Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.

Bakgrund och Problem: I Sverige, liksom i många andra länder ingrep regeringar och myndigheterför att sätta in åtgärder och garantier för att lindra effekten av finanskrisen. Innandess hann det dock få förödande och långtgående konsekvenser för många då det i krisensspår blev fallande börser och ökade priser på olja, gas och bostäder och i synnerhet många iUSA fick gå från hus och hem.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur den aktuella ekonomiska situationen för de fyrastörsta svenska bankerna ser ut i dag. Undersökningen ämnar undersöka hur de fyra störstasvenska bankerna påverkats av nyckeltal. Studien avser även att studera hur avkastningskravetpå lån ser ut. Undersökningen kommer att belysa effekter och resonera kring den övergripandeforskningsfrågan och de två frågeställningarna som nämnts ovan.Avgränsningar: Uppsatsen handlar om de fyra största svenska bankerna, Handelsbanken,Nordea, SEB och Swedbank.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Efterfrågan på räntefria banktjänster har ökat i Sverige, vilket främst beror på den utvecklande invandringen som efterföljer religiösa principer i sitt vardagsliv. Detta har vidare resulterat i att allt fler individer i det svenska samhället väljer att avstå från stora lån samt sparande då det strider mot deras religion. Individer som således är i behov utav kapital, vänder sig istället till vänner samt släktingar för att exempelvis kunna ha möjlighet till att köpa en bostad.En av de mest väsentliga faktorerna till varför konventionella banker inte utvecklar räntefria sparalternativ är på grund av reglering samt lagstiftning. Historiskt sett har det traditionella systemet i bankerna funnits under en väldigt lång tid, vilket resulterar i en effektiv reglerings- samt tillsynsorgan. Bankerna anser även att en utveckling av räntefritt sparande kräver en efterfrågan som är större än vad den är i dagsläget.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konventionella banker förhåller sig till räntefritt sparande samt hur den yttre omgivningen, exempelvis andra banker samt finansiella aktörer, påverkar banken.

Ett allt mer vanligt förekommande fenomen är att företag i samband med nyemissioner anlitar företag eller privatpersoner som garanter. Om inte alla nyemitterade aktier tecknas av nuvarande aktieägare eller andra investerare och emissionen följaktligen riskerar att inte bli fulltecknad förpliktigar avtalet med garanten denne att teckna de resterande aktierna. Många garanter kräver i utbyte höga ersättningar, vilket gör att företag kan lägga upp till 12 % av emissionsbeloppet på kostnader för garanter. Problem uppstår då brister sker i kreditbedömningen av garanterna och dessa inte kan uppfylla sina förpliktelser, vilket också varit en orsak till att vissa av de företagen sedan har gått i konkurs. Om dessutom informationen till aktieägarna är bristfällig, kan dessa förledas att tro att en nyemission är garanterad, då i själva verket garanternas kreditvärdighet kan ifrågasättas.Vårt syfte är att beskriva den funktion emissionsgaranter fyller samt bedöma om företagens eller fondkommissionärernas prövning av deras tillförlitlighet är tillräcklig.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Bakgrund och problemdiskussion: Bolagsstyrningsfrågor har tilldragit sig alltmeruppmärksamhet i samband med både nationella och internationella företagsskandaler. Dettahar bland annat resulterat i den amerikanska lagen, Sarbanes Oxley Act (SOX), där den störstaförändringen från tidigare lagstiftning är de ökade kraven på rapportering avseende deninterna kontrollen. Svenskt Näringsliv har tillsammans med flera statliga organisationerutvecklat en egen variant, Koden. Det svenska regelverket ställer bland annat krav på att enrapport avseende den interna kontrollen skall författas årligen av alla de bolag som ärnoterade på Stockholmsbörsen med en omsättning som överstiger 3 Mdr kr. De flesta bolagenfår idag hjälp av sina revisorer med att upprätta rapporten som skall ingå som en del avföretagets Bolagsstyrningsrapport.Syfte: Uppsatsens primära syfte har utformats till att beskriva innehållet i Bolagsstyrningsrapporternaavseende den interna kontrollen.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den välkända storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet på en intensiv debatt beträffande flertalet företeelser på den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras på aktiemarknaden. Förespråkarna menar och andra sidan att det inte är blankning som formar marknaden utan att det endast är en strategi baserad på brister i marknaden.Oavsett vilken sida som står närmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begränsar blankning och ökar dess transparens.

I spåren av finanskrisen har under de senaste åren genomförts flertal större nyemissioner, bland annat för att rädda företag som har gjort stora förluster. Det har blivit vanligt att fysiska personer vid nyemissioner ställer upp som garanter och får ersättningar för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision. Garanter i nyemissioner berättigas ersättning för sina garantiåtaganden i form av garantiprovision som överstiger marknadsräntor.  Garantiprovisionerna uppgår normalt till 5-6 procent av det garanterade beloppet men kan i vissa uppgå till upp till 12 procent. Ett relativt stort intresse vid många nyemissioner gjort att garanter sällan tvingas införliva sina åtagande för vilka de får relativ hög ersättning för utan att teckna aktier i nyemissionen.  Enligt 44 kap. 31§ andra stycket IL är ersättningen skattepliktig i inkomstslaget kapital som beskattas med en statlig skatt om 30 procent.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

Bakgrund och problem: Pensionsförsäkringarna kännetecknas av långa premieperioder samt långa utbetalningsperioder. Det innebär att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och därför placerar de ofta i långa obligationer men även i aktier och fastigheter för att få högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron på börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de värdepapper som livbolagen haft som tillgångar har gått ned. Vidare påverkar börsraset skulderna då nuvärdet på skulderna ökar vilket innebär att livbolagens åtaganden gentemot försäkringstagarna överstiger tillgångarna.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

I takt med förändringar såsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags långsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehålla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgå när en kris inträffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket är desamma som hantering av operativa risker. I en rapport från 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn då kvalitén och omfattningen på företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs på ett tillfredställande sätt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien ämnade också undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbättringsmöjligheter.Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vägledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.Vi valde att undersöka hur väl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en så kallad mognadsmodell.