Tack vare Sveriges bibehÄllet starka inhemska ekonomi i kölvattnet av finanskrisen 2008-2010 har en diskussion angÄende svenska kronans eventuella övergÄng frÄn en procyklisk tillgÄng till en sÀker tillgÄng förts. Samtidigt har det inom populÀrvetenskap och bland yrkesmÀn Àven uttryckts Äsikter mot detta pÄstÄende. Tidigare studier har gjorts pÄ den amerikanska dollarns roll som safe haven, bÄde genom analys av dess trend före jÀmfört med efter signifikanta globala hÀndelser men Àven genom att undersöka dess betingade kovarians gentemot andra valutor. Liknande studier har dock inte genomförts lika grundligt för den svenska kronan efter finanskrisen. Denna uppsats syftar dÀrmed att utröna om nÄgon signifikant förÀndring i svenska kronans karaktÀr kan ses före och efter centrala hÀndelser under finanskrisen.

I snart ett Är har nyhetssÀndningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna pÄ högvarv för att fÄ upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nÀmligen vara dags att bestÀmma hur klimatpolitiken ska fortsÀtta efter Kyotoprotokollet. Sverige Àr dÄ EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir..

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

Hösten 2008 uppstod en stor oro pÄ den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dÄlig sÀkerhetshantering. DÄ banker har ett nÀra samarbete med varandra, sÄvÀl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem pÄ den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan vÀrldens lÀnder och nÄdde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden frÀmst pÄverkats i form av fÀrre transaktioner, det pÄ grund av den dÄ rÄdande likviditetsbristen.Vi har i vÄr uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har pÄverkat svenska lÄngivare att finansiera lÄn till kommersiella fastighetsaffÀrer, vi har Àven undersökt eventuella förÀndringar gÀllande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. DÄ Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi Àven undersöka vad de svenska lÄneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

Bakgrund och problem: Huruvida aktiemarknader Àr informationseffektiva eller inte, och om det i förlÀngningen gÄr att konsistent identifiera under- och övervÀrderade aktier, har lÀnge debatterats inom den finansekonomiska diskursen. Ett fenomen som uppmÀrksammat som en möjlig avvikelse frÄn en effektiv prissÀttning Àr den sÄ kallade vÀrdepremien, dÀr vÀrdeaktier genererar en högre riskjusterad avkastning Àn tillvÀxtaktier.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka informationseffektiviteten pÄ den svenska aktiemarknaden utifrÄn vÀrdepremien samt hur vÀrdepremien pÄverkades av finanskrisen2008Metod: Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetodik och innefattar samtliga publika aktiebolag pÄ Stockholmsbörsen (NASDAQ OMX) mellan perioden 1992-2012. Fyra relativvÀrderingsmÄtt anvÀnds för att identifiera vÀrde- och tillvÀxtaktier (P/E, P/BV,EV/EBITDA and DY), vilket resulterar i att fyra vÀrdeportföljer och fyra tillvÀxtportföljer skapas. Avkastningen frÄn portföljerna berÀknas och statistiska regressioner utförs för att utvÀrdera vÀrdepremien och huruvida den svenska aktiemarknaden har varit informationseffektiv eller inte, det vill sÀga om det varit möjligt att generera en abnorm avkastning.Slutsatser: Studien finner att det existerat en vÀrdepremie pÄ den svenska aktiemarknaden nÀr tvÄ relativvÀrderingsmultiplar anvÀnds (P/BV och EV/EBITDA). NÀr CAPM anvÀnds för att justera för risken genererar samtliga vÀrdeportföljer en abnorm avkastning, men ingen av tillvÀxtportföljerna, vilket kontrasterar den effektiva marknadshypotesen.

Det vi vill uppnÄ med denna kandidatuppsats Àr att ta reda pÄ hur enhyressÀttningsprocess fungerar och gÄr till pÄ en nyproducerad fastighet. Ordetnyproduktion kan definieras pÄ olika sÀtt, i denna rapport har vi valt att definieranyproduktion som ?NÀr den första hyresgÀsten flyttar in?. I och med denna definition Àrdet endast helt nybyggda fastigheter som undersöks. Det vill sÀga att nyrenoveradefastigheter lÀmnas utanför denna studie.Syftet med rapporten Àr att undersöka hur hyressÀttningsprocessen fungerar förnyproducerade hyresrÀtter samt om de finns ett standardiserat utförande nÀr hyresvÀrdarsÀtter denna hyra.

