Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den är idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika länders kultur världen över, är tänkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsområdet. Internationellt sett säger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets räkenskaper, men i Sverige omfattar kraven även förvaltningen. Detta är inte någon ny företeelse utan har förekommit lika länge som räkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag är Sverige och Finland de enda länderna där det juridiska revisionskravet omfattar både räkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utsträckning det i Spanien existerar någon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

I denna uppsats beskriver vi bostadsrättsbyggandet och byggmarknaden i Stor-Stockholm under åren 2005-2010. Perioden är särskilt utvald för att skildra hela konjunkturcykeln, från högkonjunktur till återhämtning från en lågkonjunktur. Arbetet har sin utgångspunkt i att identifiera de strategier byggbolagen haft under dessa år och fokuserar på hur bolagen agerade under finanskrisen som slog väldigt hårt mot ekonomin, inte minst byggsektorn. När vi startade arbetet ställde vi oss frågan; vad väljer byggbolag att göra i en konjunkturnedgång, sänka priserna eller anpassa kvantiteten? Denna fråga går som en röd tråd genom hela arbetet då det visade sig att bolagen anammade båda strategierna, men i en kombination.Arbetet är till stor del av kvalitativ karaktär.

Uppsatsens titel: Real växelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar på branschnivå till och ifrån Sverige Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas Andrén Nyckelord: Direktinvesteringar, real växelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och ägandeskapsfördelar framkallade av valutakursförändringar styr direktinvesteringar till och ifrån Sverige. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att ställas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och från Sverige, GDP och tre månaders statsskuldsväxlar. Tidsperioden sträcker sig från 1994 till 2003.

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet..

Vi lever i ett samhälle som genomgår stora förändringar på alla områden. Begreppet 24-timmarsmyndighet eller e-government är något som flera statsförvaltningar i världen liksom i Sverige redan har börjat arbeta mot. Den grundläggande idén med 24-timmarsmyndighet är att myndigheten ska vara i medborgarens tjänst, det vill säga erbjuda en bra service till medborgarna, öppenhet och insyn i sin verksamhet. Tillgängligheten är en av principerna för bra service. Migrationsverket är en av myndigheterna i den svenska förvaltningen som har börjat arbeta mot det idealet.

   Tröjbom, C. (2009) En karläggning av stödjande miljöer för att främja hälsa för äldre människor i Sverige Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstrakt Denna surveystudie genomfördes from slutet av 2008 tom början av 2009 och urvalet var Sveriges kommuner (N=290). Syftet var att undersöka och kartlägga hälsofrämjande insatser för äldre i Sverige för att ta reda på vad olika kommuner väljer att kommunicera ut vad det gäller att bidra till stödjande miljöer för målgruppen. Målgruppen var äldre människor som i första hand inte har någon beviljad insats. För att ta reda på detta genomfördes en kartläggning av samtliga kommuner i Sverige via Internet samt dokumentanalys som metod.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.