan olika regioner inom ett land kan vara stora och bestĂ„ende över tid. Även mellan svenska kommuner Ă€r skillnaderna i arbetslöshetsnivĂ„ stora. I denna uppsats undersöks om skillnaderna i arbetslöshet mellan svenska kommuner ökat eller minskat mellan 2008 och 2014 samt om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra andra mönster i utvecklingen av arbetslöshetsnivĂ„erna i Sveriges kommuner under perioden.Med hjĂ€lp av data över arbetslöshet och andra variabler i kommunerna görs regressionsanalyser över perioderna 2008-2010 samt 2010-2014. Resultaten visar att det inte gĂ„r att belĂ€gga nĂ„gra ökade skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna under perioden. DĂ€remot kan man konstatera att arbetslösheten 2008-2010 ökade mer i kommuner som hade en högre arbetslöshet 2008 men ocksĂ„ att minskningen av arbetslöshet under perioden 2010-2014 var större i kommuner som hade högre arbetslöshet 2010.

Uppsatsens titel: NĂ€r förtroendet Ă€r starkaste valutan ? En studie om förtroende och extern kommunikation under finanskrisen, med fokus pĂ„ storbankerna Swedbank och Handelsbanken.Seminariedatum: 2009-01-12Kurs: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp.Författare: Cecilia Brandt och Åsa LifbomHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergNyckelkord: Kommunikation, förtroende, varumĂ€rke, finanskris, media, Swedbank, HandelsbankenSyfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r frĂ€mst att undersöka hur Swedbank och Handelsbanken agerar i sitt förtroen- deskapande under finanskrisen. Vi vill se hur de profilerar sig sjĂ€lva och försöker bibehĂ„lla förtroendet hos sina privatkunder, pĂ„ sĂ„vĂ€l central som lokal nivĂ„. Rapporten avser undersöka hur de under finanskri- sen agerat ur kommunikationsperspektiv och hur detta sedan lett till antingen en förstĂ€rkning avvarumĂ€rket eller till en förtroendeförlust, eventuellt förtroendekris. Detta ur bĂ„de bankernas eget perspek- tiv och enligt vĂ„r mening, med grund i teorin.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Rörliga ersÀttningssystem anses ha frÀmjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har dÀrför frÄn regeringen fÄtt i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersÀttningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trÀdde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen pÄ de rörliga ersÀttningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men Àven att pÄvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersÀttningssystemen. Uppsatsen Àmnar ocksÄ klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersÀttningssystem. Författarna tÀnker ocksÄ utvÀrdera vilka konsekvenser regleringarna kan tÀnkas fÄ för de berörda företagen samt utveckla förbÀttringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primÀrdata har författarna valt att anvÀnda personliga intervjuer.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under Ärets senare hÀlft drabbat vÀrlden. Samtidigt finns en utbredd oro om en lÄngvarig recession. I sÄdana lÀgen, dÄ landet befinner sig i en lÄgkonjunktur, försöker Riksbanken stÀvja den genom att sÀnka rÀntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhÀllet. ReporÀntesÀnkningarna under oktober fick dock en begrÀnsad effekt pÄ bankernas utlÄningsrÀntor vilket ledde till en medial storm mot bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin bank och krÀva sÀnkta bolÄnerÀntor.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Lehman Brothers kollaps i september 2008 förÀndrade vÀrldens finanssystem och dÀrutöver pÄskyndade den pÄgÄende processen av maktförflyttningen frÄn G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. DÀrefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgÄngen vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska ÄtgÀrder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroomrÄdet.Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jÀmför dessa med varandra med fokus pÄ hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.Uppsatsen anvÀnder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mÄl, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskrÀnteregel, Taylorregeln.

Generellt gÀller att den undersökta branschen har blivit ganska sÄ hÄrt pÄverkad av finanskrisen och lÄgkonjunkturen. De flesta Äkerier har tvingats sÀga upp personal och Àven sÀnkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar Àr inte sÄ vanliga inom populationen och det lutar Ät att de mindre Äkerier klarat sig lindrigare undan Àn vad de större har gjort. De Äkerier som har varit i branschen en lÀngre tid verkar ocksÄ vara mindre kÀnsliga för marknadsförÀndringar. Framtidsbilden ur Äkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit dÄ majoriteten nu Àr mer försiktiga Àn vad de varit tidigare..

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Immersion is a construct that measures how deeply engrossed a user is with any mediated situation. In the field of game design, immersion is a significant aspect of what makes a game enticing, and as such it is of pivotal importance to create and maintain it to keep the player's mind off the real world while inside the confines of a game framework. According to the GameFlow theory, it is one of seven key tenets of evaluating and implementing a successful game design. Yet, certain multiplayer online games are designed in a fashion that in some cases seem to break immersion, where the player is frequently put out of action, sometimes for minutes on end. In this study, using online questionnaires, we discover that players, despite claims otherwise, seem to be in several ways affected negatively by this breaking of immersion.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela vÀrlden av en finanskris som hade sin grund pÄ den amerikanska bostadsmarknaden. NÄgra Är tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvÀrv som benÀmns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istÀllet för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit vÀldigt omfattande Àr det mÄnga företag som har blivit lidande till följd av sÀmre resultat och bristande försÀljning. Vi anser att det Àr intressant att undersöka huruvida företag som Àr under en lÄgkonjunktur vÀljer att redovisa sin goodwill eftersom det pÄverkar ett företags anseende utÄt.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.