Bakgrund- och problembeskrivning: Sedan introduceringen av IFRS som normgivning för svenska börsbolags koncernredovisning ska inte goodwill, den restpost som kan uppkomma vid företagsförvÀrv, lÀngre skrivas av. IstÀllet ska goodwill Ärligen nedskrivningsprövas, nÄgot som baseras pÄ av bolagsledningen valda antaganden. Under finanskrisen 2008-2009 genomfördes mindre nedskrivningar Àn vad mÄnga förvÀntat sig. Möjligtvis kan dessa nedskrivningar intrÀffat under Ären 2010-2011 som en konsekvens av de incitament som finns i och med att nedskriven goodwill aldrig fÄr Äterföras.Syfte: Att studera huruvida finanskrisen 2008-2009 har fÄtt fördröjda effekter i de svenska börsbolagens rÀkenskaper i form av nedskrivningar av goodwill under perioden 2010-2011.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till de 141 bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholm som har goodwill under Är 2010 till 2011 och har kalenderÄr som rÀkenskapsÄr. Studien behandlar inte direkt företagsförvÀrv och allokering av köpeskillingar utan fokuserar pÄ Ärliga nedskrivningsprövningar.Metod: Studien har genomförts genom att insamla data frÄn bokslut och noter i Ärsredovisningar för Är 2010 och 2011 frÄn bolagen i urvalet.

Med bakgrund i rÄdande finanskris och lÄgkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring vÀrdering till verkligt vÀrde och den specifika tillgÄng som fokuseras Àr förvaltningsfastigheter. Syftet med studien Àr att öka insikten i hur fastighetsbolag vÀrderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde i den aktuella finansiella krisen och lÄgkonjunkturen samt att synliggöra osÀkerheten som finns i tillÀmpade vÀrderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod anvÀnts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv pÄ problematiken i studien har Àven tvÄ sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjÀlp av en komparativ analysmetod.

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhÀllet genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU ? kommissionen har som en reaktion pÄ den pÄgÄende finanskrisen lagt fram ett förslag som innebÀr en förÀndring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet pÄ den andel av bostadens vÀrde som överstiger 40 procent höjas kraftigt.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

För att skapa fler jobbtillfÀllen och driva pÄ BNP-tillvÀxten i Sverige krÀvs det att smÄ och medelstora företag fÄr möjligheten att utvecklas och vÀxa. För att klara det krÀvs det mer kapital frÄn venture capital-marknaden, som Àr den viktigaste kÀllan av finansiering för ett nystartat företag. Det har dock varit tuffa Är för venture capital-bolagen sedan finanskrisen slog till. Den problemformulering som legat till grund för studien var följande:Hur har finanskrisen och den pÄgÄende eurokrisen pÄverkat venture capital-bolagens investeringsprocess?Studien syftade till att undersöka hur finanskrisen och den pÄgÄende skuldkrisen i Europa pÄverkat de svenska venture capital-bolagen och dess marknad.

År 2008 drabbades vĂ€rlden av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i mĂ„nga lĂ€nder. I Sverige finns det olika verksamheter som har sĂ€rskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem Ă€r Ekobrottsmyndigheten som varje Ă„r genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lĂ„gkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i mĂ„nga branscher. AnmĂ€lningarna har ökat kraftigt de senaste Ă„ren.

Efter att International Accounting Standard 40 (IAS 40) infördes Är 2005 avseende vÀrdering av fastigheter till verkligt vÀrde för noterade bolag, har det uppstÄtt diskussioner. Tillförlitligheten har ifrÄgasatts eftersom vÀrderingsmodellerna Àr komplexa och pÄverkas av det rÄdande marknadslÀget. Under en finanskris Àr det dÀrför Ànnu svÄrare att göra vÀrderingen dÄ marknaden Àr instabil och det Àr svÄrt att jÀmföra med andra fastigheter.I studien undersöks hur stor avvikelsen Àr mellan det bokförda vÀrdet pÄ fastigheten och försÀljningspriset och tre faktorer som kan pÄverka vÀrderingen i tre europeiska lÀnder, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan extern vÀrderare, finanskrisen och land i förhÄllande till avvikelsen. UtifrÄn resultatet syftar studien att ge en fingervisning om hur stort fel det kan vara i Ärsredovisningen för intressenterna som anvÀnder den till att ta beslut men Àven för revisorn som granskar den.Studien utgÄr ifrÄn ett anvÀndarperspektiv, eftersom det Àr de i huvudsak som anvÀnder informationen i Ärsredovisningar för att ta beslut.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011.